Kristianstadsbladet 13 januari 2026
Ibland förstår ledamöterna i kommunfullmäktige i Kristianstad allt så att debatt är helt onödig.
När fullmäktige 16 december beslöt att ”etablera Kristianstads kommun på kapitalmarknaden” i syfte att få ned kostnaderna för de tio miljarder kronor som kommunen har i lån begärde inte någon ordet.
Aktiva var de i mer folkliga ärenden som till exempel gällde representation med alkohol eller inte – och vilka flaggningsregler som ska gälla.
Som vittne på distans hade det gett mer om partirepresentanter från talarstolarna uttryckt vilka fördelar, nyttor och vinster kommunen får när den erhållit kreditrating och genom kommunledningskontorets aktiva insatser kan handla så att räntorna på lånen blir lägre än som nu från banker och Kommuninvest.
Då hade jag kanske blivit övertygad om och insett att det inte var ett område som inte innebär uppenbara risker och kan vara till förfång för den kommunala ekonomin.
Nu får jag leva i tron att varje ledamot vet och förstår så mycket mer än jag – och anser att det är en viktig kommunal uppgift att agera på kapitalmarknaden. En komplex spelplats även för kunniga proffs!
Utifrån mina tvivel – som jag vill ha undanröjda, tack! – vill jag gärna ha svar på frågor som inte besvaras eller där uppgifter inte nämns i beslutsunderlaget. Uppgifter som visar att kommunen varit noggrann i syfte att få ett optimalt och seriöst underlag.
• Vilka av dessa har Kristianstads kommun varit i kontakt med?
• Hur stor är befolkningen i dessa kommuner? Vilka är de minsta? Vilka är de med störst befolkning?
• Vilka erfarenheter har kommunerna och skiljer de sig beroende på kommunens invånarantal? Goda erfarenheter? Inte goda?
• Vilka lärdomar och vilken trygghet har dessa kontakter och erfarenheter gett som minimerar riskerna när kommunen etablerar sig?
• Finns kompetens i Kristianstads kommun idag att sköta ”kapitalmarknadsfrågor” – eller måste sådan köpas in/anställas? Till vilken kostnad?
• Kostnaderna för att agera på kapitalmarknaden är framräknade till 1,3 miljoner kr 2026. Har kommunen räknat på olika räntescenarier ”traditionella lån” kontra egen låneaktivitet? När förväntas dessa och eventuella andra kostnader vara intjänade genom lägre lånekostnader till följd av egen finansaktivitet? Mao: när ger detta äventyr lönsamhet?
• Sysselsättningsgraden i kommunen, enligt Ekonomifakta, var 2024 78,4 procent. Arbetslösheten 9,7 procent. Antalet bidragsförsörjda 16,2 procent. Skatteintäkterna per invånare 51 926 kr.
Låneskulden per invånare drygt 115 000 kr. Vad förändras till det ”bättre” när kommunen ger sig in på ett område som är nytt och tveksamt?
Jag är tacksam för upplysande svar från den politiska ledningen i Kristianstads kommun. Ja, även från alla andra i kommunfullmäktige som vet och förstod tillräckligt för att inte bidra till en upplysande debatt.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö