Äntligen! Berömvärt! Glädjande!

Avsikten att besluta att utveckla skolan i Yngsjö är den enda rimliga och kloka.

Kristianstadsbladet 19 november 2024

INSÄNDARE

Det gläder oss att även Barn- och utbildningsnämndens ordförande Monika Åängasköld, i likhet med de flesta andra tidigare, förstått och inser att det gäller att satsa i Yngsjö och på barnen där. Bra!

Föräldrar och andra som agerat för att få behålla mellanstadiet i Yngsjö har gjort ett förnämligt, gediget arbete. De, barnen och Yngsjö som samhälle är att gratulera.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

När politiker mötte föräldrar på möte 10 oktober gällande Yngsjö skolas framtid gavs ”Inga svar”! Självfallet frustrerande för frågeställarna.

Kristianstadsbladet 19 oktober 2024

INSÄNDARE

Kanske klokt av politikerna, just då. Svaret som de ska komma fram till är nämligen att bygga ut Yngsjö skola! När politikerna i Barn- och Utbildningsnämnden tar sitt beslut handlar det inte enbart om att skapa förutsättningar för elever att nu och i för framtiden ha möjlighet att gå mellanstadiet i Yngsjö. Det handlar i mångt och mycket också om orten Yngsjös fortsatta utveckling.

Är skolpolitiker beredda att ta ansvar för att demontera den attraktion för inflyttning som nu finns för Yngsjö? Att ha närhet till en skola är ett starkt, i vissa fall bärande, argument för unga familjer att flytta till Yngsjö.

Att en efter förutsättningarna väl utbyggd skola finns på en ort, även mindre ort!, stärker ortens livskraft. När en skola läggs ned eller utbudet minskar sjunker också en orts puls. Attraktiviteten försvagas. Befolkningen åldras. Servicen minskar eller i värsta fall försvinner. Arbetsplatser försvinner. Bland annat.

I Kristianstads kommun borde det vara ett prioriterat uppdrag att kreativt och positivt agera med medel och marknadsföring så att de mindre tätorterna och deras utbud kan bibehållas och stärkas. En kommun lever inte utan en syresättande levande landsbygd – som kontrast till och skön balans gentemot stad.

För Yngsjö är attraktionen just nu skolmässigt ett dilemma. Genom ny bebyggelse, och mer är på gång, ökar intresset för ort och omland. Naturen, läget nära havet, spelar in, men också småskaligheten och den sociala närheten. Skolan är en viktig del, ett nav, ett kitt, i samhället. Här finns en trygghet, för eleverna – och för deras föräldrar, praktiskt och känslomässigt.

Med en komplettering av skolan kan Yngsjö som samhälle fortsätta utvecklas. Fler flyttar in, skolan stärks, samhällslivet med föreningar, arbetsplatser och gemenskap och service stimuleras. Att ge möjligheter för fortsatt skolgång till och med årskurs 4-6 torde vara ett givet beslut. För skolpolitiker som kan och vågar se framåt.

Här finns en trygghet, för eleverna – och för deras föräldrar, praktiskt och känslomässigt.

Argument höjs att det finns plats för eleverna i Åhus och att det inte finns – i budget disponibla – pengar för en utbyggnad för mellanstadium i Yngsjö. Åhus expanderar också. På få år blir det platsbrist även där. Om det inte finns avsett utrymme i budgeten just nu för att bygga ut skolan i Yngsjö – så formas ju framöver nya budgetar! Ett första och vägvisande första välkomnande steg är en tillfällig lösning med paviljonger precis som på flera andra ställen tidigare.

Att skaffa fram nödvändiga medel för att ge mellanstadieeleverna i Yngsjö plats i sin skola till läsåret 2025/26 handlar om politisk vilja. Först av skolpolitikerna och sedan deras partikamrater.

Att satsa i livets början är rätt väg för att få ett gott och inkluderande samhälle. I Yngsjö känner alla alla. Alla elever blir sedda. Det bidrar bland annat till goda skolresultat, en omhändertagande gemenskap och låg, om ens någon, förekomst av skadegörelse. Skolan borde på så sätt ses som en förebild och ett föredöme – och ges möjligheter att kunna fortsätta och utvecklas så.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Skolan i Yngsjö måste byggas ut! Yngsjö är den tätort i Kristianstads kommun som – procentuellt sett! – ökat mest i befolkning sedan 2018.

Kristianstadsbladet 23 september 2024

UTVECKLING I YNGSJÖ

Med de planer som finns för byggande av nya bostäder i byn torde en kompletterande ny skolbyggnad vara befogad. En förstärkning av elevunderlaget torde kunna skönjas.

Mångfald av kommunal service är en förutsättning för expansion och tillväxt i våra mindre orter. Därför ska grundprincipen vara att till varje pris försöka behålla och helst utveckla den kommunala servicen.

Nu ser vi fram emot att skolan säkras genom nya lokaler.

Rykten säger, enligt Kristianstadsbladet 13 september, att mellanstadiet i Yngsjö skola kan läsåret 2025/26 på grund av platsbrist komma att flyttas till skola i Åhus. Det nämns då också att sådana planer inte finns.

För att stilla oro bland föräldrar ska skolförvaltningen hålla ett möte i Yngsjö skola den 23 september. Resultatet av detta bör i förlängningen bland annat leda till en satsning på Yngsjö skola.

Denna bör även för år som kommer bestå av både låg- och mellanstadium. I en sådan dialog med kommunen ska Yngsjöbornas åsikter väga tyngst i enlighet med Sakpolitikernas inställning, att beslut ska fattas tillsammans med de berörda.

Att behålla byskolor är oerhört viktigt, för såväl elever och föräldrar som för en ort som sådan. Att flytta årskurs 4-6 från en till invånartal expanderande ort är ingen god lösning av platsbrist. Platsbristen är ett gott friskt tecken på ortens och elevupptagningsområdets attraktion. Det borgar för att elevunderlaget har goda förutsättningar att hålla i sig, även om det kan variera över tid. I Yngsjö bör alltså antalet skollokaler utökas.

Historiskt har Yngsjö skolas existens – och många andra byaskolors – ifrågasatts till följd av bland annat sviktande elevunderlag. I mitten av 1970-talet var det tal om en nedläggning av skolan i Yngsjö. Efter en livlig debatt där skolpolitiker mötte ortsbor och argumenten och känslorna luftades rejält fick skolan leva kvar. Ett klokt beslut då.

Generationer av Yngsjöbarn har fått gå i skola på hemmaplan och tillgången till en skola på orten har bidragit till Yngsjöområdets lockelse och utveckling. Nu ser vi fram emot att skolan säkras genom nya lokaler.

Yngsjö hade 631 invånare 2018. 2023 var antalet 757, exakt lika många som Rinkaby. Orterna delade ifjor elfteplatsen bland kommunens tätorter. I – endast – åtta av tätorterna var invånartalet högre 2023 än 2018. I många orter var minskningen marginell. Den får dock inte ses som försumbar. Insatser måste göras från kommunens sida för att utveckla och stödja tätorterna så att befolkningstalen kan öka och att skolor, arbetsplatser och fullödig kommunal service finns att tillgå.

Nu gäller det att se till att skolan i Yngsjö får behålla sitt mellanstadium.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Stefan Edenborg, Tollarp

Ulrik Jönsson, Åhus

Fajten för att Spängerskolan i Arkelstorp ska behålla sitt högstadium är viktig – och gäller så mycket mer än i vilken skola som högstadieeleverna i bygden ska gå i.g.

Kristianstadsbladet 24 april 2024

HÖGSTADIET I ARKELSTORP

Skolans fortsättning som F-9 skola påverkar även basortens – och närliggande orters – attraktionskraft och förmåga att utvecklas. Det borde bestämmande politiker i Kristianstads kommun med lätthet förstå.

Istället för att tala om att flytta elever vore det passligt att diskutera hur basortens utbud av service, kommunal och privat, ska bestå och utvecklas. Ett mål är att stärka Arkelstorp, Vånga och Oppmanna med omland så att inflyttning sker och Spängerskolan framöver får det elevunderlag som leder till att skolans utbud med fullständig grundskola inte ska ifrågasättas.

Fram till dess – förverkligande tar ju längre tid än ett beslut! – behöver uppenbart högstadiet få ett tillskott av elever från annat håll. Avståndet mellan Arkelstorp och Kristianstad lär vara detsamma som från Kristianstad till Arkelstorp.

Om elever från Fröknegårdsskolan får möjligheten att gå på högstadiet i Arkelstorp lär knappast Kristianstads lockelse, utbud och service påverkas särskilt mycket. En grundskola med högstadium i Arkelstorp kan däremot vara avgörande för om intresserade flyttar dit eller inte.

Det är oerhört betydelsefullt att hela Kristianstads kommun lever och utvecklas. Utbudet i kommunens basorter ska vara så starkt, livskraftigt och stort att nödvändiga förutsättningar ges. För detta är det önskvärt att ansvariga politiker visar och tar ansvar.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Tollarp

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Var så god! Gör som ni vill! Istället för ett skarpt beslut mot lagbrott blev ett oenigt beslut i byggnadsnämnden ett generöst frikort.

Kristianstadsbladet 12 april 2024

ÅHUS SEASIDE

Beslutet visade sig bli knappast något annat än en i stunden passlig och ynklig underkastelse till följd av fastighetsägares påstådda tal om att de, likt överbevisade trotsiga smågossar, absolut inte skulle riva den lagvidriga utbyggnaden på Hotell Åhus Seaside.

En rivning skulle medföra konkurs och att 100 anställda på hotellet ställdes utan arbete, enligt Åhav Fastighets AB:s delägare Stefan Andersson och Christian Clausen.

Knappast! Sådan oskicklighet och bristande förmåga att finna en fungerande serveringsdelslösning utan ”pergolan” kan knappast ses annat än som en provokation och medveten överdrift från fastighetsägarna gentemot dem som driver hotellet. Fy!

Socialdemokraterna ansåg att den på prickmark otillåtet uppförda byggnadsdelen skulle kunna vara kvar om träpanelen i bröstningen byttes mot glas. Denna gestaltning hade Åhus Seaside tidigare visat på bilder.

Oavsett lösning kommer Åhav mycket billigt undan. Istället för sanktionsavgift och rivning – konkursat hotell och 100 uppsagda – är Åhav en stor vinnare.

När byggnadsnämnden i Kristianstads kommun tog beslut i ärendet 27 februari nämndes inte detta krav på byte av material. (S), Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna röstade för att träpanelerna skulle bytas – men inte mot vad! Grattis till fastighetsägarna för denna generositet där ni fått helt fria händer att agera efter vad ni tycker. Det är ju just det ni tidigare gjort och som lett till att miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till byggnadsnämnden var att riva tak och väggar på det som fastighetsägarna okunnigt kallade pergola. (S), (C), (L) och (M) gav er genom sitt mjäkiga beslut ett frikort och amnesti från lagbrott.

(S), (C), (L) och (M) har lokalt skapat ett Lex Pergola, där den som har råd att chansa favoriseras och likabehandling kan åsidosättas.

Tänk om byggnadsdelen gjorts på alla sätt korrekt från början. Då hade vi som nu sett en snygg serveringsdel med träpanel. Att som förbipasserande i ögonhöjd se bara ben genom glaspanel, nej. Ibland är den bästa aktiviteten att göra inget. Dock måste, enligt beslutet, ”denna del rivas och byggas om”. Måhända kan det räcka med att panelerna byter plats?

Oavsett lösning kommer Åhav mycket billigt undan. Istället för sanktionsavgift och rivning – konkursat hotell och 100 uppsagda – är Åhav en stor vinnare. Företaget har därmed råd att vara generöst – och som en naturlig första insats kompensera för det slitage som gjorts på Åhusbryggans närliggande plankor när hotell och serveringsdel byggdes.

Som en fortsättning på arbetet med att byta ut dessa plankor och förse dem med rätt namn kan insatsen slutföras för resten av Åhusbryggan där plankor och namn försvunnit. Åhavs insats här ger garanterat god avkastning i goodwill hos ursprungliga planksponsorer och många andra, däribland gäster på Åhus Seaside.

Från Seasides sida har tidigare uttryckts en öppenhet för att bidra med medel för ett framtida kallbadhus i Åhus. Här får Åhav möjligheten att ta initiativet och dessutom göra rätt från början!

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Stefan Edenborg, Tollarp

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Ska den som tar sig rätt få begångna fel i efterhand accepterade som om de vore rätt? Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun har en knepig uppgift framför sig.

Kristianstadsbladet 14 februari 2024

Blir beslutet rivning eller straffavgift? Eller ett fegt och prejudicerande ”okej”?

REGELBROTT

Är den till altan och på prickmark byggda påstådda pergolan på Hotell Åhus Seaside bortom – utanför! – bygglovet och därmed ett brott mot de regler som gäller?

Blir beslutet rivning eller straffavgift? Eller ett fegt och prejudicerande ”okej”? Oavsett beslut torde dilemmats (upp)lösning få bäring på framtida regeltolkning mellan utförare och kontrollerande myndighet.

Ska byggnadsnämnden och dess förvaltning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen för att gardera sig mot risker att framtida bygglovssökande tolkar regler och krav fritt ”tvingas” utforma bygglovshandlingar i minsta detalj?

Eller handlar det i grunden om att förvaltningens medarbetare inte aktivt agerat förebyggande och vaket och påtalat varje avvikelse från bygglov i ett tidigt stadium?

Även om de inte ser det som sin uppgift borde de ju vara erfarna nog att veta att det inte är ovanligt att det chansas i byggbranschen. Ofta är det ju lättare att bli förlåten än att i förhand be om lov. Bättre att de som ska kontrollera ligger steg före.

Byggnadsnämnden har ju tidigare visat beslutskraft. Klosterbageriet i Åhus byggde till en cafédel på 30 kvm 2020. Den användes innan kommunen slutbesiktigat. Bygget bedömdes att inte ha följt regelverket och nämnden gav som påföljd ägaren valet att riva tillbygget eller betala sanktionsavgift. Eftersom cafédelen behövs var valet givet – att betala sanktionsavgiften på 13 818 kronor.

För att kunna bygga ut Rigeleje Camping behövdes ett antal tallar fällas. Vissa träd ansågs som särskilt värdefulla och skulle sparas. Ändå fälldes tre sådana träd – eller inte? Kommunen och ägaren är oense. Nämndens majoritet beslöt att Rigeleje Camping ska betala en byggsanktionsavgift på 39 375 kronor.

På tre tomter i Transval i Åhus planerade Transvals Park AB att bygga 45 lägenheter.

19 träd, kanske fler, fälldes utan tillstånd, enligt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. För detta beslöt nämnden att företaget ska betala 272 175 kronor i byggsanktionsavgift.

Ateljé Lyktan beslöts betala 300 562 kronor för att två lagertält stod kvar längre än bygglovstiden. Något företaget hade invändningar emot. Lyktan som gjort fel – enligt nämnden – har senare fått permanent bygglov.

Sett till de avgifter som nämnden beslöt i fallen ovan är frågan om vilket straffbelopp den anser att Åhus Seasides fastighetsägare Åhav Fastighets AB ska betala om den inte accepterar att riva uteserveringen på för byggnad förbjuden prickmark?

Ord står mot ord, tolkning mot tolkning. Ägare till Åhav ser påbyggnaden som en bygglovsbefriad pergola. En vanlig definition på pergola är ”en enkel trädgårdskonstruktion för växter, utan tak eller väggar”. Alla som sett tillbyggnaden har naturligtvis – i likhet med i sagan om Kejsarens nya kläder – sett att där varken finns tak eller väggar.

Oavsett vilket beslut byggnadsnämnden tar – riv eller betala – får den berättigad kritik. Likaså bygg-och miljöförvaltningen som rimligen och vaket i tid torde uppmärksammat ”svartbyggena”/överträdelserna och som inte varken muntligt eller i protokoll, noterat dem.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Stefan Edenborg, Tollarp

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

När ledande majoritetspolitiker i Kristianstads kommun visar handlingskraft då blir det med besked: ”Vi köper Galleria Boulevard!”

Då blir det bråttom – och då blir det dyrt för skattebetalarna. Då blir det även upprepning av ett misslyckat köp!

Kristianstadsbladet 9 december 2023

GALLERIKÖPET

Blir det då också korrekt enligt kommunallagen?

Bäst vore det om majoriteten självt tar initiativ och yrkar återremiss på hela ärendet när beslut ska tas i kommunfullmäktige, kf, tisdagen den 12 december.

En återremiss ger kommunen möjlighet att besvara frågor om ett eventuellt förvärv av kvarteren A och B i Galleria Boulevard. Frågor som är märkligt och besvärande obesvarade. Vi och den breda allmänheten måste få veta svaren!

• Varför är majoriteten/kommunen angelägen att gå in kommersiellt för att köpa denna galleria med parkeringshus?

• Varför är det så bråttom?

• Vem eller vilka – anses – gynnas av att Kristianstads kommun genom Kommunfastigheter AB:s dotterbolag AB Kristianstadsbyggen genomför detta köp?

• Vilka konsekvenser kan uppstå som påverkar andra, människor och verksamheter, häribland kommuninvånares behov och service negativt?

• Är det försvarbart att låna 470 miljoner kronor för att betala för en onödig byggnad som förväntas under ett antal år ge förlust på 25 miljoner kronor per år? Detta när kommunens ekonomi är extremt ansträngd!

• Vem eller vilka är det som trycker på för att Kristianstads kommun ska köpa – och vilka motiv finns för det? Sitter kommunen i en rävsax?

Den viktigaste frågan som skulle varit väl genombesvarad – med ett antal tänkbara svar, scenarier, nyttjandemöjligheter etcetera – skulle ställts i inledningen av processen:

• Vad ska vi använda gallerian till? Vilken nytta kan den ge?

Tidigare köpte kommunen kvarteret C, som stått tomt sedan delen byggdes, för 60 miljoner kronor. Dit skulle verksamheten vid Österängskolan kunna flyttas, efter att skolbyggnaden dömts ut efter en bristfällig undersökning. En mer noggrann kontroll, efter köpet av kvarteret C, var skicket så bra att Österänggymnasiet fick behålla sin ursprungliga plats. Som skattebetalare blir man mer än bekymrad över hur ogenomtänkt majoritetspolitiker i kommunen agerar.

Att ta fram en ”plan för fastighetens utveckling och framtida användningsområden” när ett köpbeslut av kvarteret A och B är taget är att börja i fel ände. Fastställande av planen bör skäligen göras i offentligheten av kommunens högst beslutande organ, kf, och inte av dess nämnd kommunstyrelsen, ks.

En av kommunfullmäktiges grundläggande uppgifter är att besluta ”i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.” Ett förvärv av Galleria Boulevard och bildandet av två nya bolag torde både vara principiell och av större vikt. Det är däremot knappast en kommunal kärnverksamhet. Inte sett utifrån ”god ekonomisk hushållning” eller att det skulle vara en angelägenhet som är ”av allmänt intresse”.

Om nuvarande politisk majoritet förmår visa handlingskraft ännu en gång, en handlingskraft som de kan berömmas för, då agerar de så att kommunen inte förvärvar Galleria Boulevard.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Lennart Olsson, Åhus

Bert-Olov Bergstrand, Åhus

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

”Och kampen fortsätter.”

Så skrev Leif Westerhede i ett insändarsvar till Anita Rosengren i KB/NSk 20 november. Han syftade med de orden på arbetet för ett badhus i Åhus. Den gode Westerhede har så rätt. Denna kamp för ett badhus i Skånes till befolkning 20:e största tätort ska föras ända in i kaklet.  

Kristianstadsbladet 25 november 2023

Förhoppningsvis vänds nu första årets – förväntade?! – kännbara förlust genom effektiv marknadsföring till plus framöver och hälsobringande badförlustelser för fler.

BADHUS I ÅHUS

Om ledande politiker i Kristianstads kommun valt att visa prov på avtalsrespekt och heder – istället för agera svekfullt– hade de sett till att den överenskommelse som samtliga fullmäktigepartier gjorde genom Handslaget 2008 förverkligats i alla delar. Enda delen i avtalet som ännu inte genomförts är badhus i Åhus. I Handslaget ingick bland annat byggandet av Kristianstads Arena.

I Åhuspartiets, sedan 1994, stora engagemang för ett funktionellt badhus utan prål och skryt kom vi en bit. Två privata företag var intresserade av att bygga och äga badhuset med Kristianstads kommun som hyresgäst. Kostnaden för kommunen att disponera anläggningen ansågs dock vara något högre än vad kommunen då var beredd att betala.

Vad som tycktes vara rimligt att betala i Åhus påverkades sannolikt av att kommunen samtidigt planerade att med lånade medel tillskapa ett – behövligt! – nytt badhus i Kristianstad. Här var det dock inte fråga om att hålla tillbaka. Badriket försågs med extra ”extra allt”. Det fick kosta, och kostade!

För att ”som ögonfröjd och tankeförförelse” i planeringen få ihop intäktskalkylen i förhållande till driftskostnaderna och en budget i ”acceptabel” balans ökades kreativt det budgeterade antalet badgäster och därmed de fiktiva intäkterna. Att räkna är ju möjligt! Att göra möjligt uppenbart svårare…

Förhoppningsvis vänds nu första årets – förväntade?! – kännbara förlust genom effektiv marknadsföring till plus framöver och hälsobringande badförlustelser för fler.

I övrigt mycket Åhusnöjde Leif Westerhede saknar – som så många andra under många år – utöver badhus/simhall en större samlingslokal i samhället. Ja, så är det!

I Sakpolitikernas, tidigare Åhuspartiet, mål finns tillskapandet av ett folkhälso- och idrottscentrum i Åhus. I detta centrum för hälsoinriktade aktiviteter för de boende i den södra kommundelen ingår bland annat en simhall som en naturlig viktig del. I tankarna finns självfallet också utrymme för en större samlingslokal.

Allt för att på olika sätt stimulera alla till aktivitet, stärka kropp och sinne och få människor att aktivt medvetet välja hälsa. Andra val är ofriska.

Åke Hultqvist, en av Åhuspartiets grundare, ordförande i Sakpolitikerna

En utbyggnad av hamnen i Åhus för att där kunna ta emot större och mer djupgående fartyg är en spännande tanke. Hur är det tänkt?

Kristianstadsbladet 3 oktober 2023

För att få en utbyggnad i hamn finns många frågor att besvara och många tankar att bidra med.

ÅHUS FRAMTID

I Kb har vi fått vissa svar. Vi har också fått se en grafisk bild på hur en utbyggnad av Åhus hamn kan te sig, med ny kaj, ny logistikyta och ny hamnbassäng samt nya vågbrytare, tolkade utifrån hamnledningens visioner. Investeringen beräknas till en miljard kronor. Med en byggtid på sju, åtta år kan tillskottet måhända invigas om ett decennium, beroende på hur omsorgsfullt och smidigt arbetet med bland annat tillståndsprocesser och hur eventuella överklaganden går.

Många frågor kräver ju svar. Tio år är en både kort och lång tid. Ska det fortsatt finnas en konkurrenskraftig handelshamn i Åhus och behov av en utbyggnad är en förutsättning för det, ja, då gäller det att arbeta i den riktningen. Parallellt görs stora framsteg vad gäller teknik.

Framtidens fartyg lär bli effektivare och mindre miljöpåverkande än dagens. Störningar kan förväntas – efter flera års byggande och transporter av byggmaterial – bli lägre än idag.

Vi förutsätter att alla delar i och av arbetet med en eventuell utbyggnad av hamnen sker på hållbart sätt. Det gäller allt, som med ett öppet och gott samarbete med berörda myndigheter att kommunicera med närboende och andra som kan tänkas påverkas.

En utbyggnad av hamnen kan genom ytterligare insatser på olika sätt förstärka Åhusortens goda varumärke och attraktionskraft. Tänk dig vilken lockelse en sandstrand vid utsidan av den nya vågbrytaren på Äspetsidan skulle kunna bli…

Ett återuppväckande av godstrafik på järnvägen från det nya hamnområdet till Kristianstad välkomnas. Miljöbelastningen för frakt av gods är ju per transportkilometer på järnväg näst lägst efter frakt på fartyg.

Vi ser här också framtida persontrafik med Pågatåg på Åhusbanan.

Som markägare till nuvarande hamn är det naturligt att Kristianstads kommun är den som finansierar också nybyggnaden. Genom intäkter från arrenden och hamnavgifter ska investeringen betalas tillbaka över tid. En hamn är ingen kommunal kärnverksamhet och ska därför inte belasta skattekollektivet.

Vi ser en OPS-finansiering som en möjlig lösning. Hamnutbyggnad, och även järnväg, är samhälleliga infrastrukturobjekt som är lämpliga för offentlig-privat samverkan. Här kan privata finansiärer, som företag i hamnen, mot framtida avkastning, delta vid sidan om kommunen.

För att få en utbyggnad i hamn finns många frågor att besvara och många tankar att bidra med. Här är två av dem:

• Hur påverkar en utbyggnad livet och miljön i vattnet, på land och i luften?

• Hur påverkas de närboende, Åhus som samhälle och Kristianstads kommun?

Vi ser fram emot framtida kloka svar – för kloka beslut.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Nick Ljungdahl, Fjälkinge

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad

Kan ett välkomnande till en ort vara mer attraktiv med en lokalt präglad utsmyckning än med ”vissna växter och ogräs”?

Birgitta Malmberg anser det. Hon gör det i en insändare i KB/NSk 28 augusti utifrån den anblick Åhus nordliga rondell ger. För de flesta av oss ger den sannolikt tyvärr mer känslan av ”blähä” än ”aha!”.

Kristianstadsbladet 19 september 2023

”Birgittas tankar om produkter från Åhus eminenta designföretag är goda, inte minst som inspiration.”

TRAFIK

Vi delar Birgitta Malmbergs uppfattning – och har tidigare delat med oss av vår syn i vårt, Sakpolitikernas, ”Yttrande över Ändring av översiktsplan för Åhus”, inlämnad till Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 13 april i år.

Vi skriver där:

”Snyggaste cirkulationsplatsen – igen!

När Kollekulla gestaltas kan någon portion av fantasi också välkomnande spilla över på närliggande cirkulationsplats. Den var en gång i tiden nominerad som en av Sveriges vackraste rondeller. På senare år har den blivit en av de sannolikt oskönaste, även om intentionerna varit välmenande. Åhus kultur och karaktär kan säkert odlas och gestaltas på ett trevligare och mer positivt iögonfallande sätt.

Den södra cirkulationsplatsen med sin hommebåt är fin och ger en spegling av Åhus.”

Hommebåten är ett sätt att lyfta Åhus kultur, nämligen ålfisket. Ålen var ju – mer förr än nu! – en av Åhus tre traditionella njutningar. De andra var tobak och sprit. Birgitta Malmberg omnämner indirekt spriten och ser bland annat en Absolutflaska som en prydnad i en rondell. En sådan skulle säkert bli en ögonhöjare – och med eventuella argument emot. Alkohol – om blott här som representerad tanke genom en stor förpackning – och trafik är en dålig, oönskad kombination.

Birgittas tankar om produkter från Åhus eminenta designföretag är goda, inte minst som inspiration. De kanske inte platsar i en cirkulationsplats, men väl som utsmyckning i det vi i vårt yttrande kallade ”Åhusporten”:

”Kollekulla = ”Åhusporten” – ett välkomnande

Nu när silo- och affärs-/brädgårdsbyggnaderna i kvarteret Kollekulla vid Åhus norra cirkulationsplats är borta öppnar sig möjligheten att ge dem som kommer till Åhus ett fräscht och tilltalande välkomnande. På platsen kan skapas ett ”Åhusporten”.

Hur ”Åhusporten” ska utformas och vad som kan inrymmas i begrepp och på kvartersmarken kan förslagsvis formuleras i tankar, ord och bild genom en arkitekttävling.

Här finns plats för mer än bostäder, som omnämns i planförslaget.”

En välkomnande rondell, anser vi i Sakpolitikerna, är en god första insats. Här gäller det att balansera och optimera hög trafiksäkerhet med utsmyckning. Vi har i partiet en särskild känsla för cirkulationsplatsen. Vi motionerade, då som Åhuspartiet, om tillkomsten av denna rondell. Den har nu i många år gett en smidigare trafik än de trafikljus som den ersatte.

I vårt ”Yttrande över Ändring av översiktsplan för Åhus” finns många fler tankar att ta del av. Yttrandet finns på Sakpolitikernas hemsida.

Sakpolitikerna

Åke Hultqvist, Yngsjö

Lennart Olsson, Åhus

Ulrik Jönsson, Åhus

Stefan Edenborg, Tollarp

Nick Ljungdahl, Fjälkinge

Annika Persson, Åhus

Roland Persson, Åhus

Mona-Lis Torstensson, Åhus

Åke Bondesson, Åhus

Stig Johansson, Åhus

Krister Olsson, Kristianstad