Bryr sig Kristianstads kommuns politiker – med få undantag – om dem som bor i kommunen mer än då det är val?
Insändare
Är den egna makthungern och partiegoismen viktigare än att utöva demokrati till dess mest invånarinkluderande lagliga nivå? I ett medborgarförslag önskade vi att kommunen skulle gå från två valkretsar till en.
En valkrets är den lagliga normen. Fler valkretsar är ett kommunalt valt undantag. I vallagen 2015 infördes småpartispärr på tre procent av ett partis giltiga röster i ett val där en kommun har två valkretsar eller fler. Spärren för en valkrets är två procent. Spärren är tröskeln för att ett parti ska komma in i kommunfullmäktige eller få stanna kvar. Två procent ger högsta väljarinflytande. En valkrets är demokrati – folkets vilja – tillämpad och respekterad så nära invånarna/väljarna det går att komma.
Den uppfattningen omfamnade inte Valnämndens presidium i sitt förslag till beslut till nämnden. Ordföranden Magnus Englund, M, och vice ordföranden Johannes Jeppsson, S, kom ” Efter att ha vägt argumenten för och emot medborgarförslaget…” fram till att ”En valkrets kan försvaga det politiska mandatet och riskera instabilitet i den ekonomiska hushållningen på både kort och lång sikt.”
Valnämnden föreslogs att avslå medborgarförslaget och svalde presidiets luftiga, totalt utan förklarande argument, påståenden om vilka konsekvenser en valkrets skulle medföra för kommunen.
I vårt yttrande om Valnämndens beslut ansåg vi att ärendet var otillräckligt berett. Vi gjorde då en egen utredning som vi bifogade vårt yttrande till valnämnden. Den byggde på svar på en enkät där 19 nya envalkrets-kommuner svarat – och där flera bifogat fylliga informativa beredningar.
Vår avsikt var att beslutsfattarna i kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skulle få veta mer och få insikter i hur andra kommuner gjort. Även de svalde, med undantag för Mikael Persson, V, som i fullmäktige talade för en valkrets.
Bryr sig Kristianstads politiker bara om invånarna när det är dags att gå til röstbåset?
Vi överklagade beslutet hos Förvaltningsrätten 22 maj 2025. 4 mars i år meddelades dom. Rätten avslog. I skälen för avgörandet anförs ”Beredningstvånget i 5 kap. 26 § kommunallagen syftar till att ge fullmäktige ett tillförlitligt underlag för besluten. Fullmäktige har ett visst utrymme att bestämma om formerna för och omfattningen av beredningen.” Några ”krav på kvaliteten i beredningen ställs inte utan det ankommer på kommunfullmäktige att avgöra…”.
Läs meningen ovan igen! Det finns inga krav på kvaliteten! Inga krav på fakta. Inga krav på skäl, eller redovisning av argument – när kommunala beslut ska tas! Förslagsförfattarna Englund och Jeppsson lyckades få med sig valnämnden och övriga beslutsinstanser på att ”En valkrets kan försvaga det politiska mandatet och riskera instabilitet i den ekonomiska hushållningen på både kort och lång sikt.”
Vad menas med det? Vi förstår inte. Om Englund och Jeppsson förstår sin egen formulering ber vi dem uttryckligen tolka till begriplig svenska och ge bärande belägg för vad de påstår. Väljer de att inte svara och förklara begriper de uppenbart inte själva vad de själva påstått.
Sakpolitikerna, SAK, tidigare Åhuspartiet
Åke Hultqvist, Yngsjö
Ulrik Jönsson, Åhus
Lennart Olsson, Åhus