Intresserad av Sakpolitikerna? Bli medlem! Tycker Du – ungefär – som vi i Sakpolitikerna? Vill Du vara med och påverka hur politik ska bedrivas? Gå med! Bli medlem, aktiv eller passiv.
Medlemskapet kostar 200 kr per år.
Betala på konto i SHB 6766, 683 224 042 –eller bankgiro 5961‐8744
Sverige är idag ensamt i EU om att hålla val till riksdag, region och kommun samma dag.
Kristianstadsbladet 17 januari 2026
INSÄNDARE
Det kan framstå som effektivt, men i praktiken innebär det att den lokala demokratin hamnar i skuggan av rikspolitiken.
Under varje valrörelse är det riksdagen som sätter dagordningen. Regeringsfrågan och nationella konflikter får nästan allt utrymme, medan just de frågor som påverkar människors vardag allra mest – skola, äldreomsorg, LSS, hemtjänst, samhällsplanering, kompetensförsörjning och trygghet – förlorar sin plats i debatten. Majoriteten av välfärdens avgörande beslut fattas på kommunal nivå, men syns minst under en valrörelse där riksnivån dominerar helt.
Det gör att medborgarnas möjlighet att ta ställning i lokala frågor försvagas. Forskning visar också att kunskapen om regionernas uppdrag är låg, trots att dessa ansvarar för sjukvården och hanterar enorma budgetar. När allt avgörs samma dag riskerar väljare helt enkelt att inte hinna orientera sig.
Den gemensamma valdagen är inte heller ett gammalt svenskt arv, utan en konstruktion från 1970-talet anpassad till ett system med treåriga mandatperioder. De förutsättningarna gäller inte längre. I dag leder ordningen till att kommunala frågor, trots att de formar vardagen för alla invånare, inte får den självständiga uppmärksamhet de förtjänar.
Att diskutera skilda valdagar handlar därför inte om partipolitik, utan om demokratins kvalitet. Kommuner och regioner är navet i den svenska välfärden, men deras frågor hamnar allt oftare i skymundan. Det är också en av förklaringarna till att det under de senaste två decennierna har bildats – och fortsätter att bildas – nya lokala partier runt om i landet. De uppstår som en reaktion på att kommunala frågor trängs undan av rikspolitikens konflikter, och som ett försök att höja kvaliteten i det kommunala beslutsfattandet.
När människor upplever att vardagsnära frågor inte får gehör i den nationella partilogiken söker de nya vägar för att stärka det lokala självstyret. Den utvecklingen borde tas på allvar. Alla kommuner och alla medborgare förtjänar en egen valdag – en demokratisk arena där lokala frågor står i centrum, inte i skuggan av riksdagen.
Ibland förstår ledamöterna i kommunfullmäktige i Kristianstad allt så att debatt är helt onödig.
När fullmäktige 16 december beslöt att ”etablera Kristianstads kommun på kapitalmarknaden” i syfte att få ned kostnaderna för de tio miljarder kronor som kommunen har i lån begärde inte någon ordet.
Aktiva var de i mer folkliga ärenden som till exempel gällde representation med alkohol eller inte – och vilka flaggningsregler som ska gälla.
Som vittne på distans hade det gett mer om partirepresentanter från talarstolarna uttryckt vilka fördelar, nyttor och vinster kommunen får när den erhållit kreditrating och genom kommunledningskontorets aktiva insatser kan handla så att räntorna på lånen blir lägre än som nu från banker och Kommuninvest.
Då hade jag kanske blivit övertygad om och insett att det inte var ett område som inte innebär uppenbara risker och kan vara till förfång för den kommunala ekonomin.
Nu får jag leva i tron att varje ledamot vet och förstår så mycket mer än jag – och anser att det är en viktig kommunal uppgift att agera på kapitalmarknaden. En komplex spelplats även för kunniga proffs!
Utifrån mina tvivel – som jag vill ha undanröjda, tack! – vill jag gärna ha svar på frågor som inte besvaras eller där uppgifter inte nämns i beslutsunderlaget. Uppgifter som visar att kommunen varit noggrann i syfte att få ett optimalt och seriöst underlag.
• Vilka av dessa har Kristianstads kommun varit i kontakt med?
• Hur stor är befolkningen i dessa kommuner? Vilka är de minsta? Vilka är de med störst befolkning?
• Vilka erfarenheter har kommunerna och skiljer de sig beroende på kommunens invånarantal? Goda erfarenheter? Inte goda?
• Vilka lärdomar och vilken trygghet har dessa kontakter och erfarenheter gett som minimerar riskerna när kommunen etablerar sig?
• Finns kompetens i Kristianstads kommun idag att sköta ”kapitalmarknadsfrågor” – eller måste sådan köpas in/anställas? Till vilken kostnad?
• Kostnaderna för att agera på kapitalmarknaden är framräknade till 1,3 miljoner kr 2026. Har kommunen räknat på olika räntescenarier ”traditionella lån” kontra egen låneaktivitet? När förväntas dessa och eventuella andra kostnader vara intjänade genom lägre lånekostnader till följd av egen finansaktivitet? Mao: när ger detta äventyr lönsamhet?
• Sysselsättningsgraden i kommunen, enligt Ekonomifakta, var 2024 78,4 procent. Arbetslösheten 9,7 procent. Antalet bidragsförsörjda 16,2 procent. Skatteintäkterna per invånare 51 926 kr.
Låneskulden per invånare drygt 115 000 kr. Vad förändras till det ”bättre” när kommunen ger sig in på ett område som är nytt och tveksamt?
Jag är tacksam för upplysande svar från den politiska ledningen i Kristianstads kommun. Ja, även från alla andra i kommunfullmäktige som vet och förstod tillräckligt för att inte bidra till en upplysande debatt.
I diskussionen om var Åhus framtida högstadieskola ska ligga har förslaget om att bygga på Kollekulla fått allt större utrymme.
Men att använda ett av få områden i Åhus som är avsatt för framtida bostäder till en skola är ett strategiskt misstag. Det riskerar dessutom att skapa ett nytt problem: stora, befintliga skolbyggnader utan funktion, som riskerar att stå tomma och förfalla.
Kollekulla är en värdefull resurs för Åhus utveckling. Det är ett område som från början är tänkt för bostäder, något Åhus verkligen behöver speciellt med tanke på uttalade mål om förtätning. Att ta Kollekulla i anspråk för skolverksamhet innebär att vi offrar framtida bostadsutbyggnad för en lösning som varken är långsiktig eller klok. Möjligheterna att bygga ut bostäder i attraktiva lägen är extremt begränsade.
Samtidigt glöms något viktigt bort i debatten: den enorma ytan som redan finns runt dagens skolor, Nya och Gamla Rönnow. Det är fullt möjligt att genomföra en smart, stegvis lösning direkt på befintlig skolmark – utan att slå sönder Åhus utvecklingsplaner.
En rimlig lösning vore med hjälp av att använda paviljonger på den stora skolgårdsytan för att hålla undervisningen mm igång.
Etappen :Riva Nya Rönnow, som saknar kulturvärde och ändå är i behov av stora åtgärder
2. Etappen: Bygga en ny, modern högstadieskola på samma plats, med gott om utrymme runtom.
3. Etappen: Därefter totalrenovera Gamla Rönnow, som är en kulturhistoriskt viktig byggnad och förtjänar att rustas upp med varsam hand.
4: Etappen: Ny Matsal och lokaler för andra behov.
Här finns goda exempel – till och med från vår egen kommun. Titta på Rådhuset i Kristianstad, där man effektivt moderniserade byggnaden genom att bland annat ersätta nästan allt utom fasader för att behålla identiteten.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla.
Det här greppet gör att Åhus får en modern skola, ett bevarat kulturarv och en fortsatt möjlighet att växa med nya bostäder. Det löser inte bara dagens behov, utan skapar en stabil grund för ortens framtid.
Att bygga skolan på Kollekulla innebär att vi i praktiken bara flyttar problemet – från en skolbyggnad till en annan – samtidigt som vi försvagar Åhus möjlighet att utvecklas på lång sikt. Det är en onödigt och strategiskt kortsiktig väg.
Det är dags att tänka smartare. Låt Kollekulla bli det bostadsområde det är tänkt att vara. Och låt Åhus skolfråga lösas där den hör hemma: på den mark som redan är avsedd för skola och som redan har alla förutsättningar för en modern, hållbar och framtidssäkrad lösning.
Så vi uppmanar Styret att sluta – att i tysthet – planera Skola på Kollekulla och oppositionen att agera för att inte kasta bort värdefull tid och ekonomi på något som är fel väg att gå!
Blir Kristianstads kommun en bättre kommun om den ökar med 7 300 invånare till år 2040 eller 69 invånare till 2034?
Kristianstadsbladet 8 december 2025
INSÄNDARE
Gemensamt i både kommunens egen befolkningsprognos och i Region Skånes är att antalet blir högre. Om kommunen blir bättre med fler invånare är en helt annan sak. Att vara fler har inget egenvärde i sig.
För vissa – kanske politiker, kommunala tjänstemän och en och annan invånare – finns det en prestige att verka och bo i en befolkningsväxande kommun. För de flesta kommuninvånare har omfattning och kvalitet på den service och det utbud som erbjuds och är tillgängligt ett högre värde – än ett antal grannar till.
Sakpolitikerna anser att det har högsta prioritet att ta hand om de invånare som redan finns. Tillsammans med andra aktörer ska kommunen agera så att antalet invånare som försörjer sig själv ökar. Fokus måste vara att med alla tillgängliga medel få ned arbetslösheten, antalet bidragsberoende, och i samarbete med företag och myndigheter skapa arbetstillfällen och utbildningsplatser.
Fler skattebetalare är viktigare än fler invånare. Det skapar värde. Värde för befolkningen – och ökade skatteintäkter. Kommunen får kraft att arbeta framåt: uppbyggande och förebyggande och i allt högre grad kunna stärka invånare, infrastruktur och image. Det förmerar sig i värde för ökat företagande – som är motorn för tillväxt!
Ökad skattekraft skapar möjligheter. Som till exempel:
• Alla elever i förskola och grundskola kan få tillgång till pedagoger och andra resurser för att klara uppsatta mål. Alla ska få njuta glädjen av att förstå och kunna!
Kommunen har då alltså råd att satsa vad som behövs i livets början. Det är den mest betydelsefulla investeringen en kommun kan göra.
• Personer som behöver stöd, oavsett ålder och omfattning, kortare tid eller till livets slut, kan få det.
• Personal i hemtjänst och på boende ges möjligheter att utan påtvingad stress ge den tid, service och tillsyn som en brukare mår bra av – och som omsorgsgivaren kan känna skön tillfredsställelse med.
• Fokus på basorterna, och andra tätorter, för att där stärka livskraft och bredda service och underlag för livskvalitet och goda kommunikationer.
• Kompetent och serviceinriktad personal som kan ge svar, stöd och handlägga ärenden korrekt, snabbt och klokt så att såväl enskild kommunbo som företagare får besked att bygga vidare på. Då kan företagares ranking av kommunens service som en av landets lägsta höjas betydligt.
• Införa p-skiva på kommunala parkeringar istället för p-avgifter i Kristianstads centrum i syfte att återfå en trygg och levande handelsstad där tomma lokaler, gator och torg fylls med utbud och folk i rörelse.
• Stöd till ideella krafter och föreningslivet, kultur som teater och bibliotek, idrott med flera, studieförbund…
Sammantaget blir livskvaliteten i kommunen så god och attraktiv att människor gärna vill flytta hit och vara delaktiga. De tilltalas av kommunens meriter – och bidrar till livskraft och skattekraft och fortsatt utveckling.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö Ulrik Jönsson, Åhus Stefan Edenborg, Tollarp Lisbeth Svensson, Åhus Lennart Olsson, Åhus Nick Ljungdahl, Fjälkinge Annika Persson, Åhus Roland Persson, Åhus Stig Johansson, Åhus Christer Olsson, Kristianstad Åke Bondesson, Åhus Mona-Lis Torstensson, Åhus Bo Ullman, Åhus Sofie Gerhartz, Kristianstad
Är Åhus samhälle värt en attraktiv entré? Ja! Vi anser det!
Kristianstadsbladet 3 december 2025
INSÄNDARE
Vi ställer frågan med anledning av om en framtida högstadieskola ska placeras i kvarteret Kollekulla, på ”Optimeratomten”, eller byggas på Rönnowskoleområdet – eller möjligen på en tredje plats.
I debatten om var Åhus nya skola för klass 7-9 ska finnas tycks de flesta vara överens om det olämpliga i att bygga vid Sånnaskolan. Väl tänkt! Gamla Rönnowskolans kvaliteter för undervisning ifrågasätts också.
Vissa ser helst annan verksamhet än skola i lokalerna.
Möjligen kan denna gamla profilbyggnad samutnyttjas framöver? För skolverksamhet och annan – icke – kommunal verksamhet? Eller helt ”skolas” om för annat…
Nya Rönnowskolan byggdes när 1950-talet var ungt. Behovet av ytterligare skollokaler behövdes när den 8-åriga folkskolan i Åhus ersattes av grundskolans föregångare, den 9-åriga enhetsskolan. Åhus var en av landets 14 kommuner som läsåret 1949-50 inledde försöksverksamhet med denna nya skolreform. Degeberga kommun anslöt för övrigt till enhetsskoleförsöket läsåret 1954-55.
Ska någon skolbyggnad rivas för att ge plats åt en ny högstadieskolbyggnad som kan möta krav och behov för lång tid framöver är det Nya Rönnow. Här ”på hemmaplan” finns både yta och rymd i behövlig omfattning!
Ersätt Nya Rönnow med en skola som håller och som innehåller allt som behövs och krävs.
När Kollekullaområdet utreds av Kristianstads kommun som alternativ till Rönnowsskoleområdet är det också på sin plats att också utreda möjligheterna för att bygga en högstadieskola på Åhus Idrottsplatsområde. Här bör också finnas mark nog för en skola – och samtidigt behålla betydelsefulla delar av idrottsplatsen för Åhus IF:s och Åhus Friidrottsklubbs fortsatta och viktiga verksamhet.
Miljön är fin och lugn och ingen direkt störande trafik. Här finns värden för en skola som ”Optimeratomten” saknar. När det gäller val av plats för en ny högstadieskola i Åhus är det passande att bli rådhushistorisk.
Brister i kvalitet och funktion i gamla Rådhuset i Kristianstad väckte för ett par decennier sedan naturligt frågan och önskan om en ny ändamålsenlig administrationsbyggnad för Kristianstads kommun. Frågan var: VAR? Flera platser centralt bedömdes utifrån förutsättningarna. Ingen var bra nog. Tack och lov!
Resultatet blev – som vi alla sett – att stora delar av den befintliga rådhusbyggnaden revs. Viktiga vackra väggar behölls, bland annat. Arkitektoniskt och materialmässigt blev Rådhus Skåne en fin kombination av äldre och modernt. Med historia för nu och framåt.
I Åhus duger detta också. Bygg på befintlig plats. Ersätt Nya Rönnow med en skola som håller och som innehåller allt som behövs och krävs.
Behåll de ursprungliga planerna för Kollekullakvarteret. Gör detta – enligt vad Sakpolitikerna tidigare uttryckt! – till en tilltalande välkomnande entré till Åhus. Sätt fart på inbjudan till en arkitekttävling för utformning av bostäder och annat som skönt länkar Åhus historia med ett modernt samhälle.
Sakpolitikerna, SAK
Åke Hultqvist, Yngsjö Ulrik Jönsson, Åhus Stefan Edenborg, Tollarp
Sluta dalta med ungdomar. Det anser Lars Nilsson i Kb/NSk 15 november. Han föreslår att ungdomar ska vänja sig inför arbetslivet med att i högstadiet börja skoldagen tidigare än vad de gör nu.
Kristianstadsbladet 28 november 2025
INSÄNDARE
LN ifrågasätter sömnforskares kompetens då sådana påstått att ungdomar behöver sova längre på morgonen. Vetenskapliga bevis talar för att forskarna har rätt. Under tonåren sker stora förändringar i en människas liv, i kropp och psyke. Som en del i utvecklingsfasen påverkas den biologiska klockan och den påverkar sömnvanor och sömnbehov.
De blott följer den naturgivna utvecklingen som sker under tonåren.
Rytmen förändras – ruckas – i förhållande till barndomen och till perioden efter tonåren. Att ungdomar har ett förskjutit sömnbehov och därför kan göra mer rätt för sig, prestera bättre, i skolan om de börjar skolan senare är korrekt.
Att anpassa dagens första lektion för att ge eleverna bästa förutsättningar är en fråga om vilja och rent praktiskt en fråga om schemaläggning. Svårare än så behöver det inte vara att få till vaken och ökad inlärning.
Det handlar inte om att ungdomar är lata. De blott följer den naturgivna utvecklingen som sker under tonåren – och den biologiska klockan som styr rytmen. Med åren påverkas rytmen så att de tidigare unga kan som LN önskar börja arbeta 07.00.
Om vi bejakar och accepterar människan biologiska utveckling, oavsett period i livet, så blir det bäst för alla. Då följer vi vår kronotyp, vår egen medfödda rytm och är i balans för att fatta våra bästa beslut.
LN hänför ungdomars trötthet till att ”de sitter med sina mobiler och datorer och leker sent in på kvällen”. Det kan i vissa fall vara så och omfatta även ungdomar långt långt upp i åren. Det är en fråga som kräver en längre kommentar. Kort uttryckt och enligt forskning: för god sömn bör användning av dator och mobil avslutas en timme, gärna mer, före tilltänkt tid för sömn.
När Lokala Partiers Nätverk, LPN, i Bollnäs 17-18 oktober höll sin första höstkongress, välkomnades de 40 deltagarna av kommunstyrelsens ordförande Abdullahi Cadaani till staden i hjärtat av Hälsingland.
Kristianstadsbladet 22 november 2025
INSÄNDARE
Värden för mötet Benny Engberg, Bollnäspartiet, bad ”Abbe” att besvara frågan om det är ”nödvändigt med lokala partier”?
– Jag kan med all säkerhet säga att det behövs lokala partier. Jag tror på mångfalden i politiken. Jag tror inte att det skulle vara en framgång för Bollnäs kommun och socialdemokraterna om S har över 50 procent av mandaten. Nej, det tror jag faktiskt inte på.
Bollnäs styrs denna mandatperiod av S tillsammans med moderaterna och centern. Tillsammans har de 24 av 45 mandat i fullmäktige. Övriga 21 mandat delas av sex partier där även Sjukvårdspartiet Gävleborg finns med.
– För mig, betonar kommunalrådet, är det viktigt att kroka arm med oppositionen och se hur vi kan finna långsiktiga strategiska lösningar. Personliga kontakter och att man pratar över gränsen är viktigt. Jag brukar också säga att det är mycket enklare att ringa till Benny Engberg än till de andra…
Lokala partier kompletterar riksdagspartiernas kommunala grupper och flyttar demokratin närmare invånarna.
Benny var initiativtagare till bildandet av Bollnäspartiet 2010. Han var också medgrundare till Lokala Partiers Nätverk 2014 och dess ordförande i sju år.
LPN består idag av 51 lokala partier. Av dessa fanns i Bollnäs representanter för 20. De kom alltifrån Folkinitiativet Arjeplog i norr till Vårt Söderslätt i Trelleborg i syd för att med temat ”Inför valåret 2026” fördjupa sig kring kommunikation, kunskap och kompetensutveckling – och för att dela med sig och ta del av och inspireras av andra partiers erfarenheter.
I Sverige finns 135 lokala partier med säte i en kommunfullmäktigeförsamling. Här finns alltså sannolikt många fler som delar LPN:s vision och värdegrund och kan bli medlemmar i LPN framöver. Partier som också har som ett mål, av flera, att arbeta för att utveckla och vitalisera den kommunala demokratin, och särskilt närdemokratin i syfte att fler människor ska bli delaktiga i samhällsutvecklingen.
Åhuspartiet, Sakpolitikernas föregångare, var första skånska parti i LPN och värd för LPNs Vårkongress 2017. Då ingick 22 partier i nätverket och 18 av dem deltog i Åhus med närmare 50 representanter. I en intervju i Radio Kristianstad sa jag då:
– Jag tror att det är småpartiernas tid som kommer. Man tröttnar på de traditionella partierna och deras brist på förmåga att tänka nytt och anpassa sin politik efter kommuninvånarna. Så absolut, det kommer fler.
Enbart i Skåne finns 18 lokala partier med plats i fullmäktige i 15 kommuner av länets 33. Lokala partier kompletterar riksdagspartiernas kommunala grupper och flyttar demokratin närmare invånarna. Något som uttrycks i LPN:s värdegrund med ”Vi engagerar oss och visar civilkurage för att alla i kommunen ska må bra.”
Trottoarer, gångbanor och cykelvägar är en grundläggande del av vardagslivet i Kristianstads kommun.
De binder ihop bostadsområden, skolor, butiker och service, och utgör en viktig del av den hållbara trafiken. Men på många håll – inte minst i orter som Åhus och Rinkaby – har underhållet hamnat på undantag. Gräs växer upp mellan kantsten och asfalt, mossa och ogräs breder ut sig över hela gångbanan och rötter trycker sig upp underifrån och lyfter beläggningen.
Resultatet blir ojämna, hala och svårframkomliga gångytor som innebär risker för både gående och cyklister.
Detta handlar inte bara om estetik. Bristande underhåll påverkar säkerheten – särskilt för äldre, barnfamiljer, personer med funktionsnedsättning och cyklister. En trottoar där asfalten spruckit eller där mossa gör underlaget halt är en olycka som väntar på att hända. Dessutom blir snöröjning och halkbekämpning mycket svårare när växtligheten tagit över.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är den nuvarande situationen också kortsiktig.
Kristianstads kommun pratar ofta om attraktiva och hållbara tätorter. Men attraktivitet börjar i det vardagliga.
När gräs och rötter får fäste under asfalten tränger de sönder beläggningen och tvingar fram dyra omläggningar långt tidigare än nödvändigt. Enkla och regelbundna underhållsinsatser – som ogräsrensning, kantklippning och reparation av rotlyft – skulle vara betydligt billigare och mer hållbara på sikt.
Men problemet handlar också om hur vårt samhälle upplevs. Misskötta gångbanor signalerar förfall och ointresse. Forskning visar tydligt att miljöer som upplevs som eftersatta lättare drabbas av skadegörelse, nedskräpning och otrygghet. Dåligt underhåll leder till en negativ spiral: när miljön ser ovårdad ut ökar både kostnaderna och känslan av otrygghet.
Kristianstads kommun pratar ofta om attraktiva och hållbara tätorter. Men attraktivitet börjar i det vardagliga – i hur det ser ut där människor faktiskt rör sig. Att gång- och cykelbanor underhålls kontinuerligt borde vara en självklarhet, inte en punkt som kan skjutas på framtiden.
Det är dags att kommunen tar ansvar för den grundläggande infrastrukturen även i mindre orter som Åhus, Rinkaby och andra delar av kommunen. Ett samhälle som sköts om signalerar omtanke – både om miljön och om människorna som bor där.
Hur ska kvarteret Kollekulla bli en vinnande och välkomnande entré till Åhus? En möjlighet är att markägaren, Kristianstads kommun, utlyser en arkitekttävling.
Kristianstadsbladet 9 oktober 2025
INSÄNDARE
Med tankar från flera kreativa hjärnor ökar förutsättningarna att det, så småningom vinnande förslaget kärleksfullt i skön funktionell arkitektur förenar Åhus historiska gener med attraktiva moderna drag och uttryck.
Vi i Sakpolitikerna har framfört förslaget om arkitekttävling tidigare. Bland annat i det av kommunfullmäktige nyligen antagna förslaget till
Översiktsplan för Åhus. Nu är det hög tid för kommunen att ta nästa steg och utlysa denna tävling. Flera år har ju gått sedan kommunen forcerade bort företagen på industriområdet och byggnaderna revs för att ge plats för huvudsakligen bostäder.
Berörda politiker och förvaltningar bör snarast formulera, uttrycka, vilka olika mål som ska uppfyllas när Kollekulla återbebyggs. Kanske är man redan igång? Om så är det bra. Vi har dock inga informationer om detta. Oavsett stadie i processen vill vi göra vissa medskick, frågor att beakta, vid gestaltningen.
Hur ska området sticka ut och parallellt bli en harmonisk, och stärkande, del i samtalet med omgivningen? Med grannbebyggelsen, vägar, natur och annat. Vilka krav ska uppfyllas? Vad kan ses som bonus?
Med ett tydligt underlag med detaljerade krav, tydliga bedömningskriterier och vilka ersättningar som ges till de som deltar i arkitekttävlingen är det dags att bjuda in. I ett första steg får ”alla” som känner sig kallade ge sina idéer. De förslag som bedöms gå mest hand i hand med Åhus förr och nu framöver väljs ut för ett andra steg.
I en kommande tävlingsjury finns självskrivet representanter från beställaren Kristianstads kommun. Lika naturligt är det att en lokal referensgrupp med goda insikter om Åhus finns med.
Nu är det verkligen dags att kommunen snarast tar initiativ att genom en arkitekttävling ge bästa förutsättningar att kvarteret Kollekulla berikas till ett vinnande område i Åhus!
I denna är det lämpligt att hembygdsföreningen i Åhus, S:ta Annas Gille, representeras. Vi ser gärna att historikern Kenth Olsson och museimänniskan Björn Rosenberg, ingår. Rosenberg är utan konkurrens den bäst kunnige i Åhus äldre hus och byggnader.
I juryn är det passligt att även en och annan, icke tävlande, Åhusarkitekt ingår. Självfallet ska Åhusborna engageras i processen. De ska få framföra sina åsikter, tankar om och röster på de slutliga förslagen. Det är ju deras ort det handlar om.
I Kristianstads kommun ska det – i respekt för demokrati, för människor och för bästa resultat – vara lika naturligt som ett syresättande andetag att de som berörs av ett beslut också ska få vara med och få chans att påverka.
Nu är det verkligen dags att kommunen snarast tar initiativ att genom en arkitekttävling ge bästa förutsättningar att kvarteret Kollekulla berikas till ett vinnande område i Åhus!
Med stor glädje välkomnar vi i Sakpolitikerna mark och exploateringskontorets öppenhet att för kvarteret Kollekulla i Åhus undersöka ”Möjligheter att utlysa någon form av arkitekttävling eller urvalskriterier med höga gestaltningsambitioner”.
Kristianstadsbladet 25 augusti 2025
INSÄNDARE
Mark och exploateringskontoret uttrycker den inställningen i kommentaren på de synpunkter som Sakpolitikerna gett på förslaget gällande ”Ändring av översiktsplan för Åhus 2025” som nu efter flera års idogt arbete kommit till politisk process för antagande.
Kvarteret Kollekulla är blott en del av flera som vi i våra yttranden haft synpunkter på i förslaget till översiktsplan, ÄÖP Åhus. Omvandlingen av området från industri- och handel till bostadskvarter har inte högprioriterats, vilket förståeligt och motiverat kritiserats av flera. Viktigare än tiden, anser vi, är att resultatet blir bästa möjliga. Det är av den anledningen vi föreslagit en arkitekttävling.
I våra synpunkter i ÄÖP Åhus om Kullekulla skriver vi: ”Nu finns ett gyllene tillfälle att vid ”entrén” till Åhus skapa ett fräscht och tilltalande ”Välkommen hit!”-område med en bebyggelse som till uttryck modernt, i samtid och utifrån nuets hållbarhetstankar, hämtar inspiration från samhällets äldre bebyggelse.
En förändring genom förtätning av Åhus samhälle ska ske utifrån befintliga Åhusbors perspektiv och behov. Och med genuin respekt!
Alltså ger en försmak av vad som kan förväntas. I denna ”Åhusport” kan Glashyttebyggnaden i vårdat skick fått som en uppgift att länka tillbaka till svunna tider och samtidigt skapa möte med ett bostadsområde med kvarter med lämpligen hyreshus och radhus. Här finns grönska, kanske en mindre park, uteplatser och lekplats.”
Vi framförde också önskemålet om att ”en smart lösning görs så att Kollekullatrafik och trafik till handelsområdet öster om löses smidigt!”
Synpunkterna på Kollekulla bygger på de tankar som vi framfört i ÄÖP Åhus som övergripande riktmärke för samhällets utveckling:
”En förtätning av Åhus samhälle måste ske med pietet och försiktighet så att de värden som präglar orten inte förvanskas eller förminskas – eller förloras. En förstärkning, ett förtydligande av identitet kan välkomnas så att charm och karaktär smittar och bidrar till att det nya som en förtätning kan leda till uttrycker gemenskap och harmoni, släktskap, med det som är Åhus.
En förändring genom förtätning av Åhus samhälle ska ske utifrån befintliga Åhusbors perspektiv och behov. Och med genuin respekt! Inte som en flirt, en anpassning, för att fler ska flytta till samhället. Många invånare anser att det är bra nog för dem och känner en oro, en betänksamhet, inför hur det ska bli. Helt naturligt för en människa som funnit sin trivsel och sin boplats i tillvaron. Är man i sitt paradis, så är ju platsen funnen.
Genom att utveckla Åhusbornas samhälle för Åhusborna, för deras behov, önskemål och komfort, inom ett antal områden stärks orten och dess välmående. Då kan Åhusborna med ökad stolthet välkomna nyinflyttare till sitt Åhus och introducera de nya invånarna, så att orten och dess kvaliteter och utbud också blir deras att ta del av, värna om och bidra till.”
