Debatt

Bygglov. Hur ska det gå för pergolan vid Åhus Seaside?

Ska den som tar sig rätt få begångna fel i efterhand accepterade som om de vore rätt? Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun har en knepig uppgift framför sig.

Kristianstadsbladet 14 februari 2024

Blir beslutet rivning eller straffavgift? Eller ett fegt och prejudicerande ”okej”?

REGELBROTT

Är den till altan och på prickmark byggda påstådda pergolan på Hotell Åhus Seaside bortom – utanför! – bygglovet och därmed ett brott mot de regler som gäller?

Blir beslutet rivning eller straffavgift? Eller ett fegt och prejudicerande ”okej”? Oavsett beslut torde dilemmats (upp)lösning få bäring på framtida regeltolkning mellan utförare och kontrollerande myndighet.

Ska byggnadsnämnden och dess förvaltning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen för att gardera sig mot risker att framtida bygglovssökande tolkar regler och krav fritt ”tvingas” utforma bygglovshandlingar i minsta detalj?

Eller handlar det i grunden om att förvaltningens medarbetare inte aktivt agerat förebyggande och vaket och påtalat varje avvikelse från bygglov i ett tidigt stadium?

Även om de inte ser det som sin uppgift borde de ju vara erfarna nog att veta att det inte är ovanligt att det chansas i byggbranschen. Ofta är det ju lättare att bli förlåten än att i förhand be om lov. Bättre att de som ska kontrollera ligger steg före.

Byggnadsnämnden har ju tidigare visat beslutskraft. Klosterbageriet i Åhus byggde till en cafédel på 30 kvm 2020. Den användes innan kommunen slutbesiktigat. Bygget bedömdes att inte ha följt regelverket och nämnden gav som påföljd ägaren valet att riva tillbygget eller betala sanktionsavgift. Eftersom cafédelen behövs var valet givet – att betala sanktionsavgiften på 13 818 kronor.

För att kunna bygga ut Rigeleje Camping behövdes ett antal tallar fällas. Vissa träd ansågs som särskilt värdefulla och skulle sparas. Ändå fälldes tre sådana träd – eller inte? Kommunen och ägaren är oense. Nämndens majoritet beslöt att Rigeleje Camping ska betala en byggsanktionsavgift på 39 375 kronor.

På tre tomter i Transval i Åhus planerade Transvals Park AB att bygga 45 lägenheter.

19 träd, kanske fler, fälldes utan tillstånd, enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. För detta beslöt nämnden att företaget ska betala 272 175 kronor i byggsanktionsavgift.

Ateljé Lyktan beslöts betala 300 562 kronor för att två lagertält stod kvar längre än bygglovstiden. Något företaget hade invändningar emot. Lyktan som gjort fel – enligt nämnden – har senare fått permanent bygglov.

Sett till de avgifter som nämnden beslöt i fallen ovan är frågan om vilket straffbelopp den anser att Åhus Seasides fastighetsägare Åhav Fastighets AB ska betala om den inte accepterar att riva uteserveringen på för byggnad förbjuden prickmark?

Ord står mot ord, tolkning mot tolkning. Ägare till Åhav ser påbyggnaden som en bygglovsbefriad pergola. En vanlig definition på pergola är ”en enkel trädgårdskonstruktion för växter, utan tak eller väggar”. Alla som sett tillbyggnaden har naturligtvis – i likhet med i sagan om Kejsarens nya kläder – sett att där varken finns tak eller väggar.

Oavsett vilket beslut byggnadsnämnden tar – riv eller betala – får den berättigad kritik. Likaså bygg-och miljöförvaltningen som rimligen och vaket i tid torde uppmärksammat ”svartbyggena”/överträdelserna och som inte varken muntligt eller i protokoll, noterat dem.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Stefan Edenborg, Tollarp

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Majoriteten bör agera för ett nej till Galleria-köp

När ledande majoritetspolitiker i Kristianstads kommun visar handlingskraft då blir det med besked: ”Vi köper Galleria Boulevard!”

Då blir det bråttom – och då blir det dyrt för skattebetalarna. Då blir det även upprepning av ett misslyckat köp!

Kristianstadsbladet 9 december 2023

GALLERIKÖPET

Blir det då också korrekt enligt kommunallagen?

Bäst vore det om majoriteten självt tar initiativ och yrkar återremiss på hela ärendet när beslut ska tas i kommunfullmäktige, kf, tisdagen den 12 december.

En återremiss ger kommunen möjlighet att besvara frågor om ett eventuellt förvärv av kvarteren A och B i Galleria Boulevard. Frågor som är märkligt och besvärande obesvarade. Vi och den breda allmänheten måste få veta svaren!

• Varför är majoriteten/kommunen angelägen att gå in kommersiellt för att köpa denna galleria med parkeringshus?

• Varför är det så bråttom?

• Vem eller vilka – anses – gynnas av att Kristianstads kommun genom Kommunfastigheter AB:s dotterbolag AB Kristianstadsbyggen genomför detta köp?

• Vilka konsekvenser kan uppstå som påverkar andra, människor och verksamheter, häribland kommuninvånares behov och service negativt?

• Är det försvarbart att låna 470 miljoner kronor för att betala för en onödig byggnad som förväntas under ett antal år ge förlust på 25 miljoner kronor per år? Detta när kommunens ekonomi är extremt ansträngd!

• Vem eller vilka är det som trycker på för att Kristianstads kommun ska köpa – och vilka motiv finns för det? Sitter kommunen i en rävsax?

Den viktigaste frågan som skulle varit väl genombesvarad – med ett antal tänkbara svar, scenarier, nyttjandemöjligheter etcetera – skulle ställts i inledningen av processen:

• Vad ska vi använda gallerian till? Vilken nytta kan den ge?

Tidigare köpte kommunen kvarteret C, som stått tomt sedan delen byggdes, för 60 miljoner kronor. Dit skulle verksamheten vid Österängskolan kunna flyttas, efter att skolbyggnaden dömts ut efter en bristfällig undersökning. En mer noggrann kontroll, efter köpet av kvarteret C, var skicket så bra att Österänggymnasiet fick behålla sin ursprungliga plats. Som skattebetalare blir man mer än bekymrad över hur ogenomtänkt majoritetspolitiker i kommunen agerar.

Att ta fram en ”plan för fastighetens utveckling och framtida användningsområden” när ett köpbeslut av kvarteret A och B är taget är att börja i fel ände. Fastställande av planen bör skäligen göras i offentligheten av kommunens högst beslutande organ, kf, och inte av dess nämnd kommunstyrelsen, ks.

En av kommunfullmäktiges grundläggande uppgifter är att besluta ”i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.” Ett förvärv av Galleria Boulevard och bildandet av två nya bolag torde både vara principiell och av större vikt. Det är däremot knappast en kommunal kärnverksamhet. Inte sett utifrån ”god ekonomisk hushållning” eller att det skulle vara en angelägenhet som är ”av allmänt intresse”.

Om nuvarande politisk majoritet förmår visa handlingskraft ännu en gång, en handlingskraft som de kan berömmas för, då agerar de så att kommunen inte förvärvar Galleria Boulevard.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Lennart Olsson, Åhus

Bert-Olov Bergstrand, Åhus

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Hade politikerna haft heder hade Åhus haft badhus

”Och kampen fortsätter.”

Så skrev Leif Westerhede i ett insändarsvar till Anita Rosengren i KB/NSk 20 november. Han syftade med de orden på arbetet för ett badhus i Åhus. Den gode Westerhede har så rätt. Denna kamp för ett badhus i Skånes till befolkning 20:e största tätort ska föras ända in i kaklet.  

Kristianstadsbladet 25 november 2023

Förhoppningsvis vänds nu första årets – förväntade?! – kännbara förlust genom effektiv marknadsföring till plus framöver och hälsobringande badförlustelser för fler.

BADHUS I ÅHUS

Om ledande politiker i Kristianstads kommun valt att visa prov på avtalsrespekt och heder – istället för agera svekfullt– hade de sett till att den överenskommelse som samtliga fullmäktigepartier gjorde genom Handslaget 2008 förverkligats i alla delar. Enda delen i avtalet som ännu inte genomförts är badhus i Åhus. I Handslaget ingick bland annat byggandet av Kristianstads Arena.

I Åhuspartiets, sedan 1994, stora engagemang för ett funktionellt badhus utan prål och skryt kom vi en bit. Två privata företag var intresserade av att bygga och äga badhuset med Kristianstads kommun som hyresgäst. Kostnaden för kommunen att disponera anläggningen ansågs dock vara något högre än vad kommunen då var beredd att betala.

Vad som tycktes vara rimligt att betala i Åhus påverkades sannolikt av att kommunen samtidigt planerade att med lånade medel tillskapa ett – behövligt! – nytt badhus i Kristianstad. Här var det dock inte fråga om att hålla tillbaka. Badriket försågs med extra ”extra allt”. Det fick kosta, och kostade!

För att ”som ögonfröjd och tankeförförelse” i planeringen få ihop intäktskalkylen i förhållande till driftskostnaderna och en budget i ”acceptabel” balans ökades kreativt det budgeterade antalet badgäster och därmed de fiktiva intäkterna. Att räkna är ju möjligt! Att göra möjligt uppenbart svårare…

Förhoppningsvis vänds nu första årets – förväntade?! – kännbara förlust genom effektiv marknadsföring till plus framöver och hälsobringande badförlustelser för fler.

I övrigt mycket Åhusnöjde Leif Westerhede saknar – som så många andra under många år – utöver badhus/simhall en större samlingslokal i samhället. Ja, så är det!

I Sakpolitikernas, tidigare Åhuspartiet, mål finns tillskapandet av ett folkhälso- och idrottscentrum i Åhus. I detta centrum för hälsoinriktade aktiviteter för de boende i den södra kommundelen ingår bland annat en simhall som en naturlig viktig del. I tankarna finns självfallet också utrymme för en större samlingslokal.

Allt för att på olika sätt stimulera alla till aktivitet, stärka kropp och sinne och få människor att aktivt medvetet välja hälsa. Andra val är ofriska.

Åke Hultqvist, en av Åhuspartiets grundare, ordförande i Sakpolitikerna

Stärk Åhus attraktion vid en framtida utbyggnad av hamnen

En utbyggnad av hamnen i Åhus för att där kunna ta emot större och mer djupgående fartyg är en spännande tanke. Hur är det tänkt?

Kristianstadsbladet 3 oktober 2023

För att få en utbyggnad i hamn finns många frågor att besvara och många tankar att bidra med.

ÅHUS FRAMTID

I Kb har vi fått vissa svar. Vi har också fått se en grafisk bild på hur en utbyggnad av Åhus hamn kan te sig, med ny kaj, ny logistikyta och ny hamnbassäng samt nya vågbrytare, tolkade utifrån hamnledningens visioner. Investeringen beräknas till en miljard kronor. Med en byggtid på sju, åtta år kan tillskottet måhända invigas om ett decennium, beroende på hur omsorgsfullt och smidigt arbetet med bland annat tillståndsprocesser och hur eventuella överklaganden går.

Många frågor kräver ju svar. Tio år är en både kort och lång tid. Ska det fortsatt finnas en konkurrenskraftig handelshamn i Åhus och behov av en utbyggnad är en förutsättning för det, ja, då gäller det att arbeta i den riktningen. Parallellt görs stora framsteg vad gäller teknik.

Framtidens fartyg lär bli effektivare och mindre miljöpåverkande än dagens. Störningar kan förväntas – efter flera års byggande och transporter av byggmaterial – bli lägre än idag.

Vi förutsätter att alla delar i och av arbetet med en eventuell utbyggnad av hamnen sker på hållbart sätt. Det gäller allt, som med ett öppet och gott samarbete med berörda myndigheter att kommunicera med närboende och andra som kan tänkas påverkas.

En utbyggnad av hamnen kan genom ytterligare insatser på olika sätt förstärka Åhusortens goda varumärke och attraktionskraft. Tänk dig vilken lockelse en sandstrand vid utsidan av den nya vågbrytaren på Äspetsidan skulle kunna bli…

Ett återuppväckande av godstrafik på järnvägen från det nya hamnområdet till Kristianstad välkomnas. Miljöbelastningen för frakt av gods är ju per transportkilometer på järnväg näst lägst efter frakt på fartyg.

Vi ser här också framtida persontrafik med Pågatåg på Åhusbanan.

Som markägare till nuvarande hamn är det naturligt att Kristianstads kommun är den som finansierar också nybyggnaden. Genom intäkter från arrenden och hamnavgifter ska investeringen betalas tillbaka över tid. En hamn är ingen kommunal kärnverksamhet och ska därför inte belasta skattekollektivet.

Vi ser en OPS-finansiering som en möjlig lösning. Hamnutbyggnad, och även järnväg, är samhälleliga infrastrukturobjekt som är lämpliga för offentlig-privat samverkan. Här kan privata finansiärer, som företag i hamnen, mot framtida avkastning, delta vid sidan om kommunen.

För att få en utbyggnad i hamn finns många frågor att besvara och många tankar att bidra med. Här är två av dem:

• Hur påverkar en utbyggnad livet och miljön i vattnet, på land och i luften?

• Hur påverkas de närboende, Åhus som samhälle och Kristianstads kommun?

Vi ser fram emot framtida kloka svar – för kloka beslut.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Nick Ljungdahl, Fjälkinge

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad

Någon portion av fantasi kan bättre välkomna i rondell än vissna växter

Kan ett välkomnande till en ort vara mer attraktiv med en lokalt präglad utsmyckning än med ”vissna växter och ogräs”?

Birgitta Malmberg anser det. Hon gör det i en insändare i KB/NSk 28 augusti utifrån den anblick Åhus nordliga rondell ger. För de flesta av oss ger den sannolikt tyvärr mer känslan av ”blähä” än ”aha!”.

Kristianstadsbladet 19 september 2023

“Birgittas tankar om produkter från Åhus eminenta designföretag är goda, inte minst som inspiration.”

TRAFIK

Vi delar Birgitta Malmbergs uppfattning – och har tidigare delat med oss av vår syn i vårt, Sakpolitikernas, ”Yttrande över Ändring av översiktsplan för Åhus”, inlämnad till Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 13 april i år.

Vi skriver där:

”Snyggaste cirkulationsplatsen – igen!

När Kollekulla gestaltas kan någon portion av fantasi också välkomnande spilla över på närliggande cirkulationsplats. Den var en gång i tiden nominerad som en av Sveriges vackraste rondeller. På senare år har den blivit en av de sannolikt oskönaste, även om intentionerna varit välmenande. Åhus kultur och karaktär kan säkert odlas och gestaltas på ett trevligare och mer positivt iögonfallande sätt.

Den södra cirkulationsplatsen med sin hommebåt är fin och ger en spegling av Åhus.”

Hommebåten är ett sätt att lyfta Åhus kultur, nämligen ålfisket. Ålen var ju – mer förr än nu! – en av Åhus tre traditionella njutningar. De andra var tobak och sprit. Birgitta Malmberg omnämner indirekt spriten och ser bland annat en Absolutflaska som en prydnad i en rondell. En sådan skulle säkert bli en ögonhöjare – och med eventuella argument emot. Alkohol – om blott här som representerad tanke genom en stor förpackning – och trafik är en dålig, oönskad kombination.

Birgittas tankar om produkter från Åhus eminenta designföretag är goda, inte minst som inspiration. De kanske inte platsar i en cirkulationsplats, men väl som utsmyckning i det vi i vårt yttrande kallade ”Åhusporten”:

”Kollekulla = ”Åhusporten” – ett välkomnande

Nu när silo- och affärs-/brädgårdsbyggnaderna i kvarteret Kollekulla vid Åhus norra cirkulationsplats är borta öppnar sig möjligheten att ge dem som kommer till Åhus ett fräscht och tilltalande välkomnande. På platsen kan skapas ett ”Åhusporten”.

Hur ”Åhusporten” ska utformas och vad som kan inrymmas i begrepp och på kvartersmarken kan förslagsvis formuleras i tankar, ord och bild genom en arkitekttävling.

Här finns plats för mer än bostäder, som omnämns i planförslaget.”

En välkomnande rondell, anser vi i Sakpolitikerna, är en god första insats. Här gäller det att balansera och optimera hög trafiksäkerhet med utsmyckning. Vi har i partiet en särskild känsla för cirkulationsplatsen. Vi motionerade, då som Åhuspartiet, om tillkomsten av denna rondell. Den har nu i många år gett en smidigare trafik än de trafikljus som den ersatte.

I vårt ”Yttrande över Ändring av översiktsplan för Åhus” finns många fler tankar att ta del av. Yttrandet finns på Sakpolitikernas hemsida.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Nick Ljungdahl, Fjälkinge

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad

Säker plats för att lämna och hämta bättre än tillfällig p-plats

Vilka intressen ska väga tyngst? Permanenta eller tillfälliga? Finns en lösning som gynnar alla intressenter?

Kristianstadsbladet 3 mars 2023

Planförslagets maximalt 213 parkeringsplatser täcker inte behovet under de 30 dagar som det finns tillstånd att organiserat bedriva aktiviteter på evenemangsstranden. Övrig tid på året behövs de överhuvudtaget inte alls.”

EVENEMANGSSTRANDEN

Kristianstads kommun hade planer på att i den av behov tillskapade skyddszonen norr om Åhus hamn uppföra ett parkeringshus i två våningar för besökare till evenemangsstranden. Invändningarna var flera och ett nytt förslag till detaljplan – ”för del av Åhus 557:52 i Åhus” – har tagits fram. I planbeskrivningen anges som ett syfte, huvudsyftet(?), att ”skapa nya markparkeringar”.

Tanken kan tyckas god. Parkeringar kan behövas på många ställen. Men är det så lämpligt här, söder om Stubbagatans östra del? Vi i Sakpolitikerna, förut Åhuspartiet, ansåg inte tidigare och har ännu inte fått så vägande argument att vi kan se saken annorlunda nu.

I planbeskrivningen nämns områdets syfte blott en gång på 40 sidor: ”Däremot är stora delar av naturmarken väldigt tät och till viss del otillgänglig och har även funktionen som skyddszon mot hamnen.”

”Även”? Nog är områdets fortsatta huvudsakliga funktion att vara skyddszon? Att i handlingar i ärendet byta ut begreppet ”skyddszon” mot ”skyddsskog” är farligt eftersom en mogen skog anses vara just en skog även när den är mycket gles och har då i detta avseende här nästan helt tappat sitt skyddande syfte!

Eller bedöms behovet av zonen så förminskat – av vadå? – att det framöver mot närboende inte behöver tjäna som en dämpande barriär och fångstplats för störningar av ljud, damm och andra emissioner från verksamhet i hamnen?

Kan hamnens fortsatta utveckling då tryggas och närboendes trivsel säkras så att båda parter kan leva och verka i av varandra ostörd harmoni för ”evig” tid?

Ett beslut måste vara hållbart – och så förlåtande att en skyddszon – om än av politikerbeslut glesad, hindrar och hämmar, effekterna av en händelse som nu inte kan förutses.

Jämför gärna med situationen nu i vår närhet. För få decennier sedan, i avspänningens anda, bedömdes risken för krig i Europa så låg att Sverige, och andra stater, avmilitariserade. Genom Sovjetunionens fall och upplösning minskade hoten och öppnade för fredlig samexistens. Det militära försvaret, skyddszonen(!), minskades.

Var dåtidens politiker, sett nu, då naiva, lättat optimistiska eller…? Hur är det med dagens politiker i Kristianstads kommun, med beslut i vår nära värld? Har de en egen zon med skydd nu från framtida ansvar – för att de nu vet bäst och eventuellt senare inte visste bättre?

Finns det lösningar som är bra nog för att tillfredsställa hamn, närboende och utan att alltför mycket besvär nå och serva Åhus Beach Arena? Planförslagets maximalt 213 parkeringsplatser täcker inte behovet under de 30 dagar som det finns tillstånd att organiserat bedriva aktiviteter på evenemangsstranden. Övrig tid på året behövs de överhuvudtaget inte alls.

En nära, säker och trygg plats för avlämning och hämtning av besökare – deltagare, funktionärer och publik – finns det däremot behov av och bör därför ersätta den planerade parkeringen som kommer att stå tom elva månader om året.

Transport kan ske med bussar från ett antal befintliga och tillfälliga parkeringsplatser i Åhus. Från andra, som den vid idrottsplatsen, är det gångavstånd till stranden. Fast vid ÅIP fanns ju uppenbart ”för många” eftersom en del p-platser tagits bort. Var det nödvändigt, klokt – eller otur i tänkandet…?

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist

Lisbeth Svensson

Lennart Olsson

Kommunen måste agera så att alla kan erbjudas skydd om det blir allvar

Ta skydd… om du får plats och om skyddsrum finns?

Kristianstadsbladet 3 oktober 2022

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun informerar invånarna i de orter som saknar både VMA och skyddsrum om hur de ska göra i ett skarpt läge! “

SAKPOLITIKERNA

Så kan det slumpa sig om man bor i Kristianstads kommun!

I Kristianstads kommun bor 87 000 invånare och det finns 52 000 skyddsrumsplatser. Det saknas alltså skyddsrumsplatser för 35 000 invånare. Fyra av tio får inte plats. Är det så det ska vara? Vi i Sakpolitikerna tycker inte det.

Avsaknaden av platser innebär att boende på de mindre orterna som saknar skyddsrum får klara sig själva genom att ta skydd i sin källare eller annat skyddat utrymme. Det kan kanske räcka som splitter- och bombskydd, men inte som skydd för radioaktiv strålning eller gasattack.

Boende på landet får heller inte veta när flyglarmet går eftersom Hesa Fredrik saknas på flera orter. Man kommer heller inte att veta när faran är över utan får anta det när bombningarna upphör!

Även större orter saknar skyddsrumsplatser. Önnestad, till exempel, har 1 435 invånare och endast 157 skyddsrumsplatser!

Inte i något av alla nya bostadsområden finns några skyddsrum, varken planerade eller byggda sedan 2002. Staten bedömde att en evig fred hade inträtt. Enligt en utredning, som regeringen tillsatt och som blir klar nu i november, kommer antagligen rekommenderas att utbyggnaden återupptas. Sakpolitikerna anser att kommunen måste kräva att så sker.

Sakpolitikerna ställer krav på att kommunen vid varje tillfälle ett nytt kommunalt objekt beviljas byggnadslov även föreskriver att det byggs skyddsrum. Staten bör bidra med pengar som tidigare vid byggnation av nya skyddsrum.

Regeringsuppdraget, som ska vara klart i november, ska även analysera och lämna förslag till en stödorganisation. Det innebär att stödorganisationen kommer att hjälpa till med att iordningställa skyddsrummen, hjälpa till vid utrymning och andra uppgifter.

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun skyndsamt påverkar MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, att genomföra besiktningar och därmed göra skyddsrummen brukliga så snabbt som möjligt.

Orter som saknar både skyddsrum och Hesa Fredrik i Kristianstads kommun är följande enligt MSB.se:

Utomhusvarning – Hesa Fredrik – saknas i följande orter: Arkelstorp, Balsby, Bjärlöv, Bäckaskog, Fjälkinge, Färlöv, Gärds Köpinge, Huaröd, Linderöd, Nyehusen, Vittskövle, Vånga, Yngsjö, Önnestad, Österslöv och Östra Sönnarslöv.

Följande tätorter saknar helt skyddsrum: Arkelstorp, Balsby, Bjärlöv, Bäckaskog, Färlöv, Gärds Köpinge, Huaröd, Vånga, Yngsjö, Österslöv och Östra Sönnarslöv.

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun informerar invånarna i de orterna som saknar både VMA, alltså Viktigt meddelande till Allmänheten, och skyddsrum om hur de ska göra i ett skarpt läge!

Sakpolitikerna

Jan-Erik Persson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Annika Persson, Åhus 

Roland Persson, Åhus 

Mona-Lis Torstensson, Åhus 

Åke Bondesson, Åhus 

Stig Johansson, Åhus

Så klart att vi ska ha ett Mirómuseum i Kristianstad

Spännande att ta del av en kulturdebatt i Kb/NSk. Uppenbarligen är det flera som känner att Nils Trydings donation är viktig att förvalta på rätt sätt.

Kristianstadsbladet 27 september 2022

För Sakpolitikerna är en massiv satsning på kultur i alla former en förutsättning för att utveckla bilden av Kristianstad, som centralort och som kommun.

SAKPOLITIKERNA

Kultur i alla former är en lokaliseringsfaktor och en tillväxtfaktor. Företag som undersöker förutsättningar för att etablera sig ser ett väl utvecklat kulturliv som viktigt när man vill attrahera kompetent personal.

I hela världen finns goda exempel på initiativ som utvecklats till besöksmål eller evenemang. De har blivit attraktioner som låter tala om sig vida omkring och som blivit en viktig del i den lokala identiteten. Det finns också flera exempel på stora företag som bidragit till lokal och regional kultur, och alltså skapat en win-win situation.

Ett levande kulturliv växer inte ur ingenting! Vill man utveckla kulturen ska man varsamt ta tillvara, och stödja, de lokala initiativ som tas och visas så att de på sikt kan utvecklas till en viktig del i den lokala identiteten.

När Kristianstads kommun nu fått ett så pass unikt material som Nils Trydings samling av Joan Mirós verk att förvalta borde det vara naturligt – ja, egentligen en glad förpliktelse! – att göra det till ytterligare en pusselbit i bilden av Kristianstad som ett regionalt kulturcentrum.

I förlängningen handlar det inte bara om att ställa ut de unika affischerna utan att ta tillfället i akt och initiera ett kulturellt besöksmål som på flera sätt är inspirerat av Joan Miró med workshops för unga, skulpturpark, kafé med mera. Han var en rebell av sin tid som vägrade låta sig begränsas i sitt skapande, ett exempel som Kristianstad har något att lära av.

Göran Samuelssons högst relevanta frågor i Kb/NSk andas frustration över det sätt som kommunen och Regionmuseet i Kristianstad hanterar den unika donationen. Och Anders Tells svar ger inte så stora förhoppningar om att detta kan realiseras inom en snar framtid. Marika Reuterswärds försäkran om att Regionmuseet ska följa Nils Trydings intentioner i sitt testamente är betryggande, men varför inte ta ytterligare ett steg och sticka ut hakan i Kultursverige med ett museum tillägnat Juan Miró och hans på sin tid banbrytande idéer.

För Sakpolitikerna är en massiv satsning på kultur i alla former en förutsättning för att utveckla bilden av Kristianstad, som centralort och som kommun.

Sakpolitikerna

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Åke Hultqvist, Yngsjö

Bo Thunell, Röetved

Jan-Erik Persson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Öppen attityd där alla räknas ställer ingen med behov utanför

Kristianstadsbladet 6 september 2022

Vi, Sakpolitikerna, fick för några dagar ett e-brev med frågan: ”Jag hittar inget i ert program om personer med funktionshinder har ni inget program för detta?”

VAL 2022/INKLUDERANDE

Alla är värda respekt. Alla ska få samhällets stöd när de behöver det.

Frågeställaren har helt rätt. Vi har inget särskilt program för personer med funktionshinder. Vi har inte heller särskilt skrivit om HBTQ+-personer eller hemlösa eller nya svenska medborgare eller andra som på olika sätt är eller kan känna sig förbisedda i samhället.

Kanske kan det verka som en brist att vi inte särskilt nämner funktionsnedsatta – eller någon annan utsatt grupp. Vi vill inte se det så. Vi har ett program för alla, där vi inkluderar alla. Vi arbetar utifrån alla människors lika värde – och vi vill vara delaktiga i att bygga ett samhälle där alla uppmärksammas!

Vi tar särskilt upp detta i två av punkterna i Sakpolitikernas vision om hur vi vill se Kristianstads kommun i framtiden:

• Alla vill vara delaktiga i samhället och dess utveckling. Alla i arbetsför ålder bidrar på olika sätt till samhället och betalar skatt.

• Attityden är öppen och inkluderande. Alla kan bidra med god vilja och göra det utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Alla inser att vi då får ett bra omhändertagande samhälle, där ingen hamnar utanför.

Ingen hamnar utanför! Alla som behöver får det stöd, den service, den omsorg och den stimulans som är rimlig, rättvis och motiverad utifrån personens behov. Det kan skilja sig i omfattning, och utsträckning, bland annat beroende på var i livet en människa befinner sig och personens egna förmågor.

Vi har under de senaste åren i Kb/NSk kunnat läsa om hur illa personer med behov av till exempel personlig assistans behandlats. Insatser har starkt begränsats till för stödmottagaren oacceptabel nivå. Är paragrafer, bedömningsgrunder, omänskliga, måste de ändras så att handläggare kan göra vettiga beslut.

Vi väljer inte sexuell läggning. Det är något vi får med oss och ska få vara bekväma med, utan att andra ska ha synpunkter på det. Alla, oavsett ålder, har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sin sexuella läggning.

Det som är normalt för en person kan kännas främmande för en annan. Ofta är det mindre vanliga, det obekanta, det som är utanför ”normen”, som gör oss rädda och osäkra – och kanske gör att vi beter oss konstigt, diskriminerande. Det kan vara emot en människa med funktionsnedsättning, en HBTQ+-person, en hemlös eller den som kommit till vårt land och inte än talar svenska lika bra som vi som fötts här.

Alla är värda respekt. Alla ska få samhällets stöd när de behöver det. Alla kan bidra till Kristianstads kommuns goda utveckling och en högre grad av förståelse och medvetenhet. Vi arbetar för att det ska bli så.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Bo Thunell, Röetved

Lisbeth Svensson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad

Jan-Erik Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Annika Persson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Sofie Gerhartz, Kristianstad

Utveckla Kristianstads kulturella identitet med välkomnande scen

Kristianstadsbladet 24 augusti 2022

Det är dags nu att diskutera hur regionens resurser fördelas, vilket Carina Ostrander, tillfällig vd på Malmö Opera, uppmanar Hässleholms kulturchef Jens Olsson att göra i en kulturdebattartikel i KB 2022-08-06.

VAL 2022

Det är också på tiden att Kristianstad får lite regional skatteåterbäring genom att fler regionala kulturverksamheter lokaliseras till Kristianstad.

Region Skånes kulturnämnds totala budget uppgår till cirka 550 miljoner 2021. Ungefär 60 procent är regionala skattepengar och resten i huvudsak statligt stöd. Ser man till hur dessa resurser fördelas runt om i Skåne är det väldigt liten del som hamnar i Kristianstad.

En av de regionala kulturinstitutionerna är Malmö Opera som är den dyraste kulturformen vi har och som finansieras av Region Skåne. En traditionell klassisk operaföreställning är ett allkonstverk med en stor sångarensemble på scenen, en symfoniorkester och teknikfylld scenografi. Allt detta kräver en enorm infrastruktur med stor scen, artistfoajé och verkstäder, något som bara operan i Malmö kan erbjuda.

Visst erbjuder Operan en omfattande turnéverksamhet, till exempel operaföreläsningar, kammaruppsättningar och opera på lastbilsflak. Men för att vi i Nordöstra Skåne också ska få tillgång till fler fullödiga operauppsättningar måste vi investera i en ordentlig scen, inte bara för opera utan för alla former av gästspel där det behövs en stor scen.

Riksteaterns definition av en stor scen är en scen med måtten 22 m bredd, 14 m djup och 15 m höjd och en salong med 700 – 800 sittplatser, vilket även ger en helt annan ekonomi vid kommersiella gästspel.

Enligt Riksteaterns klassificering har Kristianstad inte tillräckligt stor scen för att ta emot deras största gästspel. Ska vi i Kristianstad få en ökad del av regionens kulturbudget måste vi själva satsa på att utveckla infrastrukturen för kultur.

Det är alltså dags nu för Kristianstad– regionens officiella ”huvudstad”– att stärka sin kulturidentitet med en rejäl scen som kan vara ett centrum för kultur i hela nordöstra Skåne och Blekinge. Där vi kan ta emot alla former av gästspel från våra regionala kulturinstitutioner, Riksteatern och kommersiella gästspel.

De flesta verksamheter som Region Skånes kulturnämnd fördelar medel till ligger i Sydvästra Skåne och de kommuner som huserar verksamheterna bidrar själva med en hel del. Det är också på tiden att Kristianstad får lite regional skatteåterbäring genom att fler regionala kulturverksamheter lokaliseras till Kristianstad.

Genom åren har Kristianstad kommun investerat mycket stora belopp på olika idrottsanläggningar. Kristianstads Arena, Idrottsområde Söder med Kristianstads Fotbollsarena och nya Kristianstads Badrike är de allra största. Det är bra för folkhälsan och har satt Kristianstad på idrottskartan. Nu är det hög tid för Kristianstad att ta sin berättigade plats på kulturkartan.

Sakpolitikerna

Stefan Edenborg, Tollarp

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Roland Persson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus