Finns viljan hos Kristianstads politiker

27 av 45 kommuner med över 36 000 röstberättigade valde inför valet 2018 att minska antalet valkretsar. Kristianstad gick från tre valkretsar till två. Det innebar att den småpartispärr som infördes inför detta kommunval blev tre procent.

Kristianstadsbladet 30 september 2021

Är ledande politiker i Kristianstad sämst i landet att tillåta att folkviljan får verkligt genomslag? 

Så var det inför valet 2018. Bland de 45 mest folkrika kommunerna i landet visade representanter för de mandatstora partierna i Kristianstad sin makt i syfte att aktivt utestänga mindre. De visade samtidigt respektlöshet och ointresse för föregångares demokratiska beslut. Det påverkar kommunens allt fler invånares möjlighet att kunna politiskt påverka.

Fram till den 31 oktober har kommunalråden Pierre Månsson, Liberalerna, (L), Peter Johansson, Moderaterna, (M), och oppositionsrådet Anders Thell, Socialdemokraterna, (S), möjlighet att genom agerande och beslut visa att de står upp för demokrati i dess för invånarna lagligt mest respektfulla form. 

Dessa maktgivna politiker har resurser att politiskt göra det. De kan med sina partier tillsammans eller gemensamt med företrädare för andra partier korrigera de beslut som drar skam över Kristianstads kommun vad gäller utövandet av demokrati.

Finns viljan? Finns den mänskliga förmågan hos de tre och representanter för Sverigedemokraterna (SD) och Centerpartiet (C), att ändra sig? Stör det deras egenbild att tänka om – i omtanke om demokrati och invånarinflytande? Kan de kanske rentav åtnjuta mer respekt om de agerar mindre (parti)egoistiskt? 

27 av 45 kommuner med över 36 000 röstberättigade valde inför valet 2018 att minska antalet valkretsar. Kristianstad gick från tre valkretsar till två. Det innebar att den småpartispärr som infördes inför detta kommunval blev tre procent. I övriga 26 kommuner togs beslut att hela kommunen skulle vara en valkrets. Småpartispärren blev då den lägsta, två procent. 

Frågan om småpartispärr i kommunval har i omgångar utretts, analyserats och diskuterats. Bland annat i riksdag och utskott. 

”Spärrgränsen bör vara 2 procent i alla kommuner, oberoende av om de är valkretsindelade eller ej och oberoende av vilka beslut fullmäktigeförsamlingen fattar i den frågan”, framhöll vänsterpartisten Mia Sydow Mölleby då konstitutionsutskottet behandlade frågan 19 mars 2014.

”Enligt de nya reglerna är en kommun normalt en valkrets. Men kommuner med 36 000 eller fler röstberättigade får, om kommunfullmäktige beslutar det, delas in i valkretsar”, informerade Ripabon Per-Ingvar Johnsson, (C), i riksdagen då den beslöt i frågan 26 november 2014.

Kristianstad behöver inte vara icke-normal, ett lågdemokratiskt undantag. En valkrets kan införas till valet 2022, även om en majoritet med L, C, S och V röstade för två i kommunfullmäktige 20 september 2017. Då röstade L, C och S också fram en minskning av mandaten i kf med 6, från 71 mandat till 65. SD och M yrkade på 61 mandat, vilket är det lagligt lägsta antalet sett till kommunens befolkning. 

MP, KD, V och Åhuspartiet agerade för att antalet mandat skulle fortsatt vara 71. Det antal som politikerna vid sammanslagningen av tio kommuner till en 1967-74 beslöt skulle gälla för att Skånes till ytan största kommun demokratiskt skulle kunna väl representeras. 

Även här kan tas ett nytt beslut. En återgång till 71 mandat och därmed visad respekt för tidigare beslut och med hänsyn till en allt mer ökande befolkning.

Kristianstads ledande politiker kan nu välja att göra val så att de inte fortsätter vara sämst i demokrati i landet. 

Åke Hultqvist / SAK