Debatt

Kommunen måste agera så att alla kan erbjudas skydd om det blir allvar

Ta skydd… om du får plats och om skyddsrum finns?

Kristianstadsbladet 3 oktober 2022

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun informerar invånarna i de orter som saknar både VMA och skyddsrum om hur de ska göra i ett skarpt läge! “

SAKPOLITIKERNA

Så kan det slumpa sig om man bor i Kristianstads kommun!

I Kristianstads kommun bor 87 000 invånare och det finns 52 000 skyddsrumsplatser. Det saknas alltså skyddsrumsplatser för 35 000 invånare. Fyra av tio får inte plats. Är det så det ska vara? Vi i Sakpolitikerna tycker inte det.

Avsaknaden av platser innebär att boende på de mindre orterna som saknar skyddsrum får klara sig själva genom att ta skydd i sin källare eller annat skyddat utrymme. Det kan kanske räcka som splitter- och bombskydd, men inte som skydd för radioaktiv strålning eller gasattack.

Boende på landet får heller inte veta när flyglarmet går eftersom Hesa Fredrik saknas på flera orter. Man kommer heller inte att veta när faran är över utan får anta det när bombningarna upphör!

Även större orter saknar skyddsrumsplatser. Önnestad, till exempel, har 1 435 invånare och endast 157 skyddsrumsplatser!

Inte i något av alla nya bostadsområden finns några skyddsrum, varken planerade eller byggda sedan 2002. Staten bedömde att en evig fred hade inträtt. Enligt en utredning, som regeringen tillsatt och som blir klar nu i november, kommer antagligen rekommenderas att utbyggnaden återupptas. Sakpolitikerna anser att kommunen måste kräva att så sker.

Sakpolitikerna ställer krav på att kommunen vid varje tillfälle ett nytt kommunalt objekt beviljas byggnadslov även föreskriver att det byggs skyddsrum. Staten bör bidra med pengar som tidigare vid byggnation av nya skyddsrum.

Regeringsuppdraget, som ska vara klart i november, ska även analysera och lämna förslag till en stödorganisation. Det innebär att stödorganisationen kommer att hjälpa till med att iordningställa skyddsrummen, hjälpa till vid utrymning och andra uppgifter.

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun skyndsamt påverkar MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, att genomföra besiktningar och därmed göra skyddsrummen brukliga så snabbt som möjligt.

Orter som saknar både skyddsrum och Hesa Fredrik i Kristianstads kommun är följande enligt MSB.se:

Utomhusvarning – Hesa Fredrik – saknas i följande orter: Arkelstorp, Balsby, Bjärlöv, Bäckaskog, Fjälkinge, Färlöv, Gärds Köpinge, Huaröd, Linderöd, Nyehusen, Vittskövle, Vånga, Yngsjö, Önnestad, Österslöv och Östra Sönnarslöv.

Följande tätorter saknar helt skyddsrum: Arkelstorp, Balsby, Bjärlöv, Bäckaskog, Färlöv, Gärds Köpinge, Huaröd, Vånga, Yngsjö, Österslöv och Östra Sönnarslöv.

Sakpolitikerna kräver att Kristianstads kommun informerar invånarna i de orterna som saknar både VMA, alltså Viktigt meddelande till Allmänheten, och skyddsrum om hur de ska göra i ett skarpt läge!

Sakpolitikerna

Jan-Erik Persson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Annika Persson, Åhus 

Roland Persson, Åhus 

Mona-Lis Torstensson, Åhus 

Åke Bondesson, Åhus 

Stig Johansson, Åhus

Så klart att vi ska ha ett Mirómuseum i Kristianstad

Spännande att ta del av en kulturdebatt i Kb/NSk. Uppenbarligen är det flera som känner att Nils Trydings donation är viktig att förvalta på rätt sätt.

Kristianstadsbladet 27 september 2022

För Sakpolitikerna är en massiv satsning på kultur i alla former en förutsättning för att utveckla bilden av Kristianstad, som centralort och som kommun.

SAKPOLITIKERNA

Kultur i alla former är en lokaliseringsfaktor och en tillväxtfaktor. Företag som undersöker förutsättningar för att etablera sig ser ett väl utvecklat kulturliv som viktigt när man vill attrahera kompetent personal.

I hela världen finns goda exempel på initiativ som utvecklats till besöksmål eller evenemang. De har blivit attraktioner som låter tala om sig vida omkring och som blivit en viktig del i den lokala identiteten. Det finns också flera exempel på stora företag som bidragit till lokal och regional kultur, och alltså skapat en win-win situation.

Ett levande kulturliv växer inte ur ingenting! Vill man utveckla kulturen ska man varsamt ta tillvara, och stödja, de lokala initiativ som tas och visas så att de på sikt kan utvecklas till en viktig del i den lokala identiteten.

När Kristianstads kommun nu fått ett så pass unikt material som Nils Trydings samling av Joan Mirós verk att förvalta borde det vara naturligt – ja, egentligen en glad förpliktelse! – att göra det till ytterligare en pusselbit i bilden av Kristianstad som ett regionalt kulturcentrum.

I förlängningen handlar det inte bara om att ställa ut de unika affischerna utan att ta tillfället i akt och initiera ett kulturellt besöksmål som på flera sätt är inspirerat av Joan Miró med workshops för unga, skulpturpark, kafé med mera. Han var en rebell av sin tid som vägrade låta sig begränsas i sitt skapande, ett exempel som Kristianstad har något att lära av.

Göran Samuelssons högst relevanta frågor i Kb/NSk andas frustration över det sätt som kommunen och Regionmuseet i Kristianstad hanterar den unika donationen. Och Anders Tells svar ger inte så stora förhoppningar om att detta kan realiseras inom en snar framtid. Marika Reuterswärds försäkran om att Regionmuseet ska följa Nils Trydings intentioner i sitt testamente är betryggande, men varför inte ta ytterligare ett steg och sticka ut hakan i Kultursverige med ett museum tillägnat Juan Miró och hans på sin tid banbrytande idéer.

För Sakpolitikerna är en massiv satsning på kultur i alla former en förutsättning för att utveckla bilden av Kristianstad, som centralort och som kommun.

Sakpolitikerna

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Åke Hultqvist, Yngsjö

Bo Thunell, Röetved

Jan-Erik Persson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Öppen attityd där alla räknas ställer ingen med behov utanför

Kristianstadsbladet 6 september 2022

Vi, Sakpolitikerna, fick för några dagar ett e-brev med frågan: ”Jag hittar inget i ert program om personer med funktionshinder har ni inget program för detta?”

VAL 2022/INKLUDERANDE

Alla är värda respekt. Alla ska få samhällets stöd när de behöver det.

Frågeställaren har helt rätt. Vi har inget särskilt program för personer med funktionshinder. Vi har inte heller särskilt skrivit om HBTQ+-personer eller hemlösa eller nya svenska medborgare eller andra som på olika sätt är eller kan känna sig förbisedda i samhället.

Kanske kan det verka som en brist att vi inte särskilt nämner funktionsnedsatta – eller någon annan utsatt grupp. Vi vill inte se det så. Vi har ett program för alla, där vi inkluderar alla. Vi arbetar utifrån alla människors lika värde – och vi vill vara delaktiga i att bygga ett samhälle där alla uppmärksammas!

Vi tar särskilt upp detta i två av punkterna i Sakpolitikernas vision om hur vi vill se Kristianstads kommun i framtiden:

• Alla vill vara delaktiga i samhället och dess utveckling. Alla i arbetsför ålder bidrar på olika sätt till samhället och betalar skatt.

• Attityden är öppen och inkluderande. Alla kan bidra med god vilja och göra det utifrån sina erfarenheter och kunskaper. Alla inser att vi då får ett bra omhändertagande samhälle, där ingen hamnar utanför.

Ingen hamnar utanför! Alla som behöver får det stöd, den service, den omsorg och den stimulans som är rimlig, rättvis och motiverad utifrån personens behov. Det kan skilja sig i omfattning, och utsträckning, bland annat beroende på var i livet en människa befinner sig och personens egna förmågor.

Vi har under de senaste åren i Kb/NSk kunnat läsa om hur illa personer med behov av till exempel personlig assistans behandlats. Insatser har starkt begränsats till för stödmottagaren oacceptabel nivå. Är paragrafer, bedömningsgrunder, omänskliga, måste de ändras så att handläggare kan göra vettiga beslut.

Vi väljer inte sexuell läggning. Det är något vi får med oss och ska få vara bekväma med, utan att andra ska ha synpunkter på det. Alla, oavsett ålder, har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sin sexuella läggning.

Det som är normalt för en person kan kännas främmande för en annan. Ofta är det mindre vanliga, det obekanta, det som är utanför ”normen”, som gör oss rädda och osäkra – och kanske gör att vi beter oss konstigt, diskriminerande. Det kan vara emot en människa med funktionsnedsättning, en HBTQ+-person, en hemlös eller den som kommit till vårt land och inte än talar svenska lika bra som vi som fötts här.

Alla är värda respekt. Alla ska få samhällets stöd när de behöver det. Alla kan bidra till Kristianstads kommuns goda utveckling och en högre grad av förståelse och medvetenhet. Vi arbetar för att det ska bli så.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Bo Thunell, Röetved

Lisbeth Svensson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad

Jan-Erik Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Annika Persson, Åhus

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Sofie Gerhartz, Kristianstad

Utveckla Kristianstads kulturella identitet med välkomnande scen

Kristianstadsbladet 24 augusti 2022

Det är dags nu att diskutera hur regionens resurser fördelas, vilket Carina Ostrander, tillfällig vd på Malmö Opera, uppmanar Hässleholms kulturchef Jens Olsson att göra i en kulturdebattartikel i KB 2022-08-06.

VAL 2022

Det är också på tiden att Kristianstad får lite regional skatteåterbäring genom att fler regionala kulturverksamheter lokaliseras till Kristianstad.

Region Skånes kulturnämnds totala budget uppgår till cirka 550 miljoner 2021. Ungefär 60 procent är regionala skattepengar och resten i huvudsak statligt stöd. Ser man till hur dessa resurser fördelas runt om i Skåne är det väldigt liten del som hamnar i Kristianstad.

En av de regionala kulturinstitutionerna är Malmö Opera som är den dyraste kulturformen vi har och som finansieras av Region Skåne. En traditionell klassisk operaföreställning är ett allkonstverk med en stor sångarensemble på scenen, en symfoniorkester och teknikfylld scenografi. Allt detta kräver en enorm infrastruktur med stor scen, artistfoajé och verkstäder, något som bara operan i Malmö kan erbjuda.

Visst erbjuder Operan en omfattande turnéverksamhet, till exempel operaföreläsningar, kammaruppsättningar och opera på lastbilsflak. Men för att vi i Nordöstra Skåne också ska få tillgång till fler fullödiga operauppsättningar måste vi investera i en ordentlig scen, inte bara för opera utan för alla former av gästspel där det behövs en stor scen.

Riksteaterns definition av en stor scen är en scen med måtten 22 m bredd, 14 m djup och 15 m höjd och en salong med 700 – 800 sittplatser, vilket även ger en helt annan ekonomi vid kommersiella gästspel.

Enligt Riksteaterns klassificering har Kristianstad inte tillräckligt stor scen för att ta emot deras största gästspel. Ska vi i Kristianstad få en ökad del av regionens kulturbudget måste vi själva satsa på att utveckla infrastrukturen för kultur.

Det är alltså dags nu för Kristianstad– regionens officiella ”huvudstad”– att stärka sin kulturidentitet med en rejäl scen som kan vara ett centrum för kultur i hela nordöstra Skåne och Blekinge. Där vi kan ta emot alla former av gästspel från våra regionala kulturinstitutioner, Riksteatern och kommersiella gästspel.

De flesta verksamheter som Region Skånes kulturnämnd fördelar medel till ligger i Sydvästra Skåne och de kommuner som huserar verksamheterna bidrar själva med en hel del. Det är också på tiden att Kristianstad får lite regional skatteåterbäring genom att fler regionala kulturverksamheter lokaliseras till Kristianstad.

Genom åren har Kristianstad kommun investerat mycket stora belopp på olika idrottsanläggningar. Kristianstads Arena, Idrottsområde Söder med Kristianstads Fotbollsarena och nya Kristianstads Badrike är de allra största. Det är bra för folkhälsan och har satt Kristianstad på idrottskartan. Nu är det hög tid för Kristianstad att ta sin berättigade plats på kulturkartan.

Sakpolitikerna

Stefan Edenborg, Tollarp

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Roland Persson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

”Tusenlappen” ska kunna gälla alla orter och stadsdelar i kommunen

Debatt Kristianstadsbladet 18 augusti 2022

DEMOKRATI

Svar på Magnus Forsbergs replik 9 augusti på vår debattartikel ”Ge byalagen tusen kronor per invånare för att främja projekt”.

Tack Magnus för din fråga.

Först och främst ska detaljerna, däribland praktiska och rättsenliga, kring hur förslaget kan genomföras utredas enligt de frågor du ställer. Tusenlappen är inte tänkt att bara gälla invånarna i små byar på landet utan kan lika gärna tillämpas på kvartersföreningar eller stadsdelsföreningar som har till syfte att bevaka närområdets intressen.

Det är klart att man måste kräva att föreningen är seriös. Vi vill absolut inte heller att skattemedel förskingras. Vi har byggt in detta i formuleringen “väl fungerande byalag” som innebär krav avseende stadgar, styrelse, revisor, regelbundna och protokollförda möten och återredovisning av hur medlen har använts. Med det förtydligandet kommer Tusenlappen att jämföras med de många föreningar i kommunen som får kommunala bidrag; vi kan med det inte se att likabehandlingsprincipen kränks av vårt förslag.

Vi förväntar oss att införandet av ”Tusenlappen” på sikt innebär en effektivisering i kommunen och minskad kommunal byråkrati när mindre och för ortens eller bostadsområdets nödvändiga förbättringar sköts och genomförs av invånarna själva. När boulebanan eller skatebordsparken eller pendlarparkeringen eller dansbanan ordnas av de som ska använda den.

Då behöver inte kommunala tjänstemän registrera ett ärende, upprätta en skrivelse som skall behandlas av en nämnd, som sedan resulterar i en ändring av budgeten, kanske ett tillägg i investeringsbudgeten, därefter ett beslut i nämnden, som följs av ett beslut i kommunstyrelsen, och så småningom kanske också ett beslut i kommunfullmäktige, allt ackompanjerat av oppositionens eventuella reservationer och många sidor text i protokollen.

Formerna för och tillämpningen av hur, när, var och till vad ”Tusenlappen” kan vara en väg till genomförande av goda, nära förslag kommer över tid att utvecklas i samråd mellan kommunen och byalagen.

Vid sidan om det rent ekonomiska, så vill vi stimulera våra medborgare att engagera sig i demokratiska forum där man blir både sedd och hörd.

Vår idé är att inga beslut ska kunna fattas över huvudet på dem som berörs. Vår syn på demokrati är att närhetsprincipen ska gälla i alla lägen. Alltså på för sitt ändamål lägsta möjliga och praktiska nivå. När det fungerar gäller det alla frågor från boulebanan till stora investeringar och etableringar.

Vår politik i övrigt hittar man på sakpolitikerna.se och på Facebook. Där finns andra intressanta och konkreta förslag till förbättringar i kommunen, som inte har med Tusenlappen att göra, som till exempel ny järnväg mellan Kristianstad och Malmö/Lund via Tollarp och Hörby, restaurera Arkelstorpsviken och äntligen få nytt badhus i Åhus, för att bara nämna några.

Sakpolitikerna

Bo Thunell, Röetved

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Ge byalagen tusen kronor per invånare för att främja projekt

Kristianstadsbladet 3 augusti 2022

Framtiden för friluftsbadet i Huaröd är oviss. Det finns ett stort investeringsbehov och badet riskerar att läggas ner. För oss i Sakpolitikerna är frågor som rör landsbygdens och byarnas villkor viktiga. Kommunal service är ett berättigat intresse även utanför tätorten.

LOKALDEMOKRATI

Gemensamma angelägenheter ökar sammanhållningen på orten och bidrar till att bygga en starkare lokaldemokrati, som en motvikt till proffspolitiker.

Efter den stora kommunsammanläggningen, när Kristianstad blev den till ytan största kommunen i Skåne, men med en gles befolkning, har vi upplevt att stora resurser satsas på centrum och att byarna och landsbygden ofta glöms bort.

Den beräknade kostnaden för renovering av badet uppgår till 14 miljoner kronor efter uppräkning till 2021 års kostnadsläge. Det låter ganska mycket, men då ska man betänka att i stort sett ingenting har gjorts på 40 år. Bodil Fredriksson skrev i KB den 18 juni att Huarödsborna inte behöver några flashiga detaljer, bara de får behålla sitt bad. Att dra fram kommunalt vatten och avlopp, installera handikappramp, installera värme- och reningsanläggning, täta bassängen och se till så omklädningsrum och toaletter fräschas upp, är inga flashiga detaljer. Allt detta behövs.

Den löpande driften har tidvis skett genom en ideell badförening. Det är ingen dålig lösning på en ort med ett väl fungerande byalag. Gemensamma angelägenheter ökar sammanhållningen på orten och bidrar till att bygga en starkare lokaldemokrati, som en motvikt till proffspolitiker.

Sakpolitikerna vill att vissa kommunala beslut ska kunna fattas så lokalt – och så nära de människor som berörs av dem – som det är praktiskt och lagligt möjligt. Vi vill föra beslutanderätt till lägsta möjliga nivå, de berörda medborgarna. Vi vill införa en modell vi kallar ”tusenlappen”. En tusenlapp per ortsinvånare och år som är avsedd för förbättringar och trivsel på orten. Väl fungerande byalag – med stadgar som syftar till att främja ortens utveckling – är kommunens lokala demokratiska part. I byalaget förankras och beslutas om vad pengarna ska användas till för lokala projekt. Kommunens statistik anger antalet invånare i Huaröd till 266 personer 2020. Det skulle med vår Tusenlapp ge 266.000 kronor till Huarödsborna att fördela på angelägna förbättringar.

I Sakpolitikernas valprogram har vi tagit ställning för stöd till Huarödsbadet så att det kan hållas öppet även i fortsättningen.

Vår valtidning kommer snart att distribueras till alla hushåll i Kristianstads kommun. Den är viktig för dig! Spara den, för vi har inte råd att skicka ut mer än en trycksak. Mer finns att läsa på sakpolitikerna.se och på Facebook

Sakpolitikerna

Bo Thunell, Röetved

Stefan Edenborg, Tollarp

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Ansvariga i kommunen smittade av dåligt flöde?

Debatt Kristianstadsbladet 1 juli 2022

SAKPOLITIKERNA

Dåligt flöde i Graften! Har ansvariga i Kristianstads kommun blivit smittade? Varför har annars inte den rensning av den grävda Härnestadskanalen som enligt beslut skulle utförts i april, maj i år inte blivit utförd?

Kanalen anlades efter att Christian IV grundat Christianstad 1614. Vår då danske kung ville göra det möjligt för båttrafik att enklare ta sig mellan Åhus och hans nyanlagda stad.

Flera hinder fanns dock på vägen från Helgeåns mynning genom Hammarsjön till staden på Allön. Genom att gräva en två kilometer lång kanal med tillräcklig bredd och tillräckligt djup kunde båtfärden bli enklare än genom grunda Stora Yngsjösjön. I Åhus anlades Möllerännan för att undvika strömmande partier med stenar i den del som sen fick namnet Gamle ström.

För att ta tillvara sina intressen bildade markägarna runt Härnestadsgraften Nedre Helgeåns regleringsföretag av år 1936. För att utföra en rensning i Graften anmälde företaget 21 september 2020 vattenverksamhet enligt 11 kap 15 § miljöbalken hos Länsstyrelsen Skåne. I dess första stycke anges att ”Tillstånd enligt detta kapitel behövs inte för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.”

23 april 2021 begärde Länsstyrelsen kompletteringar bland annat gällande vem som skulle vara juridiskt ansvarig verksamhetsutövare för rensningen. I kommunbeslutet står det att det faller sig naturligt att Kristianstads kommun tar på sig uppdraget som verksamhetsutövare.

24 november 2021 beslöt kommunstyrelsens arbetsutskott i ärendet och gav kommunledningskontoret uppdrag med klara direktiv. Ett var ”att ta fram en åtgärdsplan samt genomföra rensningen av Graften tillsammans med Nedre Helgeåns regleringsföretag och Helgeåns Vänner, HV, så att hänsyn tas till ekonomiska, historiska, miljömässiga och allmänna intressen gällande området.”

Frågan är var HV nu ligger i processen? Föreningen har ju en bra plattform för att söka medel hos olika organisationer, företag och privatpersoner. Dessa kan ge en god start för projektet som beräknas kosta tre miljoner kronor. Det omfattar en upprensning av ån och anläggandet av sedimentfällor. Avsikten är att öka vattenkapaciteten och göra Graften farbar för båtar.

Kommunens starkt begränsade intresse och nödvändiga insatser för Graften påtalades i en motion till kommunen 2001 från Åhuspartiet, författad av mig Åke Hultqvist. Den ledde till vissa beslutsaktiviteter där det uppenbart blivit fler beslut än genom åren faktisk aktivitet.

Motionen är en av de källor som citeras i Olof Jönssons 20 april 2022 publicerade examensarbete i ekologi – vid limnologiska avdelningen, ekologiska institutionen, Lunds universitet – ”Förslag till åtgärder i Helgeås gamla åfåra”.

Han har verkligen gått på ”djupet” med vilka åtgärder som behövs och hur ofta de ska genomföras för att den nu alltför grunda Graften även i vår tid ska bli farbar för båttrafik, som Christian IV avsåg.

Eftersom Jönssons intressanta, läs- och beaktansvärda examensarbete utförts på uppdrag av Kristianstads kommun borde den verkligen snabbt ta sig ur dyn och skapa hållbarhet – i egen aktivitet och i Graften.

För varje människa, tjänsteman eller annan, gäller sanningen att den som inget gör, gör oftast ingen skada, annat än att vara i vägen för det som ska göras. Nu krävs handling av verksamhetsutföraren!

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Sakpolitikerna

En tusenlapp per invånare täcker viktiga lokala behov

Debatt Kristianstadsbladet 22 juni 2022

SAKPOLITIKERNA

Överallt i kommunen finner vi samhällsengagerade människor som gärna tar ett eget ansvar för förbättringar i sin närmaste omgivning.

Det är de som ordnar grillkvällar och valborgsbål för grannarna i byn. Vi finner dem i byalagen och vi finner dem ibland också på de av kommunen organiserade dialogträffarna. Det är också de som ordnar protestmöten när den lokala skolan hotas av nedläggning. Det är, kort sagt, de som bär upp det demokratiska arvet på ett anspråkslöst sätt.

Med anledning av de avslutande rundorna i kommunens dialogmöten har de rätt att vara besvikna. På dialogmötet i Önnestad den 27 april framkom till exempel att inte ett enda av de förslag som framfördes för två år sedan har genomförts. Med tanke på arten av de framförda förslagen borde mycket av dessa önskemål kunna genomföras helt lokalt, utan att behöva hanteras över en central kommunförvaltning.

Åtgärderna kan med förtroende överlåtas på samhällsengagerade människor på lokalplanet. Men för genomförandet behövs ofta lite pengar. Kommunen kan förslagsvis avsätta tusen kronor per invånare för lokala åtgärder, att hanteras av det lokala byalaget eller motsvarande instans. Med en tusenlapp per invånare skulle Önnestad (cirka 1 500 invånare) lokalt kunna disponera ungefär en och en halv miljon per år, vilket kan räcka till en skateboardbana och förbättrad skötsel av grönytor och en hel del andra trivselskapande saker.

Det förtroende som kommunen på det sättet visar sina medborgare skapar incitament för ökad lokal demokrati och höjer engagemanget för den egna orten hos de samhällsengagerade invånare som vi finner överallt.

Alltför länge har annat än demokrati präglat vårt medborgarskap. Gemene man har sedan kommunsammanslagningsvågen på 1970-talet alienerat sig från lokalt engagemang och numera styrs demokratin av TV-sända debatter mellan rikspolitik med en dramaturgi som mer påminner om sportevenemang. Med uppsnack och analyser som i vilket VM som helst.

Genom att slå samman och centralisera kommunens olika delar har det demokratiska inflytandet minskat. I all välmening behåller man formen för dialogmöten en gång vartannat år, men det räcker inte. Alla engagerade invånare ska känna att de ingår i en ständigt pågående process där deras engagemang är en viktig del.

Det är dags att skilja på kommunernas operativa uppdrag som vård, skola, omsorg, räddningsverk, avfallshantering etcetera från det demokratiska samtalet.

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Sakpolitikerna

Å

Självförsörjande småskalig el ger lokal demokratiprocess stimulans

Debatt Kristianstadsbladet 10 juni 2022

SAKPOLITIKERNA

Indien förbjuder export av vete till förmån för den inhemska befolkningen. Man har helt enkelt beslutat att prioritera den inhemska befolkningens behov av livsmedel, främst för att undvika matbrist och prishöjningar. förbjuder export av vete till förmån för den inhemska befolkningen. Man har helt enkelt beslutat att prioritera den inhemska befolkningens behov av livsmedel, främst för att undvika matbrist och prishöjningar.

I Sverige tar man inga sådana hänsyn, ett överskott av el i Norrland exporteras medan södra halvan av landet tvingas importera el till skyhöga priser.

Elbolagen tjänar storkovan på den svenska elmarknaden, dels för att man får bra betalt för den el man exporterar, dels för att man tar ut vinster på det man importerar.

Fossila bränslen kostar snart dubbelt så mycket som för några år sedan, en kostnadsökning som förklaras av det ryska anfallskriget. Ändå har oljebolagen tjänat 1 500 000 000 000 kronor på detta. Och för att gottgöra svenska bilägare skänker staten 1 000 kronor till varje bilägare i kompensation.

Mot bakgrund av dessa hastigt uppkomna händelser och med konsekvenser för oss enskilda borde det vara ett tydligt incitament att ”ta saken i egna händer”.

Kristianstads kommun och dess invånare har stor potential att vara självförsörjande på el, helt enkelt genom en kraftig satsning på sol och vind.

Småskalig elproduktion ska utvecklas tillsammans med dem som berörs och i huvudsak kommer att ta del av energin. Lokalt och kommunalt producerad el ska i första hand användas av kommunens invånare och endast ett överskott säljas utanför kommunen.

För att öka delaktigheten och motivationen att vara med och lösa detta förutsätts att man via byalag eller byanätverk startar lokala processer för hur detta ska genomföras. Den centrala kommunala förvaltningen kan omöjligt fatta dessa beslut utan ett omfattande förankringsarbete då energiproduktionen ska vara så lokal som möjligt.

Ska vi komma vidare i en så pass viktig fråga förutsätter det ett totalt lokalt engagemang. Frågan kan inte toppstyras vare sig från elbolag eller centralt agerande kommunledningar.

Kommunen ska vara ett verktyg för invånarna och inte ett verktyg för marknaden. Invånarna ska använda sitt engagemang och inflytande för att skapa ett drägligt liv i trygghet och förtroende. Vi måste återupprätta demokratin!

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Bo Thunell, Röetved

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lisbeth Svensson, Åhus

Christer Olsson, Kristianstad

Lennart Olsson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Jan-Erik Persson, Åhus

Sakpolitikerna

Å

När kommunen när lokala handeln ökar ortens attraktion och livskraft

Debatt Kristianstadsbladet 30 maj 2022

SAKPOLITIKERNA

Låt oss lyfta på alla tillgängliga huvudbonader för handlarna Ronny och Ann-Sofie Carlsson på Matöppet i Önnestad!

Genom egna initiativ visar de hur service fortsatt kan ges till närboende när ett kommunalt beslut om upphandling av mat inte skötts på det sätt som torde vara det rimligaste och naturligaste, nämligen lokalt.

För Kristianstads kommun, som i andra kommuner, måste det vara högsta prioritet att först se till att beslut gynnar den egna kommunens invånare och företagare. Genom att se till att kommersiell, kommunal, ideell och/eller annan service stärks ökar livskraft och attraktion i en by, tätort, basort och stadsdel. Att ta beslut som skapar revor, sänker överlevnadsmöjligheter, i serviceutbudet är varken nu eller långsiktigt särskilt välbetänkt.

I KB den 17 maj, förklarar omsorgsnämndens ordförande Camilla Palm (M) att beslut om digitala inköp av matvaror togs för att kompetensen hos undersköterskor i hemtjänsten ska användas där den bäst behövs. Det är klokt. Förhoppningsvis ger det både undersköterskor och de brukare de gör insatser hos ökad kvalitet och tillfredsställelse. Det är önskvärt.

Av en eller annan anledning var enbart MatHem – ”Största matbutiken online”, som det står på nätet – intresserat av att lämna ett bud i upphandlingen. Gott så, företaget är välrenommerat, men inte kommunlokalt här. Kunde kommunens upphandlingsavdelning, lagligt och smart, med beaktande av lagen om offentlig upphandling, LOU, agerat på annat sätt? Så att även lokala företag lockats att delta?

Det naturliga, tycker vi i Sakpolitikerna, är att gå ut till de handlare som finns i de olika orterna och fråga om de är intresserade att sköta servicen, att förse personer som har hemtjänst i närområdet med de varor som de behöver.

Lika naturligt borde det vara att förskolor, skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter handlar i den för dem närmaste affären. Härigenom förstärks köpkraften på orten. I en livsmedelsbutik kan sortimentet breddas och utbudet stärkas, så att fler närboende handlar där. Det finns inget egenvärde i att lämna hemmabutik för att handla i bortastormarknad, när det gäller de mest vanliga konsumtionsvarorna. Stärk köpkraften – så stärks orten, dess invånare och handlare.

Å andra sidan kan det innebära mer administrativt arbete för upphandlingsavdelningen med en mängd avtal. Det får den ta. I ett avtal är priset blott en av flera viktiga faktorer att ta med i beräkningen. Vinsterna av att kommuninvånare kan handla på sin ort, genom handlares försorg och intresse, är nu och på sikt betydligt större.

Kommunala beslut som helt i onödan mer skadar än gynnar invånarna och kommunens livskraft måste ersättas av nya och bättre! Det vore förnämligt om kommunala tjänstemänniskor kan se en ära och sport i att söka för att finna möjliga lokala leverantörer, lokala samarbetspartners. Finns seriösa och villiga sådana, ja då är det den vägen som Kristianstads kommun ska välja.

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Lennart Olsson, Åhus

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Sakpolitikerna