Vår kommun ska inte utmärka sig – som en av de sista av de till folkmängd och antal röstberättigade stora kommunerna i Sverige – att vara motståndare till att kommuninvånarna får mesta möjliga lagliga folkliga inflytande.
Medborgarförslag inlämnat av Sakpolitiker till Kristianstads kommun 16 december 2024
Medborgarförslag
Kommunfullmäktige i Kristianstad beslöt vid sammanträdet 4 februari 2025 att överlämna medborgarförslaget undertecknat av Åke Hultqvist, Ulrik Jönsson och Lennart Olsson till kommunstyrelsen för beslut/beredning. Kommunkansliet meddelade i e-brev 18 februari 2025 att
”Kommunfullmäktige har nu tagit beslut om att överlämna ditt medborgarförslag till ansvarig nämnd för beslut.
Ansvarig nämnd kommer att fatta beslut om ditt ärende.”
Motivering av medborgarförslag
I de allmänna valen 2018 tillämpades för första gången småpartispärr även i kommunalval. Sedan tidigare finns ju småpartispärr vid riksdagsval på fyra procent och vid regionval på tre procent. Denna ändring av Vallagen trädde i kraft 2015. Med en lägstanivå i andelen godkända röster jämställs kommunalval därmed med riksdagsval och regionval. Införandet av en tröskel, en småpartispärr, kan på så sätt anses som logisk.
Småpartispärren i kommuner fick två nivåer. Den lägre – två procent – gäller i kommuner med en valkrets. Den högre – tre procent – gäller i kommuner med två eller fler valkretsar. Införandet påverkade huvudsakligen de större kommunerna, de med flera valkretsar. I mindre kommuner utgjorde kommunen ofta sedan tidigare en gemensam valkrets.
I Vallagens 4 kap. Valkretsar och valdistrikt m.m. står:
”• 11 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets, om inte något annat följer av 12 §.
• 12 § Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller flera valkretsar.
En kommun som har färre än 36 000 personer som har rösträtt får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl för det.”
Bland de kommuner med fler röstberättigade än Kristianstad gick bland annat jämförelsekommunerna Halmstad och Växjö från två till en valkrets. Likaså gjorde grannen Hässleholm, med 40 701 röstberättigade. Stora Göteborgs kommun med 441 183 röstberättigade gick från fyra till en valkrets.
Kristianstads kommun var vid valet 2018 en av de 45 kommuner i landet som hade fler röstberättigade än 36 000. Av dessa 45 kommuner valde 27 kommuner att minska antalet valkretsar. Kristianstad, med 65 426 röstberättigade, gick från tre valkretsar till två. Eskilstuna, med 79 807 röstberättigade, från fyra valkretsar till två. Det innebar för dem utjämningsmandat och 3-procentsspärr.
Övriga 25 kommuner valde den lägre spärren, 2 procent. Norrtälje kommun bestod redan av en valkrets. Övriga kommuner behöll det antal valkretsar, två eller fler, som kommunen tidigare hade.
Bland de kommuner med fler röstberättigade än Kristianstad gick bland annat jämförelsekommunerna Halmstad och Växjö från två till en valkrets. Likaså gjorde grannen Hässleholm, med 40 701 röstberättigade. Stora Göteborgs kommun med 441 183 röstberättigade gick från fyra till en valkrets.
Vid valet 2022 minskade ytterligare fem kommuner antalet valkretsar till en och småpartispärren på 2 procent.
Eskilstuna, nu 83 324 röstberättigade, tog nu sitt andra steg. De övriga fyra var Jönköping, 112 319 röstberättigade, Nyköping, 45 431, Skellefteå, 58 749, och Norrköping, 113 123 röstberättigade.
”Att de flesta kommuner med över 36 000 röstberättigade valt en valkrets och därmed 2-procentsspärr tyder på att de bedömt att det kan finnas fler fördelar och argument för att vara inkluderande än att vara exkluderande.”
Bland de 14 kommuner som fortsatt behållit 3-procentsspärren finns beklagligtvis Kristianstad, med 68 009 röstberättigade. Vi föreslår att Kristianstads kommun inför valet 2026 ska gå från två valkretsar och 3-procentspärr till en valkrets. Då visar kommunen sin vilja att ta sitt ansvar att tolka demokrati i sin ursprungliga betydelse, nämligen folkvälde.
Vi har inte uppfattat att de kommuner som gått från flera valkretsar till en haft problem till följd av detta. Rent administrativt torde det vara mindre arbete med en valkrets än flera och utjämningsmandat.
Att de flesta kommuner med över 36 000 röstberättigade valt en valkrets och därmed 2-procentsspärr tyder på att de bedömt att det kan finnas fler fördelar och argument för att vara inkluderande än att vara exkluderande. När till folkmängd större kommuner än Kristianstad anammar möjligheten till en valkrets är det ett bevis på att de bryr sig om sina invånare och kan höja sig över det egna partiets intressen och se mer möjligheter än konkurrens i en möjlig ökad representativ folkrepresentation.
Demokrati innebär att optimalt inbjuda många till delaktighet och delat ansvar. Vi vill att Kristianstads kommun ska bli en mer tillgänglig kommun och ett demokratiskt och öppet föredöme för andra.
I en demokrati är det önskvärt att så många som möjligt av medborgarna känner ansvar och vill bidra med sina tankar, kunskaper och sin tid för att utveckla sin kommun på ett för alla bästa sätt. Demokrati innebär att optimalt inbjuda många till delaktighet och delat ansvar. Vi vill att Kristianstads kommun ska bli en mer tillgänglig kommun och ett demokratiskt och öppet föredöme för andra.
Vilka demokratiska – och icke själviska – argument talar för att Kristianstads kommun ska fortsatt ha fler valkretsar än en?
Det är dags för Kristianstads kommun att här bli en del i mängden, den mängd som bejakar demokratin i Vallagens mest välkomnande nivå, en valkrets.
Förslaget är undertecknat 16 december 2024 och inlämnat av
Åke Hultqvist
Ulrik Jönsson
Lennart Olsson