Intresserad av Sakpolitikerna? Bli medlem! Tycker Du – ungefär – som vi i Sakpolitikerna? Vill Du vara med och påverka hur politik ska bedrivas? Gå med! Bli medlem, aktiv eller passiv.
Medlemskapet kostar 200 kr per år.
Betala på konto i SHB 6766, 683 224 042 –eller bankgiro 5961‐8744
I stora, påverkande, viktiga och kostsamma projekt – i pengar och prestige – gör Camilla Palm, M, och Ian Fernheden, SD, sällan brott mot tystnadskultur.
Kristianstadsbladet 10 februari 2026
INSÄNDARE
Deras tystnad då är långt ifrån det ledarskap som borde kunna förväntas av en ordförande och en vice ordförande i kommunstyrelsen i Kristianstad.
Frågan är om deras politiska begåvning främst är att vid tvivelaktiga ärenden med uppenbart bristfälliga beslutsunderlag utan ingående diskussioner, eller få inlägg i talarstolarna, i kommunfullmäktige få övriga partiers representanter med sig? Alltså när ingen ifrågasätter. När alla sväljer utan att tugga kan det bli svårt att smälta senare.
När kommunfullmäktige beslöt att köpa Galleria Boulevard för att via nybildade dotterbolag till AB Kristianstadsbyggen, ABK, förverkliga en önskan från ledningen för Högskolan Kristianstad, HKR, att tillskapa ett campus i stadens centrum framgick inte tydligt av underlag vad ärendet handlade om. Ledamöterna beslöt då också att kommunen skulle kunna ta upp lån på 1,5 miljarder kronor för att klara finansieringen.
I avtalet med HKR finns också en inbyggd springnota att vid vissa omständigheter kan avtalet hävas. Om nya campus inte passar HKR kan de välja att inte vara hyresgäster där! Frågan är om investeringen då var så klok. Har kommunen en plan B?
Det naturliga alternativet till City Campus är att ett statligt företag löser ut kommunen och tar över, bygger och hyr ut åt annan statlig verksamhet, som HKR ju är. P6-området där HKR nu finns har statlig ägare.
ABK har tuffa tider nu. Det utmanas av Campus-projektet, ekonomin räcker inte till för att underhålla de fastigheter de har att sköta.
I avtalet med HKR finns också en inbyggd springnota att vid vissa omständigheter kan avtalet hävas.
För att lindra ABK:s bristande ekonomi får hyresgäster betala med högre hyra. Med runt tio miljarder kronor i lån ligger Kristianstad högt i kommunligan lånade kronor per invånare. Det kunde väl tillfälligt varit okej om kommunen samtidigt haft högsta invånarnöjdhet och bästa företagsklimat. Nu är det inte så.
För att lätta på lånebördan har kommunen funnit sin lösning genom att ge sig in som egen aktör på kapitalmarknaden med målet att få lägre räntor. Här lyckades Palm och Fernheden få till ett tyst beslut i fullmäktige 16 december. Helt utan debatt. I en insändare publicerad 13 januari förmodade jag att alla i fullmäktige var så kunniga i vad beslutet innebar att det inte behövdes ett informativt beslutsunderlag eller debatt. Alla förstod ju? Eller ingen?
Otillräckligt ekonomiskt skolad här önskar jag åter svar på de frågor jag då ställde!
Nu ber jag Palm och Fernheden svara. Som ledande politiker och ytterst ansvariga bakom kapitalmarknadsäventyret förväntas det att ni ger svar och kan bevisa – att kommunen vinner: får lägre ränta och inte för denna får ökade andra kostnader. Om inte ni kan ge svar: Hej då Palm! God Natt Fernheden!
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet
Tillåt mig avslöja en sanning om flytbryggor i Åhus hamn. En sanning som är tidigare än Kenth Olssons sanning på Debatt i Kb/NSk 29 januari.
Kristianstadsbladet 6 februari 2026
INSÄNDARE
Lokalhistorikern konstaterar där att Kristianstadsbladets grävande journalist Matti Stenrosen avslöjat att bommarna till flytbryggorna i småbåtshamnen i Åhus inte lyfts upp.
Sett till talesättet ”det enda vi lär av historien är att vi inte lär av historien” tillåter att sanningar avslöjas om och om igen. Samma historia går i repris när ”vi” – i detta fall: kommunens tekniska förvaltning – som nu inte lär oss – sig! – att göra om något som allmänt anses vara icke-bra.
En tidig sanning om bommar som till onödiga kostnader fått frysa fast i vinteris går tillbaka till vintern 1996. Åhuspartiets ordförande och representant i tekniska nämnden Per Wedebrunn ifrågasatte i en skrivelse till sin nämnd varför inte tekniska förvaltningen sett till att bommarna lyfts.
Clifford Johansen, en annan av Bladets berömvärda grävande journalister, gav i sin rapport ”Åhus, fredag”, 19 december 1997 en eloge till tekniska kontoret: ”I år har de lärt sig av sina misstag och faktiskt tagit upp många flytbryggor av aluminiumprofiler ur ån.”
Johansen upplyser att reparationer av flytbryggor två år tidigare kostat kommunen 144 000 kronor och refererar till Wedebrunns skrivelse från 1996. ”Svaret han” – Wedebrunn alltså! – ”fick då förtjänar att återges: Det blir billigare att låta bommarna ligga kvar i vattnet över vintern.”
Som kommuninvånare känns det då bra när anställda i kommunen tar ansvar.
Vissa år, de flesta, har denna uppfattning testats. Kostnader för eventuell risk att bommar ska bli sönderfrysta har fått kosta manuellt arbete. Som kommuninvånare känns det då bra när anställda i kommunen tar ansvar, vårdar och värnar våra gemensamma tillgångar.
Att följa en årsplan med uppgifter om vad som ska göras torde inte vara så svårt, varken att upprätta eller följa. ”Vad blev fel ifjor/tidigare år? Har vi lärt oss något av det? Kan vi undvika samma fel? Om ja! – sätt upp det på ”göra-listan! Bocka av när det är gjort!”
Tekniska förvaltningen – vars arbetsinsatser vi nyttjar varje dag och blott uppmärksammar när något går galet – kan lämpligen gå i bräschen!
En bom i hamnen i Åhus kan vara en miss – men också en upplyft salut för vintern!
Åke Hultqvist, Sakpolitikerna, tidigare Åhuspartiet
I flera delar delar vi i Sakpolitikerna signaturen Thomas bild i insändaren i Kb/NSk 14 januari: Nya Rönnow behöver ersättas, Gamla Rönnow har kulturhistoriskt värde och Åhus behöver en modern högstadieskola.
Där råder samsyn. Men några centrala sakfrågor måste redas ut.För det första: påståendet att en skola på Kollekulla skulle ge kortare väg till Sånnahallen är möjligtvis marginell.
För det andra: skyddsrummen. För oss är detta ingen bisak utan en kärnfråga. I dag saknas skyddsrum i princip i all nybyggnation, både privat och offentlig. Att då föreslå rivning av fungerande skyddsrum utan tydlig plan för ersättning är kortsiktigt.
I vårt förslag finns inget som hindrar att skyddsrummen under Nya Rönnow bevaras. Tvärtom finns möjlighet att både behålla och utöka kapaciteten i samband med nybyggnation på befintlig skolmark. Det stärker Åhus beredskap i stället för att försvaga den.
Samtidigt bevaras Kollekulla för det ändamål området sedan länge är avsett för: bostäder. Möjligheten att bygga attraktiva bostäder i Åhus är redan starkt begränsad, och när Kollekulla tas i anspråk för skola finns ingen naturlig ersättning.
Det här handlar inte om att säga nej till utveckling – utan om att göra rätt saker på rätt plats. En etappvis lösning på befintlig skolmark ger Åhus:
• en modern skola
• ett bevarat kulturarv
• stärkt civil beredskap
• och fortsatt möjlighet att växa
Det är helhetsperspektiv. Och det är långsiktigt ansvar.
Debatten om Åhus framtida högstadieskola har till stor del handlat om att var det är lättast att få till en nybyggd Rönnowsskola.
Minst lika viktigt är att tala om vad som faktiskt kan vinnas. Här ger Kollekulla en unik möjlighet.
Kollekulla, ibland kallat Optimeratomten, är verkligen ett unikt område i Åhus. Centralt, redan planerat för bostäder och omgivet av service. Det gör platsen särskilt lämpad för ett boendekoncept med moderna, tillgängliga bostäder för seniorer och unga vuxna i en kombination som Åhus i dag har brist på.
Tänk ett område där seniorboenden i bottenvåningar ger tillgänglighet utan trappor där vardagens service finns bokstavligen utanför dörren kombinerat med instegslägenheter och mindre lägenheter ovanför som ger unga möjlighet att ta klivet in på bostadsmarknaden.
Att använda Kollekulla för skolverksamhet innebär att denna möjlighet går förlorad.
Kollekulla ligger i direkt närhet till vårdcentral, folktandvård, apotek, livsmedelsbutik, restaurang, café, systembolag, blomsterbutik och kollektivtrafik. Det är precis den typ av läge som efterfrågas för seniora boenden för dem som vill bo kvar i Åhus och av unga som saknar bil.
Planera även för lokaler som är skalbara för ytterligare service. För etablering av verksamheter som frisör, fotvård, fysioterapi, rehab, hörselmottagning och kombinera med möteslokaler för föreningar och studiecirklar och gemensamma utrymmen för social samvaro och aktiviteter som bastu och takterrasser med utsikt.
En viktig del i den framtida utvecklingen är även civil beredskap. Under bebyggelsen bör skyddsrum anläggas eller utökas. Detta saknas i dag ofta i nybyggnader och de är avgörande för ett robust och framtidssäkert samhälle.
Vi Sakpolitiker har tidigare föreslagit en arkitekttävling för att få in idéer för att få ett nytt kvarter som skapar trygghet, rörelse och liv hela dagen. Det minskar ensamhet, stärker folkhälsan och gör det möjligt för fler att bo kvar i Åhus genom livets olika faser. Samtidigt frigör seniorboenden villor och större bostäder. Det ger flyttkedjor som gynnar hela bostadsmarknaden. Det är samhällsekonomi på riktigt.
Att använda Kollekulla för skolverksamhet innebär att denna möjlighet går förlorad. När marken väl är tagen i anspråk finns ingen motsvarande ersättning. Åhus har mycket begränsade expansionsytor – därför måste varje strategiskt läge användas klokt. Låt Kollekulla bli det levande bostadsområde det är tänkt att vara – och lös skolfrågan.
Sverige är idag ensamt i EU om att hålla val till riksdag, region och kommun samma dag.
Kristianstadsbladet 17 januari 2026
INSÄNDARE
Det kan framstå som effektivt, men i praktiken innebär det att den lokala demokratin hamnar i skuggan av rikspolitiken.
Under varje valrörelse är det riksdagen som sätter dagordningen. Regeringsfrågan och nationella konflikter får nästan allt utrymme, medan just de frågor som påverkar människors vardag allra mest – skola, äldreomsorg, LSS, hemtjänst, samhällsplanering, kompetensförsörjning och trygghet – förlorar sin plats i debatten. Majoriteten av välfärdens avgörande beslut fattas på kommunal nivå, men syns minst under en valrörelse där riksnivån dominerar helt.
Det gör att medborgarnas möjlighet att ta ställning i lokala frågor försvagas. Forskning visar också att kunskapen om regionernas uppdrag är låg, trots att dessa ansvarar för sjukvården och hanterar enorma budgetar. När allt avgörs samma dag riskerar väljare helt enkelt att inte hinna orientera sig.
Den gemensamma valdagen är inte heller ett gammalt svenskt arv, utan en konstruktion från 1970-talet anpassad till ett system med treåriga mandatperioder. De förutsättningarna gäller inte längre. I dag leder ordningen till att kommunala frågor, trots att de formar vardagen för alla invånare, inte får den självständiga uppmärksamhet de förtjänar.
Att diskutera skilda valdagar handlar därför inte om partipolitik, utan om demokratins kvalitet. Kommuner och regioner är navet i den svenska välfärden, men deras frågor hamnar allt oftare i skymundan. Det är också en av förklaringarna till att det under de senaste två decennierna har bildats – och fortsätter att bildas – nya lokala partier runt om i landet. De uppstår som en reaktion på att kommunala frågor trängs undan av rikspolitikens konflikter, och som ett försök att höja kvaliteten i det kommunala beslutsfattandet.
När människor upplever att vardagsnära frågor inte får gehör i den nationella partilogiken söker de nya vägar för att stärka det lokala självstyret. Den utvecklingen borde tas på allvar. Alla kommuner och alla medborgare förtjänar en egen valdag – en demokratisk arena där lokala frågor står i centrum, inte i skuggan av riksdagen.
Ibland förstår ledamöterna i kommunfullmäktige i Kristianstad allt så att debatt är helt onödig.
När fullmäktige 16 december beslöt att ”etablera Kristianstads kommun på kapitalmarknaden” i syfte att få ned kostnaderna för de tio miljarder kronor som kommunen har i lån begärde inte någon ordet.
Aktiva var de i mer folkliga ärenden som till exempel gällde representation med alkohol eller inte – och vilka flaggningsregler som ska gälla.
Som vittne på distans hade det gett mer om partirepresentanter från talarstolarna uttryckt vilka fördelar, nyttor och vinster kommunen får när den erhållit kreditrating och genom kommunledningskontorets aktiva insatser kan handla så att räntorna på lånen blir lägre än som nu från banker och Kommuninvest.
Då hade jag kanske blivit övertygad om och insett att det inte var ett område som inte innebär uppenbara risker och kan vara till förfång för den kommunala ekonomin.
Nu får jag leva i tron att varje ledamot vet och förstår så mycket mer än jag – och anser att det är en viktig kommunal uppgift att agera på kapitalmarknaden. En komplex spelplats även för kunniga proffs!
Utifrån mina tvivel – som jag vill ha undanröjda, tack! – vill jag gärna ha svar på frågor som inte besvaras eller där uppgifter inte nämns i beslutsunderlaget. Uppgifter som visar att kommunen varit noggrann i syfte att få ett optimalt och seriöst underlag.
• Vilka av dessa har Kristianstads kommun varit i kontakt med?
• Hur stor är befolkningen i dessa kommuner? Vilka är de minsta? Vilka är de med störst befolkning?
• Vilka erfarenheter har kommunerna och skiljer de sig beroende på kommunens invånarantal? Goda erfarenheter? Inte goda?
• Vilka lärdomar och vilken trygghet har dessa kontakter och erfarenheter gett som minimerar riskerna när kommunen etablerar sig?
• Finns kompetens i Kristianstads kommun idag att sköta ”kapitalmarknadsfrågor” – eller måste sådan köpas in/anställas? Till vilken kostnad?
• Kostnaderna för att agera på kapitalmarknaden är framräknade till 1,3 miljoner kr 2026. Har kommunen räknat på olika räntescenarier ”traditionella lån” kontra egen låneaktivitet? När förväntas dessa och eventuella andra kostnader vara intjänade genom lägre lånekostnader till följd av egen finansaktivitet? Mao: när ger detta äventyr lönsamhet?
• Sysselsättningsgraden i kommunen, enligt Ekonomifakta, var 2024 78,4 procent. Arbetslösheten 9,7 procent. Antalet bidragsförsörjda 16,2 procent. Skatteintäkterna per invånare 51 926 kr.
Låneskulden per invånare drygt 115 000 kr. Vad förändras till det ”bättre” när kommunen ger sig in på ett område som är nytt och tveksamt?
Jag är tacksam för upplysande svar från den politiska ledningen i Kristianstads kommun. Ja, även från alla andra i kommunfullmäktige som vet och förstod tillräckligt för att inte bidra till en upplysande debatt.
I diskussionen om var Åhus framtida högstadieskola ska ligga har förslaget om att bygga på Kollekulla fått allt större utrymme.
Men att använda ett av få områden i Åhus som är avsatt för framtida bostäder till en skola är ett strategiskt misstag. Det riskerar dessutom att skapa ett nytt problem: stora, befintliga skolbyggnader utan funktion, som riskerar att stå tomma och förfalla.
Kollekulla är en värdefull resurs för Åhus utveckling. Det är ett område som från början är tänkt för bostäder, något Åhus verkligen behöver speciellt med tanke på uttalade mål om förtätning. Att ta Kollekulla i anspråk för skolverksamhet innebär att vi offrar framtida bostadsutbyggnad för en lösning som varken är långsiktig eller klok. Möjligheterna att bygga ut bostäder i attraktiva lägen är extremt begränsade.
Samtidigt glöms något viktigt bort i debatten: den enorma ytan som redan finns runt dagens skolor, Nya och Gamla Rönnow. Det är fullt möjligt att genomföra en smart, stegvis lösning direkt på befintlig skolmark – utan att slå sönder Åhus utvecklingsplaner.
En rimlig lösning vore med hjälp av att använda paviljonger på den stora skolgårdsytan för att hålla undervisningen mm igång.
Etappen :Riva Nya Rönnow, som saknar kulturvärde och ändå är i behov av stora åtgärder
2. Etappen: Bygga en ny, modern högstadieskola på samma plats, med gott om utrymme runtom.
3. Etappen: Därefter totalrenovera Gamla Rönnow, som är en kulturhistoriskt viktig byggnad och förtjänar att rustas upp med varsam hand.
4: Etappen: Ny Matsal och lokaler för andra behov.
Här finns goda exempel – till och med från vår egen kommun. Titta på Rådhuset i Kristianstad, där man effektivt moderniserade byggnaden genom att bland annat ersätta nästan allt utom fasader för att behålla identiteten.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla.
Det här greppet gör att Åhus får en modern skola, ett bevarat kulturarv och en fortsatt möjlighet att växa med nya bostäder. Det löser inte bara dagens behov, utan skapar en stabil grund för ortens framtid.
Att bygga skolan på Kollekulla innebär att vi i praktiken bara flyttar problemet – från en skolbyggnad till en annan – samtidigt som vi försvagar Åhus möjlighet att utvecklas på lång sikt. Det är en onödigt och strategiskt kortsiktig väg.
Det är dags att tänka smartare. Låt Kollekulla bli det bostadsområde det är tänkt att vara. Och låt Åhus skolfråga lösas där den hör hemma: på den mark som redan är avsedd för skola och som redan har alla förutsättningar för en modern, hållbar och framtidssäkrad lösning.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla och oppositionen att agera för att inte kasta bort värdefull tid och ekonomi på något som är fel väg att gå!
Blir Kristianstads kommun en bättre kommun om den ökar med 7 300 invånare till år 2040 eller 69 invånare till 2034?
Kristianstadsbladet 8 december 2025
INSÄNDARE
Gemensamt i både kommunens egen befolkningsprognos och i Region Skånes är att antalet blir högre. Om kommunen blir bättre med fler invånare är en helt annan sak. Att vara fler har inget egenvärde i sig.
För vissa – kanske politiker, kommunala tjänstemän och en och annan invånare – finns det en prestige att verka och bo i en befolkningsväxande kommun. För de flesta kommuninvånare har omfattning och kvalitet på den service och det utbud som erbjuds och är tillgängligt ett högre värde – än ett antal grannar till.
Sakpolitikerna anser att det har högsta prioritet att ta hand om de invånare som redan finns. Tillsammans med andra aktörer ska kommunen agera så att antalet invånare som försörjer sig själv ökar. Fokus måste vara att med alla tillgängliga medel få ned arbetslösheten, antalet bidragsberoende, och i samarbete med företag och myndigheter skapa arbetstillfällen och utbildningsplatser.
Fler skattebetalare är viktigare än fler invånare. Det skapar värde. Värde för befolkningen – och ökade skatteintäkter. Kommunen får kraft att arbeta framåt: uppbyggande och förebyggande och i allt högre grad kunna stärka invånare, infrastruktur och image. Det förmerar sig i värde för ökat företagande – som är motorn för tillväxt!
Ökad skattekraft skapar möjligheter. Som till exempel:
• Alla elever i förskola och grundskola kan få tillgång till pedagoger och andra resurser för att klara uppsatta mål. Alla ska få njuta glädjen av att förstå och kunna!
Kommunen har då alltså råd att satsa vad som behövs i livets början. Det är den mest betydelsefulla investeringen en kommun kan göra.
• Personer som behöver stöd, oavsett ålder och omfattning, kortare tid eller till livets slut, kan få det.
• Personal i hemtjänst och på boende ges möjligheter att utan påtvingad stress ge den tid, service och tillsyn som en brukare mår bra av – och som omsorgsgivaren kan känna skön tillfredsställelse med.
• Fokus på basorterna, och andra tätorter, för att där stärka livskraft och bredda service och underlag för livskvalitet och goda kommunikationer.
• Kompetent och serviceinriktad personal som kan ge svar, stöd och handlägga ärenden korrekt, snabbt och klokt så att såväl enskild kommunbo som företagare får besked att bygga vidare på. Då kan företagares ranking av kommunens service som en av landets lägsta höjas betydligt.
• Införa p-skiva på kommunala parkeringar istället för p-avgifter i Kristianstads centrum i syfte att återfå en trygg och levande handelsstad där tomma lokaler, gator och torg fylls med utbud och folk i rörelse.
• Stöd till ideella krafter och föreningslivet, kultur som teater och bibliotek, idrott med flera, studieförbund…
Sammantaget blir livskvaliteten i kommunen så god och attraktiv att människor gärna vill flytta hit och vara delaktiga. De tilltalas av kommunens meriter – och bidrar till livskraft och skattekraft och fortsatt utveckling.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö Ulrik Jönsson, Åhus Stefan Edenborg, Tollarp Lisbeth Svensson, Åhus Lennart Olsson, Åhus Nick Ljungdahl, Fjälkinge Annika Persson, Åhus Roland Persson, Åhus Stig Johansson, Åhus Christer Olsson, Kristianstad Åke Bondesson, Åhus Mona-Lis Torstensson, Åhus Bo Ullman, Åhus Sofie Gerhartz, Kristianstad
Är Åhus samhälle värt en attraktiv entré? Ja! Vi anser det!
Kristianstadsbladet 3 december 2025
INSÄNDARE
Vi ställer frågan med anledning av om en framtida högstadieskola ska placeras i kvarteret Kollekulla, på ”Optimeratomten”, eller byggas på Rönnowskoleområdet – eller möjligen på en tredje plats.
I debatten om var Åhus nya skola för klass 7-9 ska finnas tycks de flesta vara överens om det olämpliga i att bygga vid Sånnaskolan. Väl tänkt! Gamla Rönnowskolans kvaliteter för undervisning ifrågasätts också.
Vissa ser helst annan verksamhet än skola i lokalerna.
Möjligen kan denna gamla profilbyggnad samutnyttjas framöver? För skolverksamhet och annan – icke – kommunal verksamhet? Eller helt ”skolas” om för annat…
Nya Rönnowskolan byggdes när 1950-talet var ungt. Behovet av ytterligare skollokaler behövdes när den 8-åriga folkskolan i Åhus ersattes av grundskolans föregångare, den 9-åriga enhetsskolan. Åhus var en av landets 14 kommuner som läsåret 1949-50 inledde försöksverksamhet med denna nya skolreform. Degeberga kommun anslöt för övrigt till enhetsskoleförsöket läsåret 1954-55.
Ska någon skolbyggnad rivas för att ge plats åt en ny högstadieskolbyggnad som kan möta krav och behov för lång tid framöver är det Nya Rönnow. Här ”på hemmaplan” finns både yta och rymd i behövlig omfattning!
Ersätt Nya Rönnow med en skola som håller och som innehåller allt som behövs och krävs.
När Kollekullaområdet utreds av Kristianstads kommun som alternativ till Rönnowsskoleområdet är det också på sin plats att också utreda möjligheterna för att bygga en högstadieskola på Åhus Idrottsplatsområde. Här bör också finnas mark nog för en skola – och samtidigt behålla betydelsefulla delar av idrottsplatsen för Åhus IF:s och Åhus Friidrottsklubbs fortsatta och viktiga verksamhet.
Miljön är fin och lugn och ingen direkt störande trafik. Här finns värden för en skola som ”Optimeratomten” saknar. När det gäller val av plats för en ny högstadieskola i Åhus är det passande att bli rådhushistorisk.
Brister i kvalitet och funktion i gamla Rådhuset i Kristianstad väckte för ett par decennier sedan naturligt frågan och önskan om en ny ändamålsenlig administrationsbyggnad för Kristianstads kommun. Frågan var: VAR? Flera platser centralt bedömdes utifrån förutsättningarna. Ingen var bra nog. Tack och lov!
Resultatet blev – som vi alla sett – att stora delar av den befintliga rådhusbyggnaden revs. Viktiga vackra väggar behölls, bland annat. Arkitektoniskt och materialmässigt blev Rådhus Skåne en fin kombination av äldre och modernt. Med historia för nu och framåt.
I Åhus duger detta också. Bygg på befintlig plats. Ersätt Nya Rönnow med en skola som håller och som innehåller allt som behövs och krävs.
Behåll de ursprungliga planerna för Kollekullakvarteret. Gör detta – enligt vad Sakpolitikerna tidigare uttryckt! – till en tilltalande välkomnande entré till Åhus. Sätt fart på inbjudan till en arkitekttävling för utformning av bostäder och annat som skönt länkar Åhus historia med ett modernt samhälle.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö Ulrik Jönsson, Åhus Stefan Edenborg, Tollarp
Sluta dalta med ungdomar. Det anser Lars Nilsson i Kb/NSk 15 november. Han föreslår att ungdomar ska vänja sig inför arbetslivet med att i högstadiet börja skoldagen tidigare än vad de gör nu.
Kristianstadsbladet 28 november 2025
INSÄNDARE
LN ifrågasätter sömnforskares kompetens då sådana påstått att ungdomar behöver sova längre på morgonen. Vetenskapliga bevis talar för att forskarna har rätt. Under tonåren sker stora förändringar i en människas liv, i kropp och psyke. Som en del i utvecklingsfasen påverkas den biologiska klockan och den påverkar sömnvanor och sömnbehov.
De blott följer den naturgivna utvecklingen som sker under tonåren.
Rytmen förändras – ruckas – i förhållande till barndomen och till perioden efter tonåren. Att ungdomar har ett förskjutit sömnbehov och därför kan göra mer rätt för sig, prestera bättre, i skolan om de börjar skolan senare är korrekt.
Att anpassa dagens första lektion för att ge eleverna bästa förutsättningar är en fråga om vilja och rent praktiskt en fråga om schemaläggning. Svårare än så behöver det inte vara att få till vaken och ökad inlärning.
Det handlar inte om att ungdomar är lata. De blott följer den naturgivna utvecklingen som sker under tonåren – och den biologiska klockan som styr rytmen. Med åren påverkas rytmen så att de tidigare unga kan som LN önskar börja arbeta 07.00.
Om vi bejakar och accepterar människan biologiska utveckling, oavsett period i livet, så blir det bäst för alla. Då följer vi vår kronotyp, vår egen medfödda rytm och är i balans för att fatta våra bästa beslut.
LN hänför ungdomars trötthet till att ”de sitter med sina mobiler och datorer och leker sent in på kvällen”. Det kan i vissa fall vara så och omfatta även ungdomar långt långt upp i åren. Det är en fråga som kräver en längre kommentar. Kort uttryckt och enligt forskning: för god sömn bör användning av dator och mobil avslutas en timme, gärna mer, före tilltänkt tid för sömn.
