Debatt

”Tusenlappen” ska kunna gälla alla orter och stadsdelar i kommunen

Debatt Kristianstadsbladet 18 augusti 2022

DEMOKRATI

Svar på Magnus Forsbergs replik 9 augusti på vår debattartikel ”Ge byalagen tusen kronor per invånare för att främja projekt”.

Tack Magnus för din fråga.

Först och främst ska detaljerna, däribland praktiska och rättsenliga, kring hur förslaget kan genomföras utredas enligt de frågor du ställer. Tusenlappen är inte tänkt att bara gälla invånarna i små byar på landet utan kan lika gärna tillämpas på kvartersföreningar eller stadsdelsföreningar som har till syfte att bevaka närområdets intressen.

Det är klart att man måste kräva att föreningen är seriös. Vi vill absolut inte heller att skattemedel förskingras. Vi har byggt in detta i formuleringen “väl fungerande byalag” som innebär krav avseende stadgar, styrelse, revisor, regelbundna och protokollförda möten och återredovisning av hur medlen har använts. Med det förtydligandet kommer Tusenlappen att jämföras med de många föreningar i kommunen som får kommunala bidrag; vi kan med det inte se att likabehandlingsprincipen kränks av vårt förslag.

Vi förväntar oss att införandet av ”Tusenlappen” på sikt innebär en effektivisering i kommunen och minskad kommunal byråkrati när mindre och för ortens eller bostadsområdets nödvändiga förbättringar sköts och genomförs av invånarna själva. När boulebanan eller skatebordsparken eller pendlarparkeringen eller dansbanan ordnas av de som ska använda den.

Då behöver inte kommunala tjänstemän registrera ett ärende, upprätta en skrivelse som skall behandlas av en nämnd, som sedan resulterar i en ändring av budgeten, kanske ett tillägg i investeringsbudgeten, därefter ett beslut i nämnden, som följs av ett beslut i kommunstyrelsen, och så småningom kanske också ett beslut i kommunfullmäktige, allt ackompanjerat av oppositionens eventuella reservationer och många sidor text i protokollen.

Formerna för och tillämpningen av hur, när, var och till vad ”Tusenlappen” kan vara en väg till genomförande av goda, nära förslag kommer över tid att utvecklas i samråd mellan kommunen och byalagen.

Vid sidan om det rent ekonomiska, så vill vi stimulera våra medborgare att engagera sig i demokratiska forum där man blir både sedd och hörd.

Vår idé är att inga beslut ska kunna fattas över huvudet på dem som berörs. Vår syn på demokrati är att närhetsprincipen ska gälla i alla lägen. Alltså på för sitt ändamål lägsta möjliga och praktiska nivå. När det fungerar gäller det alla frågor från boulebanan till stora investeringar och etableringar.

Vår politik i övrigt hittar man på sakpolitikerna.se och på Facebook. Där finns andra intressanta och konkreta förslag till förbättringar i kommunen, som inte har med Tusenlappen att göra, som till exempel ny järnväg mellan Kristianstad och Malmö/Lund via Tollarp och Hörby, restaurera Arkelstorpsviken och äntligen få nytt badhus i Åhus, för att bara nämna några.

Sakpolitikerna

Bo Thunell, Röetved

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Ge byalagen tusen kronor per invånare för att främja projekt

Kristianstadsbladet 3 augusti 2022

Framtiden för friluftsbadet i Huaröd är oviss. Det finns ett stort investeringsbehov och badet riskerar att läggas ner. För oss i Sakpolitikerna är frågor som rör landsbygdens och byarnas villkor viktiga. Kommunal service är ett berättigat intresse även utanför tätorten.

LOKALDEMOKRATI

Gemensamma angelägenheter ökar sammanhållningen på orten och bidrar till att bygga en starkare lokaldemokrati, som en motvikt till proffspolitiker.

Efter den stora kommunsammanläggningen, när Kristianstad blev den till ytan största kommunen i Skåne, men med en gles befolkning, har vi upplevt att stora resurser satsas på centrum och att byarna och landsbygden ofta glöms bort.

Den beräknade kostnaden för renovering av badet uppgår till 14 miljoner kronor efter uppräkning till 2021 års kostnadsläge. Det låter ganska mycket, men då ska man betänka att i stort sett ingenting har gjorts på 40 år. Bodil Fredriksson skrev i KB den 18 juni att Huarödsborna inte behöver några flashiga detaljer, bara de får behålla sitt bad. Att dra fram kommunalt vatten och avlopp, installera handikappramp, installera värme- och reningsanläggning, täta bassängen och se till så omklädningsrum och toaletter fräschas upp, är inga flashiga detaljer. Allt detta behövs.

Den löpande driften har tidvis skett genom en ideell badförening. Det är ingen dålig lösning på en ort med ett väl fungerande byalag. Gemensamma angelägenheter ökar sammanhållningen på orten och bidrar till att bygga en starkare lokaldemokrati, som en motvikt till proffspolitiker.

Sakpolitikerna vill att vissa kommunala beslut ska kunna fattas så lokalt – och så nära de människor som berörs av dem – som det är praktiskt och lagligt möjligt. Vi vill föra beslutanderätt till lägsta möjliga nivå, de berörda medborgarna. Vi vill införa en modell vi kallar ”tusenlappen”. En tusenlapp per ortsinvånare och år som är avsedd för förbättringar och trivsel på orten. Väl fungerande byalag – med stadgar som syftar till att främja ortens utveckling – är kommunens lokala demokratiska part. I byalaget förankras och beslutas om vad pengarna ska användas till för lokala projekt. Kommunens statistik anger antalet invånare i Huaröd till 266 personer 2020. Det skulle med vår Tusenlapp ge 266.000 kronor till Huarödsborna att fördela på angelägna förbättringar.

I Sakpolitikernas valprogram har vi tagit ställning för stöd till Huarödsbadet så att det kan hållas öppet även i fortsättningen.

Vår valtidning kommer snart att distribueras till alla hushåll i Kristianstads kommun. Den är viktig för dig! Spara den, för vi har inte råd att skicka ut mer än en trycksak. Mer finns att läsa på sakpolitikerna.se och på Facebook

Sakpolitikerna

Bo Thunell, Röetved

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Ansvariga i kommunen smittade av dåligt flöde?

Debatt Kristianstadsbladet 1 juli 2022

SAKPOLITIKERNA

Dåligt flöde i Graften! Har ansvariga i Kristianstads kommun blivit smittade? Varför har annars inte den rensning av den grävda Härnestadskanalen som enligt beslut skulle utförts i april, maj i år inte blivit utförd?

Kanalen anlades efter att Christian IV grundat Christianstad 1614. Vår då danske kung ville göra det möjligt för båttrafik att enklare ta sig mellan Åhus och hans nyanlagda stad.

Flera hinder fanns dock på vägen från Helgeåns mynning genom Hammarsjön till staden på Allön. Genom att gräva en två kilometer lång kanal med tillräcklig bredd och tillräckligt djup kunde båtfärden bli enklare än genom grunda Stora Yngsjösjön. I Åhus anlades Möllerännan för att undvika strömmande partier med stenar i den del som sen fick namnet Gamle ström.

För att ta tillvara sina intressen bildade markägarna runt Härnestadsgraften Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936. För att utföra en rensning i Graften anmälde företaget 21 september 2020 vattenverksamhet enligt 11 kap 15 § miljöbalken hos Länsstyrelsen Skåne. I dess första stycke anges att ”Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.”

23 april 2021 begärde Länsstyrelsen kompletteringar bland annat gällande vem som skulle vara juridiskt ansvarig verksamhetsutövare för rensningen. I kommunbeslutet står det att det faller sig naturligt att Kristianstads kommun tar på sig uppdraget som verksamhetsutövare.

24 november 2021 beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott i ärendet och gav kommunledningskontoret uppdrag med klara direktiv. Ett var ”att ta fram en åtgärdsplan samt genomföra rensningen av Graften tillsammans med Nedre Helgeåns regleringsföretag och Helgeåns Vänner, HV, så att hänsyn tas till ekonomiska, historiska, miljömässiga och allmänna intressen gällande området.”

Frågan är var HV nu ligger i processen? Föreningen har ju en bra plattform för att söka medel hos olika organisationer, företag och privatpersoner. Dessa kan ge en god start för projektet som beräknas kosta tre miljoner kronor. Det omfattar en upprensning av ån och anläggandet av sedimentfällor. Avsikten är att öka vattenkapaciteten och göra Graften farbar för båtar.

Kommunens starkt begränsade intresse och nödvändiga insatser för Graften påtalades i en motion till kommunen 2001 från Åhuspartiet, författad av mig Åke Hultqvist. Den ledde till vissa beslutsaktiviteter där det uppenbart blivit fler beslut än genom åren faktisk aktivitet.

Motionen är en av de källor som citeras i Olof Jönssons 20 april 2022 publicerade examensarbete i ekologi – vid limnologiska avdelningen, ekologiska institutionen, Lunds universitet – ”Förslag till åtgärder i Helgeås gamla åfåra”.

Han har verkligen gått på ”djupet” med vilka åtgärder som behövs och hur ofta de ska genomföras för att den nu alltför grunda Graften även i vår tid ska bli farbar för båttrafik, som Christian IV avsåg.

Eftersom Jönssons intressanta, läs- och beaktansvärda examensarbete utförts på uppdrag av Kristianstads kommun borde den verkligen snabbt ta sig ur dyn och skapa hållbarhet – i egen aktivitet och i Graften.

För varje människa, tjänsteman eller annan, gäller sanningen att den som inget gör, gör oftast ingen skada, annat än att vara i vägen för det som ska göras. Nu krävs handling av verksamhetsutföraren!

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Sakpolitikerna

En tusenlapp per invånare täcker viktiga lokala behov

Debatt Kristianstadsbladet 22 juni 2022

SAKPOLITIKERNA

Överallt i kommunen finner vi samhällsengagerade människor som gärna tar ett eget ansvar för förbättringar i sin närmaste omgivning.

Det är de som ordnar grillkvällar och valborgsbål för grannarna i byn. Vi finner dem i byalagen och vi finner dem ibland också på de av kommunen organiserade dialogträffarna. Det är också de som ordnar protestmöten när den lokala skolan hotas av nedläggning. Det är, kort sagt, de som bär upp det demokratiska arvet på ett anspråkslöst sätt.

Med anledning av de avslutande rundorna i kommunens dialogmöten har de rätt att vara besvikna. På dialogmötet i Önnestad den 27 april framkom till exempel att inte ett enda av de förslag som framfördes för två år sedan har genomförts. Med tanke på arten av de framförda förslagen borde mycket av dessa önskemål kunna genomföras helt lokalt, utan att behöva hanteras över en central kommunförvaltning.

Åtgärderna kan med förtroende överlåtas på samhällsengagerade människor på lokalplanet. Men för genomförandet behövs ofta lite pengar. Kommunen kan förslagsvis avsätta tusen kronor per invånare för lokala åtgärder, att hanteras av det lokala byalaget eller motsvarande instans. Med en tusenlapp per invånare skulle Önnestad (cirka 1 500 invånare) lokalt kunna disponera ungefär en och en halv miljon per år, vilket kan räcka till en skateboardbana och förbättrad skötsel av grönytor och en hel del andra trivselskapande saker.

Det förtroende som kommunen på det sättet visar sina medborgare skapar incitament för ökad lokal demokrati och höjer engagemanget för den egna orten hos de samhällsengagerade invånare som vi finner överallt.

Alltför länge har annat än demokrati präglat vårt medborgarskap. Gemene man har sedan kommunsammanslagningsvågen på 1970-talet alienerat sig från lokalt engagemang och numera styrs demokratin av TV-sända debatter mellan rikspolitik med en dramaturgi som mer påminner om sportevenemang. Med uppsnack och analyser som i vilket VM som helst.

Genom att slå samman och centralisera kommunens olika delar har det demokratiska inflytandet minskat. I all välmening behåller man formen för dialogmöten en gång vartannat år, men det räcker inte. Alla engagerade invånare ska känna att de ingår i en ständigt pågående process där deras engagemang är en viktig del.

Det är dags att skilja på kommunernas operativa uppdrag som vård, skola, omsorg, räddningsverk, avfallshantering etcetera från det demokratiska samtalet.

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Sakpolitikerna

Å

Självförsörjande småskalig el ger lokal demokratiprocess stimulans

Debatt Kristianstadsbladet 10 juni 2022

SAKPOLITIKERNA

Indien förbjuder export av vete till förmån för den inhemska befolkningen. Man har helt enkelt beslutat att prioritera den inhemska befolkningens behov av livsmedel, främst för att undvika matbrist och prishöjningar. förbjuder export av vete till förmån för den inhemska befolkningen. Man har helt enkelt beslutat att prioritera den inhemska befolkningens behov av livsmedel, främst för att undvika matbrist och prishöjningar.

I Sverige tar man inga sådana hänsyn, ett överskott av el i Norrland exporteras medan södra halvan av landet tvingas importera el till skyhöga priser.

Elbolagen tjänar storkovan på den svenska elmarknaden, dels för att man får bra betalt för den el man exporterar, dels för att man tar ut vinster på det man importerar.

Fossila bränslen kostar snart dubbelt så mycket som för några år sedan, en kostnadsökning som förklaras av det ryska anfallskriget. Ändå har oljebolagen tjänat 1 500 000 000 000 kronor på detta. Och för att gottgöra svenska bilägare skänker staten 1 000 kronor till varje bilägare i kompensation.

Mot bakgrund av dessa hastigt uppkomna händelser och med konsekvenser för oss enskilda borde det vara ett tydligt incitament att ”ta saken i egna händer”.

Kristianstads kommun och dess invånare har stor potential att vara självförsörjande på el, helt enkelt genom en kraftig satsning på sol och vind.

Småskalig elproduktion ska utvecklas tillsammans med dem som berörs och i huvudsak kommer att ta del av energin. Lokalt och kommunalt producerad el ska i första hand användas av kommunens invånare och endast ett överskott säljas utanför kommunen.

För att öka delaktigheten och motivationen att vara med och lösa detta förutsätts att man via byalag eller byanätverk startar lokala processer för hur detta ska genomföras. Den centrala kommunala förvaltningen kan omöjligt fatta dessa beslut utan ett omfattande förankringsarbete då energiproduktionen ska vara så lokal som möjligt.

Ska vi komma vidare i en så pass viktig fråga förutsätter det ett totalt lokalt engagemang. Frågan kan inte toppstyras vare sig från elbolag eller centralt agerande kommunledningar.

Kommunen ska vara ett verktyg för invånarna och inte ett verktyg för marknaden. Invånarna ska använda sitt engagemang och inflytande för att skapa ett drägligt liv i trygghet och förtroende. Vi måste återupprätta demokratin!

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Christer Olsson, Kristianstad

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Sakpolitikerna

Å

När kommunen när lokala handeln ökar ortens attraktion och livskraft

Debatt Kristianstadsbladet 30 maj 2022

SAKPOLITIKERNA

Låt oss lyfta på alla tillgängliga huvudbonader för handlarna Ronny och Ann-Sofie Carlsson på Matöppet i Önnestad!

Genom egna initiativ visar de hur service fortsatt kan ges till närboende när ett kommunalt beslut om upphandling av mat inte skötts på det sätt som torde vara det rimligaste och naturligaste, nämligen lokalt.

För Kristianstads kommun, som i andra kommuner, måste det vara högsta prioritet att först se till att beslut gynnar den egna kommunens invånare och företagare. Genom att se till att kommersiell, kommunal, ideell och/eller annan service stärks ökar livskraft och attraktion i en by, tätort, basort och stadsdel. Att ta beslut som skapar revor, sänker överlevnadsmöjligheter, i serviceutbudet är varken nu eller långsiktigt särskilt välbetänkt.

I KB den 17 maj, förklarar omsorgsnämndens ordförande Camilla Palm (M) att beslut om digitala inköp av matvaror togs för att kompetensen hos undersköterskor i hemtjänsten ska användas där den bäst behövs. Det är klokt. Förhoppningsvis ger det både undersköterskor och de brukare de gör insatser hos ökad kvalitet och tillfredsställelse. Det är önskvärt.

Av en eller annan anledning var enbart MatHem – ”Största matbutiken online”, som det står på nätet – intresserat av att lämna ett bud i upphandlingen. Gott så, företaget är välrenommerat, men inte kommunlokalt här. Kunde kommunens upphandlingsavdelning, lagligt och smart, med beaktande av lagen om offentlig upphandling, LOU, agerat på annat sätt? Så att även lokala företag lockats att delta?

Det naturliga, tycker vi i Sakpolitikerna, är att gå ut till de handlare som finns i de olika orterna och fråga om de är intresserade att sköta servicen, att förse personer som har hemtjänst i närområdet med de varor som de behöver.

Lika naturligt borde det vara att förskolor, skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter handlar i den för dem närmaste affären. Härigenom förstärks köpkraften på orten. I en livsmedelsbutik kan sortimentet breddas och utbudet stärkas, så att fler närboende handlar där. Det finns inget egenvärde i att lämna hemmabutik för att handla i bortastormarknad, när det gäller de mest vanliga konsumtionsvarorna. Stärk köpkraften – så stärks orten, dess invånare och handlare.

Å andra sidan kan det innebära mer administrativt arbete för upphandlingsavdelningen med en mängd avtal. Det får den ta. I ett avtal är priset blott en av flera viktiga faktorer att ta med i beräkningen. Vinsterna av att kommuninvånare kan handla på sin ort, genom handlares försorg och intresse, är nu och på sikt betydligt större.

Kommunala beslut som helt i onödan mer skadar än gynnar invånarna och kommunens livskraft måste ersättas av nya och bättre! Det vore förnämligt om kommunala tjänstemänniskor kan se en ära och sport i att söka för att finna möjliga lokala leverantörer, lokala samarbetspartners. Finns seriösa och villiga sådana, ja då är det den vägen som Kristianstads kommun ska välja.

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Lennart Olsson, Åhus

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Sakpolitikerna

Förenklande stödjande kommunal attityd ger harmoniska företagare

Debatt Kristianstadsbladet 16 maj 2022

SAKPOLITIKERNA

Det ska vara lätt – och välkommet – att vara företagare i Kristianstads kommun! I praktiken innebär detta ett öppet förenklande ­sinne från, inte minst kommunen och dess myndigheter genom dess tjänstepersoner – och dess politiker.

Företagares uppgift är, kort uttryckt, att driva företag, att utveckla, sälja och tillhandahålla varor och tjänster. Lyckas en före­tagare väl skapas arbete även åt andra. En del i form av anställda. Andra genom att uppdrag läggs, inköp görs, med/hos andra företag. Kommunen får sin del i vinsten genom bland annat skatten. Utan väl fungerande företag, och harmoniska företagare, får kommunen svårigheter att utvecklas.

En företagsvänlig kommuns uppgift kan knappast vara att försvåra, fördröja eller förhindra företags utveckling. Detta sker i dag i Kristianstads kommun. Tyvärr.

Att vår kommun inte hamnade bättre än på plats 199 av 290 kommuner i Svenskt Näringslivs ranking ifjor är ett tydligt tecken på att företagsklimatet inte är gott enligt tillfrågade företagare. Kommunen har fått låga omdömen under flera år i rad.

Att kommunens företagare skulle ”sänka” sin hemkommun är långsökt. Att kraven från våra företagare skulle skilja sig från i andra kommuner är svårt att tro. Eller är det så att frågorna i enkäten inte är anpassade efter en ”Kristian­stadsmodell” så att företagarna kan ge höga betyg? Eller kan den låga rankingen faktiskt vara en tämligen så rätt­visande bild på att kommunen inte ger den ser­vice som efterfrågas och behövs?

I Åhuspartiets, Sakpolitikernas föregångares, valprogram från 2014, talar vi om service som kommunen förväntas ge. Vi konstaterar där att förbättringspotentialen är som högst vad gäller alkoholhandläggningen. Vi hade uppenbart fel om potentialen, om förmågan. Behovet av förbättring kvarstår 2022!

Vi har i flera fall fått ta del av att reglerna för till exempel serveringstillstånd är krångliga. Så länge lagkrav är uppfyllda ska inte ett lokalt regelverk eller begränsande tolkningar få råda. Här gäller det att bjuda till och förenkla.

Vi närmar oss sommaren och förhoppningsvis blir strömmen av besökare till kommunen stor och närande. Efter två års påtvingad frånvaro är det för många en efterlängtad come­back för Åhus Beachhandboll Festival och andra aktiviteter på evenemangsstranden.

Efter flera år av stridigheter och tvister med olika kontrahenter om bland annat inhägnad av området gäller det för kommunledningen att i god tid före evenemangens start se till att en för arrangemangen anpassad och gynnsam detaljplan kommer på plats på kommunens egen strand. Det gäller nu att agera så att Kristianstads kommuns varumärke stärks. Här finns, om väl skött, väl kommunicerat, goda möjligheter att ta del av Åhusbeachs nationellt, inte minst, goda varumärke och rykte.

I Kristianstads kommun ska det vara enkelt att vara ­företagare. Här förväntar vi oss att kommunens anställda och politiker agerar på ett sätt som stödjer och underlättar för företagsamheten. Kristianstad är en attraktiv kommun, ja, det tycker även företagarna här. Om inte riktigt nu, så sen – om vi i Sak­politikerna får råda.

Åke Hultqvist

Ulrik Jönsson

Stefan Edenborg

Roland Persson

Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet

Skatepark var möjlig att förverkliga – om vuxen gett ungdomar sökstöd

Debatt Kristianstadsbladet 3 maj 2022

FRITID

– Vad har hänt med förslagen vi lämnade för två år sedan?

Det var andemeningen i en fråga som en av besökarna ställde vid sammanfattningen på Kristianstad kommuns avslutande dialogmöte i Önnestads folkhögskola onsdagen den 27 april.

Svaret kom efter att anteckningar från dialogmötet 14 oktober 2019 sökts i arkiv via dator. Förslagen, tankarna, de upplevda behoven, önskemålen från de boende i Önnestad och orterna runt om kring basorten lästes upp. Ett efter ett. Inte ett enda, av ganska många, hade förverkligats.

Slutsatsen av detta kan vara att de boende i Önnestad med omnejd inte är bra på att komma med vettiga förslag som förbättrar deras tillvaro. Den kan också – troligare! – vara att kommunens tjänstemän inte på allvar i de av förslag berörda förvaltningarna seriöst engagerat sig för att förverkliga dem. Nog tusan skulle något ”hålla måttet” och kunnat klaras av att genomföra på drygt två år.

Ett av förslagen från förra dialogmötet var en skatepark i Önnestad. Förslaget lämnades av ungdomar. De och förslaget bemöttes positivt. Det fanns nämligen Liederprojekt-medel att ansöka om för finansiering. Nu konstaterades det att ungdomarna inte ansökt, så det hade inte blivit av. Hoppsan!

Människor som är på väg att bli vuxna måste emellanåt få stöd och vägledning i en för dem ny situation. Det stödjande lärandet bidrar till bland annat tryggare blivande vuxna.

Nog tusan skulle en vuxen kommunal tjänsteman med erfarenhet och begrepp om hur man gör kunnat tagit initiativet att visa de unga hur en sådan ansökan ska skrivas! Även om det inte klart och tydligt innefattas i hens befattningsbeskrivning. Den friheten måste finnas. Här är det närmast tjänstefel att inte ge det stödet. Här hade insatsen kunnat leda till medel som bekostat en skatepark utan stora kommunala insatser. Den försumbara kommunala investeringen hade sannolikt gett avkastning i nöjda unga kommuninvånare, och goda marknadsförare.

Nog tusan skulle ungdomarnas önskan kunna förverkligas – även utan ett ”osökt” Leader-medel som ett dåligt försvar för kommunal inaktivitet!?

I trivsamma Önnestad hade för övrigt ett byalag kunnat driva frågan, om det funnits något.

Vad händer med förslagen noterade i protokollen från de tolv dialogmöten som hållits 2021-22? Vad kan kommuninvånarna förvänta sig ska hända innan nästa omgång om två år? Inget? Något?

Dialogmöten är viktiga för mötet medborgare politiker. Medborgare får chans att lyfta och lufta frågor, tankar och förslag som kan beröra dem personligen eller platsen, orten där de bor. Kunniga svarsvilliga tjänstemän från kommunala förvaltningar och bolag har under mötena funnits i mångfald och svarat, förklarat och informerat. Kommunens ledande politiker har funnits på plats och mött i dialog inom diverse angelägenheter.

Att antalet kommuninvånare som besökt dialogmötena varit tämligen så litet kan tolkas som att de övriga är nöjda. Fast vi tror inte det. Det tycks enklare att ”klaga” hemma än att konfrontera kommunfolket med sina angelägenheter. Genom att delta hade de kunnat få svar, visshet, förståelse och en lösning.

Fler invånare tar kanske chansen i nästa dialogmötesomgång? Då kan kanske respektive ansvarig inom kommunen, tjänsteman och politiker, väl pålästa om en orts tidigare förslag!, med stolthet redovisa ”allt” som förverkligats sedan senaste dialogmötet?!

Då visas respekt för besökare och folkviljan – och självmål, som i Önnestad, undviks.

Åke Hultqvist, besökt nio dialogmöten 2021-22

Ulrik Jönsson, besökt tre dialogmöten 2021-22

Stefan Edenborg, besökt ett dialogmöte 2021-22

Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet

Dålig självkänsla bakom politikernas oblyga badhushybris

Kristianstadsbladet 14 september 2019

Badhus i Kristianstad

När kommunfullmäktige i Kristianstad på tisdag tar beslut om att bevilja startbesked för att uppföra ett badhus på Näsby visas att de kan tänka i nya banor. Exakt två. I träningsbassängen som bana nio och tio! Det är klokt tänkt – i ett förslag som är präglat av vad som kan tolkas som vissa politikers och tjänstemäns oblyga bad i hybris. 

Vi är inte emot utveckling, blott ifrågasätter vissa av dess arter.

Varför måste Kristianstad göra sig bättre eller större eller märkvärdigare än vad Kristianstad är? Och vad Kristianstad förmår? Kristianstad är – eller var det var? – tämligen så bra. Kristianstad duger, utan politikers och tjänstemäns självförhävelse i form av onödigt omfattande och dyra monument. Som nu föreslagna badhusskapelse. Kristianstad begränsas, ibland styrs, av dålig självkänsla. Något som visas i ambitioner att staden i träsket måste vara – eller visa sig – bättre än alla andra. Framåtanda är bra om den är/blir väl förankrad i befolkning, verksamheter och de förutsättningar som i övrigt är av natur givna. Med förankrad avses inte här att det ska stöttas underifrån med pålning – eller med av kommun lånade medel. Sponsorer välkomnas! 

Vi är inte emot utveckling, blott ifrågasätter vissa av dess arter. I kommunen bor över 85 000 personer. Nu är strävan att antalet kommunbor ska nå 90 000 och sen 100 000. Fler är inte synonymt med varken bättre eller bra. Kvantitet hamnar ofta rättvist i underläge mot kvalitet. Att prioritera en kommuns obligatoriska verksamheter och inom dessa driva uppnådda kvalitetsmål ger däremot framsteg och attraktion. Med mål som att de som bor i kommunen arbetar och betalar skatt; att ingen, utan särskilda individuella begränsande skäl, lämnar skolan utan gymnasiebehörighet, och att äldreomsorgen inte ger mer att önska, ja, då har mål blivit medel. Medel, i mänskliga resurser och i ekonomiskt kapital, så att fler söker sig hit för att bo, arbeta och verka här. När staden anlades togs byggmaterial från Vä och Åhus. En betydande offentlig verksamhet med länsstyrelse, landsting, sjukhus, skolor och regementen kom och gav arbetstillfällen. Verksamheterna finansierades av skattemedel utifrån och gav staden liv och status. 

Nu i den brandgula staden förlitas också till tillgångar utifrån för att ”Kristianstad ska hamna på kartan”. I störrehetssinne duger inte de boende i stad och omland. De räcker inte till för att uppfylla vissas drömmar. Förmågor hämtas från andra håll för att i brandgul dräkt ta poäng till lag med Kristianstad i namnet. Begrepp som traditionsbärare och klubbkänsla är då nedvärderade, kanske okända. Fast de värderas möjligen av en kräsen, oftast alldeles för liten, hemmapublik? 

För senaste elitlaget, Kristianstads IK, byttes halva spelartruppen ut. De var ”inte bra nog” för allsvenskan som de spelat upp laget till. Ishockeyn kan med framgångar, sportsliga och publika, kräva/behöva en ny ishall. Byggs badhusets publika delar så klokt att en ishall om x år kan dockas till och vissa delar samutnyttjas? Och utbyte ske energimässigt! 

Vi förutsätter att en så stor beslutsfråga som badhuset föranlett en självrannsakan hos samtliga ledamöter i majoriteten. Nu ska det sparas i omsorgen och skolan i vetskap om att bistrare ekonomiska tider nalkas. Är det då så klokt att bygga badhus med extra allt för alla de i regionen boendes förmodade nöjes-/relaxbehov?

Åke Hultqvist

Anders Björklund

Helen Löndahl

Krister Olsson

Åhuspartiet