Valnämnden i Kristianstad vilseleder och ger svårförklarligt argument som stöd när de vid sammanträdet 25 februari 2025 beslöt att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå Sakpolitikers medborgarförslag om att göra Kristianstads kommun till en valkrets.
I brist på forskning om varför 31 av 45 kommuner med flera än 36 000 röstberättigade har valt att gå från flera valkretsar till en gjorde Sakpolitiker en egen utredning. Denna redovisades sammanfattat i Sakpolitikerna Åke Hultqvists, Ulrik Jönssons och Lennart Olssons Yttrande över Valnämndens beslut. Yttrande inlämnades 14 mars.
Yttrandet finns att läsa här!
Medborgarförslag
gällande
Valnämndens beslut är att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.
Beslutet följer det förslag som Valnämndens presidium förelagt Valnämnden.
I sammanfattningen av ärendet uttrycks att Valnämndens presidium vägt argumenten för och emot medborgarförslaget utan att ange några argument, utom möjligen ett.
Vid behandling av medborgarförslag är det vanligt att den myndighet som behandlar ett förslag bemödar sig om att se förslaget ur olika synvinklar, redovisar argumenten för och emot och kommer till en slutsats. Alltså till ett förslag till beslut.
Valnämndens presidium redovisar inga andra argument än att ”En valkrets kan försvaga det politiska mandatet och riskera instabilitet i den ekonomiska hushållningen på både kort och lång sikt.”
”Är riskerna att hänföra till negativ påverkan på Kristianstads kommuns hushållning, ekonomi, eller är det väljarnas omsorg som avses och riskeras? Eller vad avses? Förtydligande behövs!”
Formuleringen är minst sagt myndig, och kräver sina bevis och förtydliganden inte minst vilka riskerna är för ”instabilitet i den ekonomiska hushållningen på både kort och lång sikt.”
Är riskerna att hänföra till negativ påverkan på Kristianstads kommuns hushållning, ekonomi, eller är det väljarnas omsorg som avses och riskeras? Eller vad avses? Förtydligande behövs!
Argumentets inledning ”En valkrets kan försvaga det politiska mandatet…” är däremot väl värt att betrakta. Vi återkommer till detta nedan.
I ärendets sammanfattning sägs vidare ”Även om kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ är det i nämnder och styrelser som det politiska hantverket äger rum.”
Påståendet är i sig korrekt att det politiska hantverket äger rum i styrelser och nämnder.
Skrivningen är i sig ett sätt att flytta fokus från vad frågan om en valkrets handlar om, nämligen om att val till fullmäktige ska ske med beaktande av Vallagen 4 kap. 11 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets, om inte något följer av 12 §.
Detta är huvudregeln.
§ 12 är undantaget:
12 § st 1 Om en kommun har 36 000 personer eller fler som har rösträtt, får kommunen delas in i två eller
eller fler valkretsar.
Oavsett en eller flera valkretsar i en kommun är det röstresultatet i kommunfullmäktigevalet som gäller, alltså hur mandaten fördelas mellan partierna.
”Valnämndens presidiums argument är en ”biprodukt”, en vilseledande fokusering på något som inte alls har med antalet valkretsar att göra.”
När det gäller styrelser och nämnder ligger det antal mandat som ett parti får i kf, och styrkan det kan ge i förhandlingar och valtekniska samarbeten, till grund för hur många platser ett parti kan få i styrelser och nämnder.
Valnämndens presidiums argument är en ”biprodukt”, en vilseledande fokusering på något som inte alls har med antalet valkretsar att göra.
Vår uppfattning är att Valnämndens grunder för beslut och förslag starkt kan ifrågasättas.
Utifrån detta vill vi därför bidra med giltig information, och andra kommuners erfarenheter, vad gäller valkretsar.
Genom en ändring i vallagen (2005:837), ValL ges kommuner nu möjligheten att i större utsträckning besluta om kommunens indelning i valkretsar.
För några val fram till och med 2014 har vallagen fastställt att kommuner med 24 000 eller fler röstberättigade och/eller med ett fullmäktige bestående av minst 51 mandat skall delas in i två eller fler valkretsar. Vallagens nya lydelse uttrycker att kommuner med 36 000 eller fler röstberättigade får delas in i två eller fler valkretsar.
I valet 2018 tillämpades alltså vallagen med den nya valkretsindelningen. I 26 av 45 med 36 000 röstberättigade eller fler gick 26 kommuner från fyra, tre och två valkretsar till en. Inför valet 2022 tog ytterligare fem kommuner beslut om att följa vallagens huvudregel, en valkrets.
Av 45 kommuner har alltså 14 kommuner två eller fler valkretsar. En av dem är Kristianstad.
Med en valkrets följer 2-procentsspärr. Med två eller fler valkretsar följer 3- procentsspärr och 1/10 utjämningsmandat av kommunens fullmäktigemandat.
Är det argument som Valnämnden i Kristianstad använt för att behålla flera valkretsar vanligt?
Vilka andra argument har valts/väljs i andra kommuner som stöd för en eller flera valkretsar?
Forskare i statsvetenskap kanske vet?!
Vi frågade Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings Universitet, och med kommunfrågor som specialitet. Han svarade att det inte fanns någon forskning – och hänvisade till en kollega på annat universitet som kanske visste om någon forskning var på gång. Svar nej.
”Enkäten sändes ut till samtliga 31 kommuner som valt en valkrets. Före utskick skapades kontakt per telefon. Svarstiden var av yttrandesvarskäl med nödvändighet kort.”
Fältet var alltså fritt för egen undersökning. Till grund fanns viss statistik som vi tagit fram från valen 2014, 2018 och 2022.
Vi ställde samman en enkät med frågor. Vi önskade svar bland annat om argument för och emot en respektive flera valkretsar, om arbete inför, under och efter val påverkats av val av en valkrets har påverkats i förhållande till tidigare val.
Enkäten sändes ut till samtliga 31 kommuner som valt en valkrets. Före utskick skapades kontakt per telefon. Svarstiden var av yttrandesvarskäl med nödvändighet kort.
19 kommuner har hittills kommit in med uppgifter. Det har varit genom svar på enkät, översändande av handlingar och protokoll från valnämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. I några fall också komplettering av uppgifter via telefonsamtal.
Materialet är omfattande – och de uppgifter som här redovisas är de utifrån de tillgängliga.
De 14 kommuner som fortsatt har flera valkretsar fick inga frågor, denna gång. I de 31 kommuner som aktivt valt en valkrets fanns bevisligen underlag och dokumentation på ärendegång och beslut att tillgå.
”I sex kommuner var i kf samtliga partier och ledamöter för en valkrets.
I en kommun – Växjö – beslöt valnämnden om två valkretsar.
Kf beslöt sedan om en.”
I sex kommuner var i kf samtliga partier och ledamöter för en valkrets.
I tre kommuner genomfördes votering.
• Helsingborg 33 för och 32 emot valkrets.
• Kungsbacka 40 mot 21 – och flera partier hade ledamöter som röstade för eller emot.
• Göteborg 60-20, en ledamot borta.
I en kommun – Växjö – beslöt valnämnden om två valkretsar. Kf beslöt sedan om en.
I tre kommuner väcktes frågan om en valkrets i motion.
L, KD har i samtliga kommuner röstat för en valkrets. Vägvalet, för en valkrets i Göteborg
S emot en valkrets sex gånger.
SD, M, V, MP emot en valkrets två gånger.
C emot en valkrets en gång.
I Kungsbackapartiet (KB) röstade två ledamöter för och en emot.
Not. I Jönköpings kommun röstade KD för en valkrets i Valnämnden och bytte till tre valkretsar i KS.
I denna fråga och i ett par andra i enkäten fanns ett stort antal svar att välja mellan. De flesta argumenten lämnades i öppna egna svarsval eller på andra sätt.
Det mest förkryssade och nämnda argumentet för en valkrets var:
• Valresultatet blir mer proportionerligt
Det uttrycktes också med ord som
• att rösterna bäst speglar valresultatet
• att varje röst räknas sett utifrån vallagens lägsta nivå
• att det är lagstiftarnas mening
• att det gör förutsättningarna goda för att mandatfördelningen ska spegla valresultatet så långt det är möjligt.
Det mest förkryssade och nämnda argumentet för en valkrets var:
”• Valresultatet blir mer proportionerligt”
”• … det gör förutsättningarna goda för att mandatfördelningen ska spegla valresultatet så långt det är möjligt
Andra argument som uttrycktes av svararna var
• att en slopad valkretsindelning gör valsystemet mest lämpligt ur praktisk synvinkel och enklare att förstå för invånarna.
• Tydlighet för väljarna, de har en lista per parti att ta ställning till
• Den högre spärrnivån vid val med flera valkretsar innebär en något förhöjd risk att mandatfördelningen sämre avspeglar väljarnas intentioner.
• Det blir enklare och mer förutsägbar fördelning av mandat till kommunfullmäktige eftersom spärren på 3 % försvårar för mindre partier att få en plats i kommunfullmäktige
• hanteringen av tjänstgörande ersättare i kommunfullmäktige blir enklare om det bara finns en valkrets istället för fler.
• rösträkning på onsdagen efter valdagen underlättas av en valkrets i stället för två eller fler.
• valkretsarna som de är utformade idag, och med den nya vallagens skrivningar, bidrar inte med något annat än att höja gränsen för vilka partier som får delta i mandatfördelningen. Vi föredrar att val vinns genom politik och inte genom tekniska finesser.
Blott ett fåtal argument emot uttrycktes.
Vi citerar i helhet de argument som S i Göteborgs stad anförde för behållandet av fyra valkretsar, där ett par argument till innebörd också har delats av andra:
• Som Vallagskommittén resonerade i sitt betänkande så har systemet med flera, slutna valkretsar en fördel av att det ger varje del av kommunen en fast och proportionellt riktigt avvägd representation.
• Man får i varje valkrets en mandatfördelning som nära ansluter till partiernas väljarunderlag.
• I linje med detta resonemang ser vi det som angeläget att det i kommunfullmäktige finns företrädare för olika delar av kommunen och att denna kommundels representation kan avspegla opinionen inom just den kommundelen på ett rättvisande sätt.
• Det kan också vara så att kandidaterna får en möjlighet att komma närmare väljarna och man behåller den lokala närheten.
• Vidare kan det finnas partier som har sina väljare koncentrerade till en viss del av kommunen vilka skulle kunna bli bättre representerade med en indelning i flera valkretsar
I enkäten tog vi med Valnämndens i Kristianstads argument uppdelat i två för att ge de svarande även dessa alternativ:
O En valkrets kan försvaga det politiska mandatet
O En valkrets riskerar instabilitet i den ekonomiska hushållningen på både kort och lång sikt
Resultat: Inte någon kryssade för någon av dessa.
I enkäten tog vi med Valnämndens i Kristianstads argument uppdelat i två:
Resultat: Inte någon kryssade för någon av dessa.
O En valkrets kan försvaga det politiska mandatet
O En valkrets riskerar instabilitet i den ekonomiska
hushållningen på både kort och lång sikt
Svaren var få och gemensamma. Några ansåg att antalet mandat inte gjorde någon skillnad i arbetsbörda.
• Ur valadministrativ synpunkt har det ingen betydelse om en kommun är valkretsindelad eller utgör en valkrets..
Andra fann vissa praktiska väl sammanfallande skäl:
• hanteringen av rösträkningen vid valnämndens preliminära rösträkning på onsdagen efter valdagen underlättas av en valkrets i stället för två eller fler.
• enklare vid onsdagsräkning och hantering av valsedlar. Enklare hantering överlag.
• Något mindre administration vid valdistriktsindelning och röstsammanräkning till följd av att kommunen enbart består av en valkrets.
• Arbetet under valnämndens preliminära rösträkning har underlättats genom att det är en urna per val istället för två
• Underlättar den administrativa hanteringen och planeringen av valet med en valkrets.
…
Vi ställde i enkäten också bland annat frågan:
Svaren har genomgående varit Nej.
I det material vi fått har tre kommuner använt sig av möjligheten att på valmyndighetens hemsida i en valsimulator simulera beräkningen av mandat utifrån tillämpning av den äldre vallagen och den nya.
Södertälje kommun har gjort simuleringar av valen 2010 och 2014. Karlstads kommun och Hässleholms kommun av valet 2014. De hade alla två valkretsar vid dessa val.
I Södertälje kommun gav simuleringen av de fastställda valresultaten för 2010 och 2014 jämfört med en valkrets för båda valen en förflyttning av ett mandat, allt i övrigt lika. 2010 vann KD ett mandat och S förlorade ett. 2014 vann KD i simuleringen även denna gång ett mandat. Förloraren var Realistpartiet som då inte kommit in i kf.
I beräkningen av valresultatet utifrån de beslutade ändringarna från valet 2018 kring valkretsar, fasta mandat och spärrar, ger beräkningen samma antal mandat som utfallet 2010 för sju partier vid en respektive två valkretsar. KD vann vid en valkrets ett mandat på S bekostnad.
2014 skulle sex partier få samma antal mandat som utfallet vid en som två valkretsar. Även här tog KD tog ett mandat vid en valkrets, SD ett vid två valkretsar. Förlorande parti även i denna simulering var det lokala Realistparitet, som förlorade sitt enda mandat.
Skillnaderna bedömdes som ”marginella”, utom för ett parti som 2014 inte skulle kommit in med 2018 års regler.
Södertälje, övervägande
”Förvaltningen anser att kommande beslut om valkretsindelning bör vara att kommunen endast ska bestå av en valkrets i enlighet med regeln i vallagens 11 §. Det finns vare sig några formella eller praktiska fördelar som talar för att kommunen skulle nyttja möjligheten att i enlighet med vallagens 12 § besluta om att ha två eller flera valkretsar.”
I Karlstads kommun gjordes simulering av 2014 års valresultat med två valkretsar ställt emot
1. om kommunen då varit en valkrets och
2. om kommunen varit en valkrets med de ändringar i vallagen som ska gälla från 2018 års val.
Fyra partier fick här samma resultat, oavsett beräkning. Sju partier fick samma antal mandat vid beräkning då det gällde en valkrets. Skillnaden här var att FI, Feministiskt initiativ, skulle ha fått ett mandat och kommit in 2014 vid tillämpning av den äldre lagen, men inte vid den nya. Då hade S istället fått det.
Karlstad, slutsats:
”Om kommunen beslutar sig för en ordning med en valkrets kan man förenklat säga att alla röster är lika mycket värda och därmed på ett tydligare sätt speglar valresultatet som helhet i kommunen.
Med flera valkretsar innebär det tvärtom att man får räkna med att mandaten i kommunfullmäktige inte på ett lika tydligt sätt speglar valresultatet.”
Tre kommuner – Södertälje, Karlstad och Hässleholm – har simulerat beräkningen av mandat utifrån tillämpning av den äldre vallagen och den nya.
”Om kommunen beslutar sig för en ordning med en valkrets
Karlstads slutsats:
kan man förenklat säga
att alla röster är lika mycket värda
och därmed på ett tydligare sätt
speglar valresultatet som helhet i kommunen.”
I Hässleholms kommun simulerades utifrån 2014 års röstresultat vid tilllämpning av 2018 års regler utifrån
1. Två valkretsar
2. En valkrets
samt
3. Om kommunen hade varit en valkrets vid valet 2014
Resultatet blev identiskt!
Det skiljer sig dock något från det faktiska utfallet 2014. 5 partier fick lika antal mandat som vid simulering. Två partier fick ett mandat mer i valet än i simuleringen och alltså fick två partier ett färre. Samtliga partier satt säkert i kf.
Hässleholm, slutsatser:
”… åtminstone för Hässleholms kommuns del, att problemet med misstämning mellan valresultatet och mandatfördelningen vid två valkretsar, har försvunnit, vilket kan förefalla paradoxalt mot bakgrund av uttalandena i förarbetena; en övergång från två valkretsar till en kan alltså knappast motiveras av bättre proportionalitet mellan valresultatet och mandatfördelningen.
Det finns dock andra fördelar med att ha endast en valkrets. Vid hanteringen av förtidsröster vid den så kallade onsdagsräkningen förenklas förfarandet betydligt om det endast finns en valkrets. På grund av den stadigt ökande andelen förtidsröster har det blivit svårare att hinna bli färdig under onsdagen. En övergång till en valkrets skulle underlätta härvidlag.”
”Vi ser fram emot att Kristianstads kommuns politiker här bejakar
och i detta sammanhang med klokhet och i respekt för kommunens invånare beslutar om en valkrets.”
”I alla tider, och inte minst i denna, är det viktigt att ta prestigelösa,
inkluderande beslut och i varje läge stå upp för demokratin.”
Vi medborgarförslagsställare hoppas att Kristianstads kommuns beslutande kommunfullmäktigepolitiker genom denna undersökning nu fått och tagit del av resonemang, grunder och argument som lett till att fullmäktigekollegor och partikamrater i 31 andra kommuner valt att i sina respektive kommuner följa Vallagens huvudregel, nämligen 4 kap. 11 § Vid val till kommunfullmäktige är kommunen en enda valkrets
Vi ser fram emot att Kristianstads kommuns politiker här bejakar och i detta sammanhang med klokhet och i respekt för kommunens invånare beslutar om en valkrets. Ett sådant beslut hyllar och ger vördnad åt det starkaste uttryck för demokrati som vallagen 4 kap 11 § sträcker sig till, nämligen att ”varje röst räknas”.
I alla tider, och inte minst i denna, är det viktigt att ta prestigelösa, inkluderande beslut och i varje läge stå upp för demokratin.
Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ i Göteborg uttryckte det väl i en protokollsanteckning: ”Vi föredrar att val vinns genom politik och inte genom tekniska finesser.”
På nästa sida finns ett intressant ”Utdrag ur Yttrandeprotokoll från Göteborgs Stads kommunfullmäktige torsdagen den 19 oktober 2017” då valkretsindelningen behandlades.
I respekt för demokratin, tilltron till att ”Kristianstad kan” nu bevisas och med vänliga hälsningar
Åke Hultqvist
Ulrik Jönsson
Lennart Olsson
Helene Odenjung, kommunalråd (L)
Ordförande, fullmäktige!
Det beslut vi nu ska ta kanske inte verkar så himla spännande men det handlar om att revidera valdistrikten och fastställa antalet valkretsar. Det gör vi för att en ny kommunallag är på plats, och vill man ha något annat än en valkrets måste ett aktivt beslut tas om detta.
Göteborg har – vilket inte är så känt utanför den politiska sfären – fyra valkretsar. Förslaget nu från kommunstyrelsen är att Göteborg ska vara en valkrets. Och jag är väldigt glad över att vi har en så tydlig majoritet i kommunfullmäktige som nu vill avskaMa det tidigare systemet med fyra valkretsar och i stället med stöd i den reviderade lagen inrätta bara en valkrets.
Jag noterar att det bara är partiet Socialdemokraterna som krampaktivt försöker hålla oss kvar vid det förgångna. Om man läser lite i yttrandet som partiet har valt att lägga står det: Så har systemet med flera slutna valkretsar en fördel av att det ger varje del av kommunen en fast och proportionellt riktigt avvägd representation. För er som inte förstår vad Socialdemokraterna menar kanske ni får det svaret från Ann-Sofie här strax, men som jag läser det handlar det om makt och inflytande. Om vi inför en valkrets riskerar nämligen Socialdemokraterna, som redan har förlorat elva mandat de senaste två valen, att förlora fler mandat i fullmäktige.
Flera valkretsar i en kommun innebär de facto en högre spärr, som håller mindre partier borta från fullmäktige.
Val ska vinnas på idéer och politiska förslag som förbättrar och lyfter vår stad – inte genom att man stänger ute väljarnas inflytande och ägnar sig åt spelteori.
…är jag väldigt glad över att denna församling verkar fatta ett beslut som landar i att det nu blir en valkrets för Göteborg. Det kommer bättre att avspegla exakt hur väljarna har röstat. Det är inga andra spärrar än att Göteborg är en valkrets och valresultatet kommer att avgöra.
Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.
Ann-Sofie Hermansson, kommunalråd (S)
Ordförande, fullmäktige! Det är ingen hemlighet att vi från socialdemokratiskt håll vill se en fortsatt tillämpning av den indelning som användes 2014. Vi vill behålla indelningen i fyra valkretsar vid valet till kommunfullmäktige och vi håller inte med om att en sammanslagning till en enda valkrets bättre skulle spegla väljarnas intentioner.
Det finns en geografi i detta som det är viktigt att ta hänsyn till. Man får i varje valkrets en mandatfördelning som är nära kopplad till partiernas väljarunderlag och det tycker vi har ett stort värde. Det är viktigt att det i fullmäktige finns representanter för olika delar i staden. Med bara en valkrets finns ändå risken att geografiskt koncentrerade problem och utmaningar tappas bort eller ges för lite uppmärksamhet. Det är också viktigt att representanterna verkligen har en närkontakt med väljarna. Med bara en valkrets finns ändå risken att avstånden blir för stora.
Jag inser också att det i församlingen finns en majoritet för att gå över till en enda valkrets. Men jag är rädd att det ändå är ett steg åt fel håll.
Jörgen Fogelklou (SD)
Fru ordförande, fullmäktigeledamöter, Sverigevänner! Helene Odenjung – du kan lita på SD i Göteborg. Det kan jag lova dig! Jag tänker yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.
… här i Göteborg är vi ideologiska. Vi är socialkonservativa och vi röstar naturligtvis för demokrati. För det måste vara så att en röst i Göteborg är en röst oavsett var du bor.
Med detta vill jag bara yrka bifall till kommunstyrelsens förslag.
Ingrid Andreae (S)
Jag tänker inte argumentera mer än att jag håller med Ann-Sofie, och eftersom hon inte får lov att yrka vill jag yrka bifall till vårt förslag.
Catarina Pettersson (VägV)
Ordförande, ledamöter, göteborgare!
Ny vallag. Jag tycker det blir ett spännande beslut vi tar i dag just för demokratins skull.
För nu blir varje röst lite mer sann än den har varit i det tidigare systemet. En valkrets i stället för fyra gör att det är lättare för dig på så sätt att den röst du lägger också bidrar till fler mandat, alltså fler av oss politiker som kan jobba för dina frågor.
Vägvalet instämmer med Vänsterpartiet och Fi när det gäller deras yttrande. Vägvalet föredrar att val vinns genom politik och inte några tekniska finesser.
Bifall till valnämndens förslag tillika kommunstyrelsens förslag.
Daniel Bernmar, kommunalråd (V)
Ordförande, fullmäktige, göteborgare! Jag börjar med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Jag vill kort motivera det med att säga att valkretsar kan vara väldigt användbara demokratiskt. Det finns goda skäl till att ha möjlighet till valkretsar. Men det är egentligen bara meningsfullt om det finns tydligt diMerentierade röstbeteenden i valkretsen. Om man tittar på Göteborg finns det inte det. Då tjänar de bara till att höja spärren något över den generella spärren. Därför drar vi slutsatsen att valkretsar som de är utformade i dag i Göteborg och med den nya vallagens skrivningar inte bidrar till något annat än att höja gränsen för vilka partier som får delta i mandatfördelningen.
Därav föredrar vi att val vinns genom politik och inte genom tekniska finesser.
Bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.
Tomas Nilsson (M)
Ordförande, kommunfullmäktige!
Den nya vallagen innebär två olika varianter. Man kan ha en valkrets, eller man kan ha flera. Båda är en förbättring jämfört med den gamla vallagen i och med att det införs utjämningsmandat och annat. Men jag vill upprepa det vi har skrivit i vårt yttrande från M och L i valnämnden att val med flera valkretsar hade inneburit en något förhöjd risk att mandatfördelningen sämre avspeglar väljarnas intentioner.
Därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens tillika valnämndens förslag.
Karin Pleijel, biträdande kommunalråd (MP)
Vi i Miljöpartiet har landat i en bedömning att en röst på ett parti som avser representera Göteborgs invånare ska vara lika värd var den än läggs i staden och att gränsen hamnar på 2 % – det vill säga bifall till kommunstyrelsens förslag.