Att hålla i styret är viktigt för att inte cykla omkull. När det gäller ”Styret” i Kristianstads kommun är det uppenbart att det åter är ”ute och cyklar” – som nu när det gäller Rönnowskolan i Åhus framtid.
Kristianstadsbladet 17 juni 2025
INSÄNDARE
Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag att lägga ner Rönnowskolan och bygga en ”ny” Rönnowskola vid Sånnaskolan är att, snällt betraktat, se som en tankevurpa, en dikeskörning.
Rönnowskolan är gammal och har sina brister. Absolut! Här finns mycket att åtgärda.
Vi anser att insatser för att uppdatera, bygga om och anpassa Rönnowskolan på befintlig, rymlig, plats är klokare än att skapa en storskola där det blir trångt.
I debatten om Rönnowskolan har många starka argument uttryckts för att utveckla Rönnowskolan där den är.
Varför byggs skolor? Jo, för att utbilda och bilda unga människor.
Här är det grundläggande att varje elev ska ses, uppmärksammas, stödjas och bekräftas. Detta sker enklast på små och mindre skolor där elever, lärare och skolpersonal känner varandra. Att som Styret föreslår samla 1 500–2 000 elever på ett område med både Sånnaskolan och en ny Rönnowskolan är precis det motsatta. De skolorna är var för sig stora nog.
I debatten om Rönnowskolan har många starka argument uttryckts för att utveckla Rönnowskolan där den är. Vi instämmer i dem.
Vi ser fram emot att Oppositionen i kommunfullmäktige gör allt för att få ”Styret” att tänka om. ”Om” att det är vettigt att investera i den centralt i Åhus belägna skolan.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
tidigare Rönnowskoleelever
Kristianstadsbladet 23 maj 2025
Skolan är samhällets kanske viktigaste byggsten. Det är där grunden läggs för framtidens medborgare, företagare och ledare.
Därför är det avgörande att de som arbetar närmast eleverna – lärarna, rektorerna, elevhälsan – får gehör för sina insikter och erfarenheter. Tyvärr ser vi just nu ett exempel i Kristianstads kommun där denna viktiga lyhördhet saknas.
När Monika Åängasköld tillträdde som nytt skolkommunalråd är det sant att hon direkt kastades in i en komplex och utmanande situation. Men det friskriver henne inte från ansvaret att stå upp för föräldrar, elever och skolpersonal – särskilt i Yngsjö, där känslan av svek är påtaglig.
Trots det växande engagemanget kring Yngsjö skolas framtid och de många frågor som ställts från både föräldrar och personal, fanns ingenting om skolan med i det beslut som nyligen togs om skolbudgeten. Den totala tystnaden väcker oro – är det ett medvetet val att inte ta med Yngsjö, eller har skolan helt enkelt fallit bort i prioriteringarna?
Samtidigt har överklagan mot detaljplanen för nya boenden på Toftagård fått avslag. Det innebär att Yngsjö står inför en tydlig expansion – fler bostäder betyder fler barn och ökat behov av fungerande samhällsservice. Ändå saknas strategin för hur skolan ska möta denna tillväxt. Hur rimmar det med kommunens ansvar att planera långsiktigt och hållbart?
Att inte ta dialogen med berörda, och samtidigt skapa osäkerhet kring hela skolorganisationens framtid, är inte bara oroande – det är ansvarslöst.
Tjänstemännen inom kommunen har ett centralt ansvar i detta. Under ledning av Lina Leyman Nilsson är det deras uppdrag att förvalta skolverksamheten med professionalitet, stabilitet och framförhållning. Men vad har egentligen levererats? Vilka konkreta åtgärder har satts in för att minska otryggheten i skolorna, säkerställa personalens arbetsmiljö och kommunicera de förändringar som eventuellt planeras?
Det är inte bara föräldrarna i Yngsjö som förtjänar svar – hela kommunen gör det. Att skapa oro i en redan ansträngd skolmiljö är direkt kontraproduktivt. Vi behöver beslut som bygger på dialog med dem som har störst insikt i vardagen – skolpersonalen. Vi behöver politiker som vågar stå kvar i blåsväder och tjänstemän som levererar lösningar, inte nya frågetecken. Vi måste ställa oss frågan: vilken framtid vill vi ge våra barn? En skola där beslut tas över deras huvuden, eller en skola där deras lärare och rektorer har mandat, stöd och resurser att forma en trygg och utvecklande miljö?
Sakpolitikerna
Ulrik Jönsson, Åhus
Åke Hultqvist, Yngsjö
Annika Persson, Åhus
Roland Persson, Åhus
I en tid då Sverige kämpar med en arbetslöshet på 8,8 procent, ungdomsarbetslösheten når alarmerande 24 procent långt över snittet i Europa.
Kristianstadsbladet 28 april 2025
INSÄNDARE
Trots att orsaken är att matchningen mellan kompetens och arbetsmarknad inte fungerar – väljer vi ändå att utvisa människor som både vill och kan arbeta samt i många fall har arbete. Det är inte bara ett etiskt haveri. Det är ett politiskt självmål. Bland dem som utvisas finns människor och familjer som är fullt etablerade i det svenska samhället, som talar språket, har barn i skolan och – inte minst – arbetar inom bristyrken.
Inom vård och omsorg skriker arbetsgivare efter personal. Samtidigt skickar vi hem undersköterskor, läkare och annan viktig kompetens. Hur rimmar detta med ambitionen att lösa personalbristen inom välfärden?
Politiker diskuterar återkommande ”återvändarbidrag” – ett slags ekonomisk ersättning för att personer utan arbete frivilligt ska lämna landet. Det är ett förslag som låter handlingskraftigt, men som vid närmare granskning mest är ett populistiskt grepp för att flytta fokus från verkliga lösningar.
Allt annat är ett slöseri vi inte har råd med.
Effekten på arbetslöshetsstatistiken är marginell och tillfällig. Och kostnaderna – både ekonomiska och mänskliga – är höga. Att betala arbetslösa för att lämna landet påverkar inte det strukturella problemet: att människor inte hittar jobb som matchar deras utbildning och erfarenhet.
Idag har 5,3 procent av de arbetslösa i Sverige eftergymnasial utbildning – ändå står de utan arbete. Det visar att systemet är trasigt. Vad vi behöver är inte färre människor, utan bättre matchning, fler vägar till arbete och ett starkare företagsklimat.
Sverige behöver också våga satsa på våra ungdomar. Var fjärde ungdom står utanför arbetsmarknaden – en siffra som är tio procentenheter högre än Europasnittet. Det är inte hållbart. Vi måste investera i utbildning, praktikplatser, och förenkla vägen till jobb för unga.
Men samtidigt – låt oss inte göra misstaget att avvisa de som redan har hittat sin plats och som kan bidra här och nu.
Det är hög tid att sluta se människor som siffror i en statistik. De som jobbar, betalar skatt, fostrar barn och bygger vårt samhälle – oavsett var de är födda – är en tillgång. Låt oss bygga ett Sverige där vi tar vara på den kraften och förstå att det är företagen som skapar jobben och därmed grunden till välståndet. Allt annat är ett slöseri vi inte har råd med.tt inte den beslutar så tokigt som i Osby!
Ulrik Jönsson, sakpolitiker och entreprenör
Placeringen i Osby av ett 42 meter högt 5G-torn 30 meter från närmast boendes sovrum riskerar att skapa stora fysiska och psykiska problem bland de närboende.
Kristianstadsbladet 12 april 2025
INSÄNDARE
Större än deras oro att tornet ska falla. Den nära exponeringen av de elektromagnetiska fält, EMF, som de genom den trådlösa nätverkstekniken 5G sedan utsätts för kan bland annat leda till hjärtklappning, trötthet, illamående, yrsel, koncentrations- och minnesproblem, depression och ångest, muskel- och ledvärk, sömn- och matsmältningsstörningar – i gynnsamma fall.
Enbart utifrån dessa risker för de närboendes hälsa skulle Miljö- och byggnämnden i Osby kommun aktat sig för att bevilja bygglov för masten på den nu valda platsen, vilket Kb/NSk skriver om 17 mars. Beslutet kan tyckas ansvarslöst och okunnigt. Detta bygger knappast respekt för de beslutande nämndsledamöterna.
Till deras försvar kan sägas att 5G-tekniken är relativt ung. Forskningen på dess långsiktiga konsekvenser är ännu inte så omfattande. Vissa påstår att exponeringen av EMF är riskfri. Andra hävdar att de som utsätts för elektromagnetisk strålning riskerar cancer, försämrad fertilitet och att cellernas energiproduktion störs – och mer därtill.
Länsstyrelsens avslag på de tilltänkta grannarnas överklagan av bygglovet är också det anmärkningsvärt, om än rationellt. Motiveringen att ”det allmänna intresset överväger motstående intressen” kan ses som människofientligt, om än mot en mindre grupp. När tekniken blir viktigare än människan som den ska tjäna går tekniken steg längre än vad människohälsan tål. Vi ska se till att undvika uppenbara beslut där teknik görs till vår fiende.
Vi utsätts ständigt för elektromagnetiska fält. Helt kan vi inte värja oss. Vi kan dock aktivt minska användningen av EMF-”strålande” produkter, häribland den så älskade smartphonen och allehanda hushållsprylar.
Gärna också Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun, så att inte den beslutar så tokigt som i Osby!
Vi kan skydda oss genom att lära oss mer. Vilka är farorna med EMF – om det nu finns några?! Mona Nilsson, verksamhetsansvarig på Strålskyddsinstitutet, är en expert som granskat den vetenskapliga forskningen under 15 år. 2023 publicerade hon och professor Lennart Hardell, Universitetssjukhuset i Örebro, den första fallstudien av hälsoeffekter av 5G i världen.
Mona Nilsson presenterar studien vid EMF Hazards Summit 2025. Detta toppmöte med 18 experter går att se fritt på internet 10-15 april efter registrering till https://emfhazards.com/reg-2025
5G och EMF är kontroversiellt. Åsikterna om 5G-exponeringens påverkan skiljer sig åt. Från riskfritt till omedelbara hälsoeffekter inklusive strålningsmätningar upp till 2,5 miljoner gånger över de nivåer som rekommenderas inom miljömedicin.
Jag hoppas att många tar tillfället att följa toppmötet. Däribland Miljö- och byggnämnden i Osby och länsstyrelsens avslagsbeslutande. Gärna också Byggnadsnämnden i Kristianstads kommun, så att inte den beslutar så tokigt som i Osby!
Åke Hultqvist, Yngsjö
Sakpolitikerna, SAK
Under cirka två års tid har Fritidsgårdens fyra rum på ovanvåningen i Tingshuset i Degeberga inte kunnat användas.
Kristianstadsbladet 10 april 2025
INSÄNDARE
Ungdomarna har inte tillåtelse att vara där och kommunen anger som anledning skyddsskäl eftersom ovanvåningen saknar utrymningsväg. Biljardrum, musikrum och rum för att chilla och att ”bara vara” står tomma, utan liv, puls och glädje.
Tingshuset är K-märkt. Möjligheterna att bygga om, göra ändringar, och anpassningar, är begränsade. Ansvariga i Kristianstads kommun, anställda och politiker, har inte – hittills! – ens försökt, att ta ansvar för att vidta åtgärder så att fritidsgården optimalt kan utnyttjas av traktens ungdomar.
Fullmäktigepartiernas ledande politiker måste inse att de genast måste agera. För en ung människa är livet just nu, nu! Det är nu som en ung person formas, socialiseras, lär sig vilka värden och normer som gäller och är eftersträvansvärda livet igenom.
En av de viktiga platser detta kan ske på är en fritidsgård där kloka uppmärksamma vuxna finns till hands, som vägledande, stödjande och seende. En fritidsgård kan bli en oas – och mognadsplats, på lämpligt avstånd från föräldrar, vars kanske nu upplevda störande ”klokheter” uppskattas, och ofta delas, först senare.
Vi i Sakpolitikerna anser att det är viktigt att satsa i livets början. De insatser som sker, och den intresserade omsorg och uppmärksamhet som ges, i en ungdoms, tidiga år är investeringar för en god framtid. En ung person som inte finner sig väl till rätta i samhället kan kosta flerfaldigt mer än kostnaden för att få till en fungerande fritidsgård i Degeberga.
Finns det politisk vilja? Ja, då torde även en K-märkning kunna hanteras genom att skapa en lämplig utrymningsväg på ett sätt som inte förminskar Tingshusets kulturhistoriska värde. En möjlig plats kan vara i förrådet på ovanvåningens sydvästra sida, där tre rum då kan bli brukbara för fritidsgården.
Via förrådets taklucka/-fönster kan en plattform och en utrymningstrappa ge den utrymningstrygghet som behövs. Enligt Sveriges ledande tillverkare Weland AB kostar denna investering knappt 200 000 kronor plus montering.
Kommunen måste omgående använda Tingshusets lokalresurser och därmed visa att de förstår värdet i och nyttan av att erbjuda sina ungdomar en plats att träffas och umgås på.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Stefan Edenborg, Tollarp
Nick Ljungdahl, Fjälkinge
Nu kräver vi att våra regionpolitiker verkligen steppar upp och kraftfullt agerar så att deras partirepresentanter i regerings- eller oppositionsposition ser till att Migrationsverkets beslut att utvisa Dyako Ghafoor undanröjs!
Kristianstadsbladet 15 april 2025
UTVISNING – NEJ!
Kan Tidöpartierna med stöd i varierande omfattning från oppositionspartier skärpa och skapa nya lagar i syfte att kunna utvisa och avvisa personer som inte har rätt till att vistas i Sverige så kan de också göra motsatsen. Alltså motverka att personer som med ambition och vilja visat att de vill vara en positiv närande och bidragande kraft i samhället inte av typ paragrafrytteri tvingas att lämna landet.
Sjuksköterskan Dyako Ghafoor, på CSK i Kristianstad, har verkligen visat att han är en tillgång för Sverige. Hans arbetskamrater inser det och är beredda att säga upp sig om Dyako Ghafoor utvisas. Dyako Ghafoor är ett exempel på hitkommande personer som är föredömen och bevis på att de genom egenansvar och vilja integreras i samhället.
Föredömen ska inte dömas. De ska beundras och tackas för att de har tåga och mod att visa att de vill. De ska – och kan som inspiration – vara vägvisare åt andra. Om vi nu ska tro på det goda exemplets makt?
De dåliga exemplens makt har fått härska alldeles för länge, genom bristande integrationsinsatser. De har bland annat lett till kraftig misshushållning av tillgängliga mänskliga resurser.
Region Skåne riskerar att förlora fem kompetenta sjuksköterskor om Dyako Ghafoor utvisas. Det får inte ske! Så gott om sjuksköterskor finns inte.
Sätt nu fart liberalernas Gilbert Tribo, socialdemokraternas Henrik Fritzon, kristdemokraternas Per Einarsson, Sverigedemokraternas Niclas Nilsson och moderaternas Daniel Lyckestam!
Nu gäller det för våra regionpolitiker att steppa upp – och övertyga sina partikamrater på riksdags- och regeringsnivå att stoppa utvisningen av Dyako Ghafoor! – och att påverka dem att anpassa gällande lag så att den kan ta mänsklig hänsyn! Vandel bör ju tala för att få stanna – då den inte brister!
Sätt nu fart liberalernas Gilbert Tribo, socialdemokraternas Henrik Fritzon kristdemokraternas Per Einarsson, Sverigedemokraternas Niclas Nilsson och moderaternas Daniel Lyckestam! Ja, även representanter för C, Mp och V är välkomna att klokt driva på!
Niclas Nilsson, SD, har under flera fullmäktigeår i Kristianstad som ett mantra talat om ”den ansvarslösa massinvandringen” i syfte att få stopp på inflödet över den svenska gränsen. Långt om länge har Nilssons parti fått andra partier att förstå budskapet.
Nu är tiden kommen för Niclas Nilsson att se till att det åter blir stopp vid gränsen: att Dyako Ghafoor ansvarsfullt får stanna på den svenska sidan!
Vi ser gärna att också Gilbert Tribo, Henrik Fritzon, Per Einarsson, Daniel Lyckestam och gärna fler agerar så att alla kan ta åt sig äran att sjuksköterskegruppen hålls intakt för fortsatt goda insatser på CSK.
Sakpolitikerna
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Lennart Olsson, Åhus
Annika Persson, Åhus
Roland Persson, Åhus
Kristianstadsbladet 31 januari 2025
Inte ska Yngsjö skolas tillfälliga paviljonger försenas – och inte bli klara och på plats 1 augusti?!
Inte ska det krävas länsstyrelsens tillstånd för att gräva ner avlopp när avlopp inte behöver grävas ner?!
Inte kan vi väl tro att alla de förberedelser som behöver göras och som kan göras i tid inte gjorts eller blir gjorda.
Fastighetschefen Torbjörn Friberger på Tekniska förvaltningen, Kristianstads kommun, kan inte lämna garantier, läser vi i Kb 28 januari. Det kan knappast vara hans jobb. Mer då att skapa förutsättningar att allt som ligger inom hans ansvarsområde i denna angelägenhet och som påverkar denna görs. Häri införstått i möjlig lämplig omfattning agera så att andra aktörer också i tid gör vad de kan.
Vi kan blott förutse att aktiviteten på barn- och utbildningsförvaltningen varit så hög och effektiv att de för projektets delar där ansvariga kommit fram till vilka behov som själva utformningen av paviljongerna ska tillfredsställa och behövligt antal. Då blir det lättare för barn- och utbildningsnämnden att ta nödvändiga beslut, utan förseningar.
Vi kan inte förvänta oss annat än att tekniska förvaltningen hos möjliga paviljongbyggföretag agerat – med och utifrån tvungna och givna kommunala hänsyn – så att de preliminärt förhandsbokat paviljongbyggkapacitet, för att projektet ska bli levererat i tid.
Paviljongerna vid Yngsjö skola ska vara tillfälliga. Då bör det räcka att service som vatten- och avlopp också är det. Ledningar behöver inte grävas ned utan använd självfall eller tekniska lösningar som kvarn med pump och isolering i kombination med frostskydd så är problemet löst. Gör det enkelt. Gör det bra nog. Då bli det mer än nog bra! Då blir det klart i tid.
Sakpolitikerna
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Äntligen! Berömvärt! Glädjande!
Avsikten att besluta att utveckla skolan i Yngsjö är den enda rimliga och kloka.
Kristianstadsbladet 19 november 2024
INSÄNDARE
Det gläder oss att även Barn- och utbildningsnämndens ordförande Monika Åängasköld, i likhet med de flesta andra tidigare, förstått och inser att det gäller att satsa i Yngsjö och på barnen där. Bra!
Föräldrar och andra som agerat för att få behålla mellanstadiet i Yngsjö har gjort ett förnämligt, gediget arbete. De, barnen och Yngsjö som samhälle är att gratulera.
Sakpolitikerna
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Stefan Edenborg, Tollarp
När politiker mötte föräldrar på möte 10 oktober gällande Yngsjö skolas framtid gavs ”Inga svar”! Självfallet frustrerande för frågeställarna.
Kristianstadsbladet 19 oktober 2024
INSÄNDARE
Kanske klokt av politikerna, just då. Svaret som de ska komma fram till är nämligen att bygga ut Yngsjö skola! När politikerna i Barn- och Utbildningsnämnden tar sitt beslut handlar det inte enbart om att skapa förutsättningar för elever att nu och i för framtiden ha möjlighet att gå mellanstadiet i Yngsjö. Det handlar i mångt och mycket också om orten Yngsjös fortsatta utveckling.
Är skolpolitiker beredda att ta ansvar för att demontera den attraktion för inflyttning som nu finns för Yngsjö? Att ha närhet till en skola är ett starkt, i vissa fall bärande, argument för unga familjer att flytta till Yngsjö.
Att en efter förutsättningarna väl utbyggd skola finns på en ort, även mindre ort!, stärker ortens livskraft. När en skola läggs ned eller utbudet minskar sjunker också en orts puls. Attraktiviteten försvagas. Befolkningen åldras. Servicen minskar eller i värsta fall försvinner. Arbetsplatser försvinner. Bland annat.
I Kristianstads kommun borde det vara ett prioriterat uppdrag att kreativt och positivt agera med medel och marknadsföring så att de mindre tätorterna och deras utbud kan bibehållas och stärkas. En kommun lever inte utan en syresättande levande landsbygd – som kontrast till och skön balans gentemot stad.
För Yngsjö är attraktionen just nu skolmässigt ett dilemma. Genom ny bebyggelse, och mer är på gång, ökar intresset för ort och omland. Naturen, läget nära havet, spelar in, men också småskaligheten och den sociala närheten. Skolan är en viktig del, ett nav, ett kitt, i samhället. Här finns en trygghet, för eleverna – och för deras föräldrar, praktiskt och känslomässigt.
Med en komplettering av skolan kan Yngsjö som samhälle fortsätta utvecklas. Fler flyttar in, skolan stärks, samhällslivet med föreningar, arbetsplatser och gemenskap och service stimuleras. Att ge möjligheter för fortsatt skolgång till och med årskurs 4-6 torde vara ett givet beslut. För skolpolitiker som kan och vågar se framåt.
Här finns en trygghet, för eleverna – och för deras föräldrar, praktiskt och känslomässigt.
Argument höjs att det finns plats för eleverna i Åhus och att det inte finns – i budget disponibla – pengar för en utbyggnad för mellanstadium i Yngsjö. Åhus expanderar också. På få år blir det platsbrist även där. Om det inte finns avsett utrymme i budgeten just nu för att bygga ut skolan i Yngsjö – så formas ju framöver nya budgetar! Ett första och vägvisande första välkomnande steg är en tillfällig lösning med paviljonger precis som på flera andra ställen tidigare.
Att skaffa fram nödvändiga medel för att ge mellanstadieeleverna i Yngsjö plats i sin skola till läsåret 2025/26 handlar om politisk vilja. Först av skolpolitikerna och sedan deras partikamrater.
Att satsa i livets början är rätt väg för att få ett gott och inkluderande samhälle. I Yngsjö känner alla alla. Alla elever blir sedda. Det bidrar bland annat till goda skolresultat, en omhändertagande gemenskap och låg, om ens någon, förekomst av skadegörelse. Skolan borde på så sätt ses som en förebild och ett föredöme – och ges möjligheter att kunna fortsätta och utvecklas så.
Sakpolitikerna
Åke Hultqvist, Yngsjö
Stefan Edenborg, Tollarp
Ulrik Jönsson, Åhus
Skolan i Yngsjö måste byggas ut! Yngsjö är den tätort i Kristianstads kommun som – procentuellt sett! – ökat mest i befolkning sedan 2018.
Kristianstadsbladet 23 september 2024
UTVECKLING I YNGSJÖ
Med de planer som finns för byggande av nya bostäder i byn torde en kompletterande ny skolbyggnad vara befogad. En förstärkning av elevunderlaget torde kunna skönjas.
Mångfald av kommunal service är en förutsättning för expansion och tillväxt i våra mindre orter. Därför ska grundprincipen vara att till varje pris försöka behålla och helst utveckla den kommunala servicen.
Nu ser vi fram emot att skolan säkras genom nya lokaler.
Rykten säger, enligt Kristianstadsbladet 13 september, att mellanstadiet i Yngsjö skola kan läsåret 2025/26 på grund av platsbrist komma att flyttas till skola i Åhus. Det nämns då också att sådana planer inte finns.
För att stilla oro bland föräldrar ska skolförvaltningen hålla ett möte i Yngsjö skola den 23 september. Resultatet av detta bör i förlängningen bland annat leda till en satsning på Yngsjö skola.
Denna bör även för år som kommer bestå av både låg- och mellanstadium. I en sådan dialog med kommunen ska Yngsjöbornas åsikter väga tyngst i enlighet med Sakpolitikernas inställning, att beslut ska fattas tillsammans med de berörda.
Att behålla byskolor är oerhört viktigt, för såväl elever och föräldrar som för en ort som sådan. Att flytta årskurs 4-6 från en till invånartal expanderande ort är ingen god lösning av platsbrist. Platsbristen är ett gott friskt tecken på ortens och elevupptagningsområdets attraktion. Det borgar för att elevunderlaget har goda förutsättningar att hålla i sig, även om det kan variera över tid. I Yngsjö bör alltså antalet skollokaler utökas.
Historiskt har Yngsjö skolas existens – och många andra byaskolors – ifrågasatts till följd av bland annat sviktande elevunderlag. I mitten av 1970-talet var det tal om en nedläggning av skolan i Yngsjö. Efter en livlig debatt där skolpolitiker mötte ortsbor och argumenten och känslorna luftades rejält fick skolan leva kvar. Ett klokt beslut då.
Generationer av Yngsjöbarn har fått gå i skola på hemmaplan och tillgången till en skola på orten har bidragit till Yngsjöområdets lockelse och utveckling. Nu ser vi fram emot att skolan säkras genom nya lokaler.
Yngsjö hade 631 invånare 2018. 2023 var antalet 757, exakt lika många som Rinkaby. Orterna delade ifjor elfteplatsen bland kommunens tätorter. I – endast – åtta av tätorterna var invånartalet högre 2023 än 2018. I många orter var minskningen marginell. Den får dock inte ses som försumbar. Insatser måste göras från kommunens sida för att utveckla och stödja tätorterna så att befolkningstalen kan öka och att skolor, arbetsplatser och fullödig kommunal service finns att tillgå.
Nu gäller det att se till att skolan i Yngsjö får behålla sitt mellanstadium.
Sakpolitikerna
Åke Hultqvist, Yngsjö
Stefan Edenborg, Tollarp
Ulrik Jönsson, Åhus