Debatt
Äntligen får Degebergas unga sin fritidsgård
Äntligen! Och grattis alla unga i Degeberga som ”snart” ska kunna använda sin fritidsgård fullt ut! ”Snart” ja!? Enligt uppgift ska Fritidsgården i tidigare Tingshuset kunna öppna sin andra våning vid årsskiftet 2026/2027.
Kristianstadsbladet 18 mars 2026
INSÄNDARE
Då ska en trygg utrymningsväg vara på plats och biljardrum, musikrum och ”chillrum” en avstängd trappa upp åter kunna användas. Efter fyra år.
Fyra år är en lång tid, särskilt i en ung människas liv. Många ungdomar i Degeberga med omnejd har mer eller mindre stängts ute från, och tvingats välja bort, umgänge på fritidsgården till följd av begränsningar i lokaler på entréplan och därmed också möjliga aktiviteter. Det är illa!
Fyra år! Med kommunala tjänstemän och politiker på tå borde processen kunnat gå betydligt snabbare – även då en byggnad är K-märkt. Omsorg om barn och unga borde ha prioriterats, oavsett var i kommunen de finns – vilket vi i Sakpolitikerna lyfte i detta ärende på denna sida 10 april 2025.
Kostnaden för att anpassa Tingshuset för fritidsgården är beräknad till 2,9 miljoner kronor. Det är mycket pengar – och samtidigt synnerligen väl använda pengar när ungdomar söker sig till fritidsgården, trivs och utvecklas där – och blir sedda och bekräftade där.
Det är en investering som kommunkassan ska ta med glädje – för den betalar tryggt av sig under många år. Alternativet att en person, en ungdom, inte finner sig till rätta i sig själv och i samhällsgemenskapen blir däremot en kostnad, som på kort tid kan kosta 2,9 miljoner kronor och ge måstekostnader för kommun och samhälle under lång tid framöver.
Det gäller för Kristianstads kommun att framöver agera framåtriktat och handla skyndsamt för att inte tvingas reagera och behandla det som skulle kunnat ha förebyggts. Satsningen i Degeberga är viktig och välkommen!
Sakpolitikerna, SAK, tidigare Åhuspartiet
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Stefan Edenborg, Tollarp
Nick Ljungdahl, Fjälkinge
Kommunen ska inte bygga högskola – det är statens ansvar
Det är ”billigare än traditionell upplåning” och ”ger fler möjligheter att sprida riskerna i kommunens ekonomi”.
Kristianstadsbladet 12 mars 2026
INSÄNDARE
Den motiveringen gav Christina Borglund, KD, i Kb/NSk 4 mars på min önskan om svar på frågor gällande Kristianstad kommuns beslut att bli egen aktör på kapitalmarknaden för att få lägre räntor på kommunala lån.
Den intäktspotential som hägrar för henne är dock mångfalt lägre än den kostnadsbesparingspotential som finns med mindre lån och utan avvikelser från kärnverksamhet.
Borglund hänvisar i sin replik till handlingarna, som jag absolut läst, men ger inte svar på de frågor jag ställt.
Att samtliga ledamöter röstade som Borglund är i en så viktig fråga för kommunens lånefinansiering inte ett tecken på att var och en förstår. Snarare tvärt om! Om alla begripit – inräknat Camilla Palm och Ian Fernheden – hade de som velat profilerat sig, sitt parti och varit seriösa talat om för mig hur fel jag har när jag hävdar att riskerna att vara aktör på kapitalmarknaden är stora, kräver specialkunskaper, och ökar riskerna för den kommunala ekonomin. Om alla begripit hade någon seriöst arbetande politiker gett svar.
När Borglund konstaterar ”Vi har som politiker ett ansvar både för nu och framtiden och att hushålla väl med kommuninvånarnas pengar.” är vi helt eniga. Tack för det Christina och att du replikerar!
I denna fråga har vi dock särskiljande syn. Ska kommunen låna ska det vara till kärnverksamhet. Till skolor, äldreboenden, kultur- och fritidsanläggningar och annat som är kommunal verksamhet och ger invånarnytta. Kommunen ska inte bygga campus åt Kristianstads Högskola. Det ska statliga bolag göra. KHR är inte en kommunal skola, även om den fortsatt är en angelägenhet för kommunen att den finns kvar.
När Hässleholms kommun erbjöd KHR järnvägsnära lokaler i Hässleholm tycks kommunen fått panik.
Senfärdigheten att möta HKR:s rektors ihärdiga önskemål om en lämplig nära järnvägen-plats att flytta till är ett i stegen mot kommunens höga låneskuld och kapitalmarknadsäventyret.
När Hässleholms kommun erbjöd KHR järnvägsnära lokaler i Hässleholm tycks kommunen fått panik. Att Galleria Boulevard förlorat kunder, butiker och centrum likaså i kampen med C4 Shopping närde kommunen i ambition att ”rädda innerstaden”.
KHR:s specifika krav på centrumlokaler, ja, den pusselbiten fann sina former, där Gallerian låg. Kommunen – efter fullmäktigebeslut utifrån tunt underlag – fann orsak att köpa resterande del av Galleria-fastigheten, bilda två nya dotterbolag till AB Kristianstadsbyggen och lägga ansvaret för tillkomsten för ett till HKR uthyrningspassat City Campus på ABK med hjälp av förlustgarantier och lån på upp till 1,5 miljarder kronor. En giftig kärleksförklaring (?) till ett välskött betrott företag.
Uppgiften har lett till upphandlingsmisstag och sannolikt ett med åtskilliga miljoner kronor onödigt dyrare Campus än när upphandlingar konkurrensutsätts. Redan har minst 60 miljoner av våra skattemedel lämnats i ägarbidrag till ABK för att täcka förluster i Galleriaprojektet.
Miljoner som våra dyra – här ej kära! – folkvalda ska ta igen med räntespel?
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, SAK, tidigare Åhuspartiet
SAK: V:s svar politiskt anständigt och hederligt
Vaken opposition är viktig i politik. Särskilt när maktens företrädare visar oförmåga, ovilja, kanske disrespekt, att ge svar i ärenden som de själva initierat.
Kristianstadsbladet 26 februari 2026
INSÄNDARE
När oppositionspolitikern Mikael Persson, V, i svar till mig i en insändare i Kb/NSk 14 februari starkt tvivlar på att de ansvariga – kommunstyrelsens ordförande Camilla Palm, M, och vice ordförande Ian Fernheden, SD, – kommer att svara på mina tidigare ställda frågor gällande Kristianstads kommuns beslut att ge sig in på kapitalmarknaden kan märkas ett beteendemönster. Palm och Fernheden undviker att svara. Har de inga svar? Har de undvikit det ”grundarbete” – som ska göras – för att förvissa sig om att de lagt en solid bas för ett ”så klokt och lågriskigt beslut som möjligt?”
Mikael känner ett ansvar att förklara varför han och hans parti ställde sig bakom förslaget att kommunen ska som egen finansaktör agera för att få lägre räntor på sina lån. Han har kollat med partikollegor i kommuner och i region Skåne där man gett sig in med egna obligationer på kapitalmarknaden om deras erfarenheter, något jag ställt frågor om. Han har gjort jobb för att mer veta inför ett beslut.
I de fall egna kommunobligationer emitterats har det oftast gjorts som en ”öronmärkning” till hållbarhets- eller sociala ändamål. Inte för att minska räntekostnader. De kommuner som blivit ”obligationskommuner” är större än Kristianstad och det saknas bevis i verkligheten att mindre kommuner skulle ”vinna” ekonomiskt på detta. Kristianstads kommun gör sig alltså till en försökspilot och med en annan avsikt än andra kommuner. Att vara först i klassen är sällan lika med bäst!?
Absolut krav är att beslutsunderlag för – inte minst! – stora omfattande ärenden med för kommunen nya och främmande vägval och ställningstaganden innehåller konsekvens- respektive lönsamhetsanalyser. Det saknas i detta ärende. Frågan borde ha återremitterats – och ledamöterna satts i skolbänk för att förstå om de med heder kan ställa sig bakom ”räntetesten”.
Mikael ska ha tack för svar – det är politiskt anständigt och hederligt!
Mikael för resonemang om betydelsen för kommunen av att kunna låna för viktiga nödvändiga investeringar. Hans inställning är klok och lätt för alla partier att dela. Är kommunens lånegräns redan passerad borde låneriktningen vara för minskning. Är Kristianstad kreditvärdig och vilken kreditrating har kommunen? Det borde varit klarlagt innan projektet inleddes.
Med en belåning på 155 000 kronor per invånare och över 10 miljarder kronor i skuld kan det vara svårt att få ytterligare lån hos banker och Kommuninvest.
Kommunen bör fokusera på det som utgör kommunal kärnverksamhet – och agera så att lånebördan minskar. Lån ska prioriteras för kärnuppgifter, häribland förstärkning av vallar i Kristianstad och insatser mot erosion längs kusten där ännu ingen finansiering finns säkrad. Mikael ska ha tack för svar – det är politiskt anständigt och hederligt! Han har gjort sitt oppositionsjobb! Vad har övriga gjort – för att då och framöver inte ångra sitt beslut?
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, SAK
Varför väljer Palm och Fernheden tystnaden?
I stora, påverkande, viktiga och kostsamma projekt – i pengar och prestige – gör Camilla Palm, M, och Ian Fernheden, SD, sällan brott mot tystnadskultur.
Kristianstadsbladet 10 februari 2026
INSÄNDARE
Deras tystnad då är långt ifrån det ledarskap som borde kunna förväntas av en ordförande och en vice ordförande i kommunstyrelsen i Kristianstad.
Frågan är om deras politiska begåvning främst är att vid tvivelaktiga ärenden med uppenbart bristfälliga beslutsunderlag utan ingående diskussioner, eller få inlägg i talarstolarna, i kommunfullmäktige få övriga partiers representanter med sig? Alltså när ingen ifrågasätter. När alla sväljer utan att tugga kan det bli svårt att smälta senare.
När kommunfullmäktige beslöt att köpa Galleria Boulevard för att via nybildade dotterbolag till AB Kristianstadsbyggen, ABK, förverkliga en önskan från ledningen för Högskolan Kristianstad, HKR, att tillskapa ett campus i stadens centrum framgick inte tydligt av underlag vad ärendet handlade om. Ledamöterna beslöt då också att kommunen skulle kunna ta upp lån på 1,5 miljarder kronor för att klara finansieringen.
I avtalet med HKR finns också en inbyggd springnota att vid vissa omständigheter kan avtalet hävas. Om nya campus inte passar HKR kan de välja att inte vara hyresgäster där! Frågan är om investeringen då var så klok. Har kommunen en plan B?
Det naturliga alternativet till City Campus är att ett statligt företag löser ut kommunen och tar över, bygger och hyr ut åt annan statlig verksamhet, som HKR ju är. P6-området där HKR nu finns har statlig ägare.
ABK har tuffa tider nu. Det utmanas av Campus-projektet, ekonomin räcker inte till för att underhålla de fastigheter de har att sköta.
I avtalet med HKR finns också en inbyggd springnota att vid vissa omständigheter kan avtalet hävas.
För att lindra ABK:s bristande ekonomi får hyresgäster betala med högre hyra. Med runt tio miljarder kronor i lån ligger Kristianstad högt i kommunligan lånade kronor per invånare. Det kunde väl tillfälligt varit okej om kommunen samtidigt haft högsta invånarnöjdhet och bästa företagsklimat. Nu är det inte så.
För att lätta på lånebördan har kommunen funnit sin lösning genom att ge sig in som egen aktör på kapitalmarknaden med målet att få lägre räntor. Här lyckades Palm och Fernheden få till ett tyst beslut i fullmäktige 16 december. Helt utan debatt. I en insändare publicerad 13 januari förmodade jag att alla i fullmäktige var så kunniga i vad beslutet innebar att det inte behövdes ett informativt beslutsunderlag eller debatt. Alla förstod ju? Eller ingen?
Otillräckligt ekonomiskt skolad här önskar jag åter svar på de frågor jag då ställde!
Nu ber jag Palm och Fernheden svara. Som ledande politiker och ytterst ansvariga bakom kapitalmarknadsäventyret förväntas det att ni ger svar och kan bevisa – att kommunen vinner: får lägre ränta och inte för denna får ökade andra kostnader. Om inte ni kan ge svar: Hej då Palm! God Natt Fernheden!
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet
Var tid har sin sanning – Olyft bom kan bli kostsam miss
Tillåt mig avslöja en sanning om flytbryggor i Åhus hamn. En sanning som är tidigare än Kenth Olssons sanning på Debatt i Kb/NSk 29 januari.
Kristianstadsbladet 6 februari 2026
INSÄNDARE
Lokalhistorikern konstaterar där att Kristianstadsbladets grävande journalist Matti Stenrosen avslöjat att bommarna till flytbryggorna i småbåtshamnen i Åhus inte lyfts upp.
Sett till talesättet ”det enda vi lär av historien är att vi inte lär av historien” tillåter att sanningar avslöjas om och om igen. Samma historia går i repris när ”vi” – i detta fall: kommunens tekniska förvaltning – som nu inte lär oss – sig! – att göra om något som allmänt anses vara icke-bra.
En tidig sanning om bommar som till onödiga kostnader fått frysa fast i vinteris går tillbaka till vintern 1996. Åhuspartiets ordförande och representant i tekniska nämnden Per Wedebrunn ifrågasatte i en skrivelse till sin nämnd varför inte tekniska förvaltningen sett till att bommarna lyfts.
Clifford Johansen, en annan av Bladets berömvärda grävande journalister, gav i sin rapport ”Åhus, fredag”, 19 december 1997 en eloge till tekniska kontoret: ”I år har de lärt sig av sina misstag och faktiskt tagit upp många flytbryggor av aluminiumprofiler ur ån.”
Johansen upplyser att reparationer av flytbryggor två år tidigare kostat kommunen 144 000 kronor och refererar till Wedebrunns skrivelse från 1996. ”Svaret han” – Wedebrunn alltså! – ”fick då förtjänar att återges: Det blir billigare att låta bommarna ligga kvar i vattnet över vintern.”
Som kommuninvånare känns det då bra när anställda i kommunen tar ansvar.
Vissa år, de flesta, har denna uppfattning testats. Kostnader för eventuell risk att bommar ska bli sönderfrysta har fått kosta manuellt arbete. Som kommuninvånare känns det då bra när anställda i kommunen tar ansvar, vårdar och värnar våra gemensamma tillgångar.
Att följa en årsplan med uppgifter om vad som ska göras torde inte vara så svårt, varken att upprätta eller följa. ”Vad blev fel ifjor/tidigare år? Har vi lärt oss något av det? Kan vi undvika samma fel? Om ja! – sätt upp det på ”göra-listan! Bocka av när det är gjort!”
Tekniska förvaltningen – vars arbetsinsatser vi nyttjar varje dag och blott uppmärksammar när något går galet – kan lämpligen gå i bräschen!
En bom i hamnen i Åhus kan vara en miss – men också en upplyft salut för vintern!
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet
Inget hindrar att skyddsrummen bevaras
Kristianstadsbladet 26 januari 2026
I flera delar delar vi i Sakpolitikerna signaturen Thomas bild i insändaren i Kb/NSk 14 januari: Nya Rönnow behöver ersättas, Gamla Rönnow har kulturhistoriskt värde och Åhus behöver en modern högstadieskola.
Där råder samsyn. Men några centrala sakfrågor måste redas ut.För det första: påståendet att en skola på Kollekulla skulle ge kortare väg till Sånnahallen är möjligtvis marginell.
För det andra: skyddsrummen. För oss är detta ingen bisak utan en kärnfråga. I dag saknas skyddsrum i princip i all nybyggnation, både privat och offentlig. Att då föreslå rivning av fungerande skyddsrum utan tydlig plan för ersättning är kortsiktigt.
I vårt förslag finns inget som hindrar att skyddsrummen under Nya Rönnow bevaras. Tvärtom finns möjlighet att både behålla och utöka kapaciteten i samband med nybyggnation på befintlig skolmark. Det stärker Åhus beredskap i stället för att försvaga den.
Samtidigt bevaras Kollekulla för det ändamål området sedan länge är avsett för: bostäder. Möjligheten att bygga attraktiva bostäder i Åhus är redan starkt begränsad, och när Kollekulla tas i anspråk för skola finns ingen naturlig ersättning.
Det här handlar inte om att säga nej till utveckling – utan om att göra rätt saker på rätt plats. En etappvis lösning på befintlig skolmark ger Åhus:
• en modern skola
• ett bevarat kulturarv
• stärkt civil beredskap
• och fortsatt möjlighet att växa
Det är helhetsperspektiv. Och det är långsiktigt ansvar.
Sakpolitikerna, SAK
Ulrik Jönsson, Åhus
Åke Hultqvist, Yngsjö
Lisbeth Svensson, Åhus
Boende för seniorer och unga på Kollekulla
Kristianstadsbladet 24 januari 2026
Debatten om Åhus framtida högstadieskola har till stor del handlat om att var det är lättast att få till en nybyggd Rönnowsskola.
Minst lika viktigt är att tala om vad som faktiskt kan vinnas. Här ger Kollekulla en unik möjlighet.
Kollekulla, ibland kallat Optimeratomten, är verkligen ett unikt område i Åhus. Centralt, redan planerat för bostäder och omgivet av service. Det gör platsen särskilt lämpad för ett boendekoncept med moderna, tillgängliga bostäder för seniorer och unga vuxna i en kombination som Åhus i dag har brist på.
Tänk ett område där seniorboenden i bottenvåningar ger tillgänglighet utan trappor där vardagens service finns bokstavligen utanför dörren kombinerat med instegslägenheter och mindre lägenheter ovanför som ger unga möjlighet att ta klivet in på bostadsmarknaden.
Att använda Kollekulla för skolverksamhet innebär att denna möjlighet går förlorad.
Kollekulla ligger i direkt närhet till vårdcentral, folktandvård, apotek, livsmedelsbutik, restaurang, café, systembolag, blomsterbutik och kollektivtrafik. Det är precis den typ av läge som efterfrågas för seniora boenden för dem som vill bo kvar i Åhus och av unga som saknar bil.
Planera även för lokaler som är skalbara för ytterligare service. För etablering av verksamheter som frisör, fotvård, fysioterapi, rehab, hörselmottagning och kombinera med möteslokaler för föreningar och studiecirklar och gemensamma utrymmen för social samvaro och aktiviteter som bastu och takterrasser med utsikt.
En viktig del i den framtida utvecklingen är även civil beredskap. Under bebyggelsen bör skyddsrum anläggas eller utökas. Detta saknas i dag ofta i nybyggnader och de är avgörande för ett robust och framtidssäkert samhälle.
Vi Sakpolitiker har tidigare föreslagit en arkitekttävling för att få in idéer för att få ett nytt kvarter som skapar trygghet, rörelse och liv hela dagen. Det minskar ensamhet, stärker folkhälsan och gör det möjligt för fler att bo kvar i Åhus genom livets olika faser. Samtidigt frigör seniorboenden villor och större bostäder. Det ger flyttkedjor som gynnar hela bostadsmarknaden. Det är samhällsekonomi på riktigt.
Att använda Kollekulla för skolverksamhet innebär att denna möjlighet går förlorad. När marken väl är tagen i anspråk finns ingen motsvarande ersättning. Åhus har mycket begränsade expansionsytor – därför måste varje strategiskt läge användas klokt. Låt Kollekulla bli det levande bostadsområde det är tänkt att vara – och lös skolfrågan.
Sakpolitikerna, SAK
Ulrik Jönsson, Åhus
Åke Hultqvist, Yngsjö
Bo Ullman, Åhus
Åke Bondesson, Åhus
Mona-Lis Torstensson, Åhus
Annika Persson, Åhus
Roland Persson, Åhus
Lokala frågor i fokus – återinför skilda valdagar
Sverige är idag ensamt i EU om att hålla val till riksdag, region och kommun samma dag.
Kristianstadsbladet 17 januari 2026
INSÄNDARE
Det kan framstå som effektivt, men i praktiken innebär det att den lokala demokratin hamnar i skuggan av rikspolitiken.
Under varje valrörelse är det riksdagen som sätter dagordningen. Regeringsfrågan och nationella konflikter får nästan allt utrymme, medan just de frågor som påverkar människors vardag allra mest – skola, äldreomsorg, LSS, hemtjänst, samhällsplanering, kompetensförsörjning och trygghet – förlorar sin plats i debatten. Majoriteten av välfärdens avgörande beslut fattas på kommunal nivå, men syns minst under en valrörelse där riksnivån dominerar helt.
Det gör att medborgarnas möjlighet att ta ställning i lokala frågor försvagas. Forskning visar också att kunskapen om regionernas uppdrag är låg, trots att dessa ansvarar för sjukvården och hanterar enorma budgetar. När allt avgörs samma dag riskerar väljare helt enkelt att inte hinna orientera sig.
Den gemensamma valdagen är inte heller ett gammalt svenskt arv, utan en konstruktion från 1970-talet anpassad till ett system med treåriga mandatperioder. De förutsättningarna gäller inte längre. I dag leder ordningen till att kommunala frågor, trots att de formar vardagen för alla invånare, inte får den självständiga uppmärksamhet de förtjänar.
Att diskutera skilda valdagar handlar därför inte om partipolitik, utan om demokratins kvalitet. Kommuner och regioner är navet i den svenska välfärden, men deras frågor hamnar allt oftare i skymundan. Det är också en av förklaringarna till att det under de senaste två decennierna har bildats – och fortsätter att bildas – nya lokala partier runt om i landet. De uppstår som en reaktion på att kommunala frågor trängs undan av rikspolitikens konflikter, och som ett försök att höja kvaliteten i det kommunala beslutsfattandet.
När människor upplever att vardagsnära frågor inte får gehör i den nationella partilogiken söker de nya vägar för att stärka det lokala självstyret. Den utvecklingen borde tas på allvar. Alla kommuner och alla medborgare förtjänar en egen valdag – en demokratisk arena där lokala frågor står i centrum, inte i skuggan av riksdagen.
Dario Mihajlovic, Nya Ulricehamn
Ordförande i Lokala Partiers Nätverk, LPN
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, Kristianstad
Begriper alla sig på kapitalmarknaden?
Kristianstadsbladet 13 januari 2026
Ibland förstår ledamöterna i kommunfullmäktige i Kristianstad allt så att debatt är helt onödig.
När fullmäktige 16 december beslöt att ”etablera Kristianstads kommun på kapitalmarknaden” i syfte att få ned kostnaderna för de tio miljarder kronor som kommunen har i lån begärde inte någon ordet.
Aktiva var de i mer folkliga ärenden som till exempel gällde representation med alkohol eller inte – och vilka flaggningsregler som ska gälla.
Som vittne på distans hade det gett mer om partirepresentanter från talarstolarna uttryckt vilka fördelar, nyttor och vinster kommunen får när den erhållit kreditrating och genom kommunledningskontorets aktiva insatser kan handla så att räntorna på lånen blir lägre än som nu från banker och Kommuninvest.
Då hade jag kanske blivit övertygad om och insett att det inte var ett område som inte innebär uppenbara risker och kan vara till förfång för den kommunala ekonomin.
Nu får jag leva i tron att varje ledamot vet och förstår så mycket mer än jag – och anser att det är en viktig kommunal uppgift att agera på kapitalmarknaden. En komplex spelplats även för kunniga proffs!
Utifrån mina tvivel – som jag vill ha undanröjda, tack! – vill jag gärna ha svar på frågor som inte besvaras eller där uppgifter inte nämns i beslutsunderlaget. Uppgifter som visar att kommunen varit noggrann i syfte att få ett optimalt och seriöst underlag.
• Vilka av dessa har Kristianstads kommun varit i kontakt med?
• Hur stor är befolkningen i dessa kommuner? Vilka är de minsta? Vilka är de med störst befolkning?
• Vilka erfarenheter har kommunerna och skiljer de sig beroende på kommunens invånarantal? Goda erfarenheter? Inte goda?
• Vilka lärdomar och vilken trygghet har dessa kontakter och erfarenheter gett som minimerar riskerna när kommunen etablerar sig?
• Finns kompetens i Kristianstads kommun idag att sköta ”kapitalmarknadsfrågor” – eller måste sådan köpas in/anställas? Till vilken kostnad?
• Kostnaderna för att agera på kapitalmarknaden är framräknade till 1,3 miljoner kr 2026. Har kommunen räknat på olika räntescenarier ”traditionella lån” kontra egen låneaktivitet? När förväntas dessa och eventuella andra kostnader vara intjänade genom lägre lånekostnader till följd av egen finansaktivitet? Mao: när ger detta äventyr lönsamhet?
• Sysselsättningsgraden i kommunen, enligt Ekonomifakta, var 2024 78,4 procent. Arbetslösheten 9,7 procent. Antalet bidragsförsörjda 16,2 procent. Skatteintäkterna per invånare 51 926 kr.
Låneskulden per invånare drygt 115 000 kr. Vad förändras till det ”bättre” när kommunen ger sig in på ett område som är nytt och tveksamt?
Jag är tacksam för upplysande svar från den politiska ledningen i Kristianstads kommun. Ja, även från alla andra i kommunfullmäktige som vet och förstod tillräckligt för att inte bidra till en upplysande debatt.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö
Nej till ny Rönnowskola på Kollekulla!
Kristianstadsbladet 10 januari 2026
I diskussionen om var Åhus framtida högstadieskola ska ligga har förslaget om att bygga på Kollekulla fått allt större utrymme.
Men att använda ett av få områden i Åhus som är avsatt för framtida bostäder till en skola är ett strategiskt misstag. Det riskerar dessutom att skapa ett nytt problem: stora, befintliga skolbyggnader utan funktion, som riskerar att stå tomma och förfalla.
Kollekulla är en värdefull resurs för Åhus utveckling. Det är ett område som från början är tänkt för bostäder, något Åhus verkligen behöver speciellt med tanke på uttalade mål om förtätning. Att ta Kollekulla i anspråk för skolverksamhet innebär att vi offrar framtida bostadsutbyggnad för en lösning som varken är långsiktig eller klok. Möjligheterna att bygga ut bostäder i attraktiva lägen är extremt begränsade.
Samtidigt glöms något viktigt bort i debatten: den enorma ytan som redan finns runt dagens skolor, Nya och Gamla Rönnow. Det är fullt möjligt att genomföra en smart, stegvis lösning direkt på befintlig skolmark – utan att slå sönder Åhus utvecklingsplaner.
En rimlig lösning vore med hjälp av att använda paviljonger på den stora skolgårdsytan för att hålla undervisningen mm igång.
- Etappen :Riva Nya Rönnow, som saknar kulturvärde och ändå är i behov av stora åtgärder
2. Etappen: Bygga en ny, modern högstadieskola på samma plats, med gott om utrymme runtom.
3. Etappen: Därefter totalrenovera Gamla Rönnow, som är en kulturhistoriskt viktig byggnad och förtjänar att rustas upp med varsam hand.
4: Etappen: Ny Matsal och lokaler för andra behov.
Här finns goda exempel – till och med från vår egen kommun. Titta på Rådhuset i Kristianstad, där man effektivt moderniserade byggnaden genom att bland annat ersätta nästan allt utom fasader för att behålla identiteten.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla.
Det här greppet gör att Åhus får en modern skola, ett bevarat kulturarv och en fortsatt möjlighet att växa med nya bostäder. Det löser inte bara dagens behov, utan skapar en stabil grund för ortens framtid.
Att bygga skolan på Kollekulla innebär att vi i praktiken bara flyttar problemet – från en skolbyggnad till en annan – samtidigt som vi försvagar Åhus möjlighet att utvecklas på lång sikt. Det är en onödigt och strategiskt kortsiktig väg.
Det är dags att tänka smartare. Låt Kollekulla bli det bostadsområde det är tänkt att vara. Och låt Åhus skolfråga lösas där den hör hemma: på den mark som redan är avsedd för skola och som redan har alla förutsättningar för en modern, hållbar och framtidssäkrad lösning.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla och oppositionen att agera för att inte kasta bort värdefull tid och ekonomi på något som är fel väg att gå!
Sakpolitikerna, SAK
Ulrik Jönsson, Åhus
Åke Hultqvist, Yngsjö
Lisbeth Svensson, Åhus