Kristianstadsbladet 20 augusti 2026
Politiker och parti som tar beslut i angelägenheter som inte är kommunens gör fel redan från början.
Ian Fernheden, SD, benämner det att vara pragmatisk när han som konsekvens av ett första tokigt beslut gör en följd av dyra, kostsamma och helt onödiga felbeslut för att han inte inser att han är på fel väg.
Han går felvägen steg för steg med majoritetsvännerna i M och KD. Disciplinerat följs de av flertalet av övriga fullmäktigepartiers ledamöter. I vanliga fall benämnda opposition. Nu är de tysta, icke ifrågasättande röstboskap. ”Pragmatiker” – är Fernhedens beteckning! – och medföljare på en beslutsresa som aldrig skulle tagits.
Kristianstads kommuns ”föräldraansvar” omfattar inte statliga åtaganden eller verksamheter. Det är inte kommunens uppgifter att sätta sig i skuld för att bygga ett Citycampus åt Högskolan Kristianstad. Det är statens uppgift. Kommunen ska sköta sina egna uppgifter!
I en insändarreplik i Kb/NSk 31 juli – ”Vi har varit tvungna att vara pragmatiker” – ger Fernheden sina argument för de beslut han tagit.
Inledningsvis handlade debatten om Sakpolitikernas förslag att skapa ett Miró-museum i Kristianstad. Som privatpersoner har vi i ett medborgarförslag föreslagit ett museum placerat nära Helgeå i Kristianstad. Vi såg, motiverade och kalkylerade för en framtida turistattraktion. Fernheden såg inte den. Vi ser Miró-muséet som en förverkligad vision, i närtid. Med avkastning i ökade turisminkomster för affärer, restauranger och hotell – och i fler anställda som betalar skatt.
Den nu snart gångna mandatperioden går med Fernheden och hans kommunalrådskollega, Camilla Palm, M, till historien som en för kommunen kostsam, ekonomiskt påfrestande tid. Välvilligt uttryckt!
De totala skatteintäkterna räcker inte till för att betala personalkostnaderna för kommunens anställda. Ett stort antal chefer har dyrt köpts ut och övertaliga förskolelärare som kunnat förstärkt inom skolan erbjöds och tackade ja till att sluta mot sex månaders lön.
Den nu snart gångna mandatperioden går med Fernheden och hans kommunalrådskollega, Camilla Palm, M, till historien som en för kommunen kostsam, ekonomiskt påfrestande tid.
Majoritetens felbeslut och ineffektivitet har skapat en enorm skuldbörda. Varenda större projekt tycks ha kalkylerats några tiotals/hundra miljoner fel. Att då som Palm hänvisa till att det finns pengar i investeringsbudgeten att ta av är inte särskilt seriöst.
Allra helst som de skulle användas till andra projekt. Den investering i majoritetsmakt som Palm gjorde på åtta miljoner kronor för att skapa tre extra vice ordförandeposter åt SD – där Fernheden innehar en! – gör hon inte om, eller någon annan. Där är alla partier eniga, utom SD.
Majoriteten lämnar efter sig också ett arv med vikande befolkningsunderlag, skatteunderlag och näringslivsförtroende. Om än inte Palm och Fernheden bryr sig om det så borde det få väljare att ifrågasätta deras förmåga att styra.
Nu gäller det att återgå till kärnverksamhet, minska skuldbördan, effektivisera organisationen och den ekonomiska förvaltningen. Bland annat. Och för väljarna att ge förtroende till partier som inte bär del i skulden.
Sakpolitikerna, SAK, tidigare Åhuspartiet
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus